Testosteron kan hjälpa kvinnor med sexuell dysfunktion
Finns det ett behov av testosteronbehandling av kvinnor med sexuella problem efter klimakteriet? Elsa Lena Ryding, docent vid Karolinska institutet, ställde frågan under NFOG och besvarade den sedan själv med ett ja.
Produktion av testosteron sker både i binjure och i ovarier. Nivåerna är som högst vid 20-årsåldern och minskar sedan fram till klimakteriet. Men därefter ligger de på en relativt konstant serumnivå som motsvarar ungefär hälften av när de var som högst.
− Många kvinnor efter klimakteriet som har problem att känna lust eller att bli upphetsade kan bli hjälpta av testosteron. Välgjorda studier har visat ökad tillfredsställelse, lust och ökat välbefinnande efter korttidsbehandling med testosteronersättning till kvinnor som fått bortopererat ovarierna och som står på östrogensubstitution, sa Elsa Lena Ryding, docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska institutet.
Elsa Lena Ryding menar även att testosteronbehandling är effektiv hos postmenopausala kvinnor som inte tar östrogenbehandling, men det finns bara en studie än så länge.
Inga godkända testosteronpreparat
I dagsläget finns det inget godkänt testosteronpreparat med indikation sexuell dysfunktion hos kvinnor efter menopaus. Men behovet finns. Enligt studier från USA anser mer än åtta av tio läkare att det behövs en testostronbehandling godkänd av FDA. Den förskrivning som sker idag är alltså off-label både i Sverige och i USA. En majoritet av läkarna i den amerikanska studien skulle hellre förskriva en godkänd produkt än off-label testosteron.
Elsa Lena Ryding menar att testosteron kan övervägas vid följande fall:
• BRCA-mutation med symtom på underskott av androgener om äggstockarna tagits bort profylaktiskt
• för tidigt klimakterium på grund av cancerbehandling
• postmenopausala kvinnor som har problem att känna lust eller upphetsning
− Förskriv off label-testosterongel två procent, 0,5 g varannan dag med utvärdering, provtagning och dosjustering efter sex veckor, rekommenderade Elsa Lena Ryding.
Saknas säkerhetsstudier kring testosteron på lång tid
Säkerheten med testosteron har diskuterats och det har framför allt gällt påverkan på endometrieslemhinnan, kardiovaskulära händelser och risker för bröstcancer. Men enligt den genomgång av litteraturen som Elsa Lena Ryding och kollegan docent Angelique Flöter Rådestad, docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska institutet, har gjort finns det än så länge inga vetenskapliga belägg för stora risker. Dock saknas det ännu så länge långtidsstudier på effekterna på bröst och kardiovaskulära händelser.
Läs även: Medicinsk översikt om Endometrios »
-
Första besluten om nationell högspecialiserad vård
Nu har Socialstyrelsen klubbat igenom vilken specialistvård som ska centraliseras i Sverige. Det handlar om viss vård vid endometrios och trofoblastsjukdom, samt en avancerad form av kejsarsnitt. Exakt var i landet vården kommer placeras är ännu inte bestämt.
-
Linn, 35, väljer sterilisering framför andra preventivmetoder
Depression, minskad sexlust, viktuppgång och trötthet är några av de symtom som Linn Björkstrand fått av preventivmedel hon testat sedan tonåren. Nu väntar hon på sterilisering, en åtgärd hon velat göra sedan sex år tillbaka. – Jag känner att jag experimenterat färdigt ...
-
Vilken preventivmetod passar för Petra?
Småbarnsmamman Petra har bokat tid på gynekologmottagningen för att diskutera olika preventivmetoder. Tidigare erfarenheter om p-piller är negativ humörpåverkan, vilket gör att hon vill testa någon annan metod. Vilka är dina råd till Petra?
-
Icke-hormonella preventivmetoder
Det är inte ovanligt att kvinnor upplever negativ humörpåverkan med depressiva symtom vid användning av kombinerad hormonell antikonception. Därför är det viktigt att beakta behovet av icke-hormonell antikonception.
-
Nattliga uppvaknanden - Har din patient nokturi?
Din patient är en pensionär som väger 90 kg och klagar på nattliga uppvaknanden, då han även tömmer blåsan. Hans dygnsdiures är 3,5 liter varav den nattliga urinproduktionen är 1,0 liter. Vad bör du främst fokusera din utredning på?
-
Uppdaterade behandlingsrekommendationer för kvinnor i klimakteriet
Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation för hormonbehandling av kvinnor har uppdaterats.
-
Akut bäckeninfektion och salpingit
Akut bäckeninfektion är ofta resultatet av en uppåtstigande infektion från cervix. Det förkortas ofta PID – pelvic inflammatory disease – och innefattar endometrit, salpingit, parametrit, inflammation i äggstockarna, tuboovarialabscess och/eller peritonit i nedre del av buken.
-
Intrahepatisk kolestas under graviditet, ICP
Ett tillstånd som kännetecknas av reversibel kolestas med klåda under den andra eller tredje trimestern.