"Allmänläkare behöver uppdatera sina kunskaper i hematologi"
Som allmänläkare förväntas du klara av att utreda och behandla patienter med benign hematologi utan att remittera dem vidare till specialist. Trots det saknar många läkare uppdaterade utredningsrekommendationer. Vad ska man göra och varför?
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
Herman Nilsson-Ehle har i många år hållit kurser i hematologi för bland annat allmänläkare. Han ser ett stort behov av kurser som ger handfasta råd på hur man går tillväga vid anemier och andra ”benigna” störningar i blodsystemet.
— Jag har hållit de här föreläsningarna sedan 2011 och det kommer alltid nya åhörare, så behovet är omättligt. Samtidigt sker en utveckling av diagnostik och behandling, säger han.
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
SPONSRAD AV SANOFI
aTTP – sällsynt blodsjukdom som kräver akut vård
Insjuknandet i aTTP är ofta akut, kan drabba flera olika organ och kan uppstå när som helst i livet. Den kliniska bilden kan variera stort och aTTP kan därför vara en utmaning att diagnostisera.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen EHA (European Hematology Association)? Lämna din e-postadress här »
Bristande kunskap om hur benign hematologi utreds
Hur gör man egentligen när man misstänker ”benign” hematologisk störning? Sekundär till malignitet? Den frågan är själva problemet i ekvationen menar Herman. Som allmänläkare idag måste man vara uppdaterad på väldigt många olika områden, och på så sätt är det lätt att glömma bort nästa steg i utredningen.
— Det är inte varje dag som man har patienter med tydlig anemi. Men så dyker någon plötsligt upp, och då undrar man, hur var det nu man gjorde?
Läs även: När förstorade lymfknutor visar sig vara lymfom
Att diagnostisera olika hematologiska sjukdomar kan ibland vara komplext. När uppstår en välgrundad misstanke på malign blodsjukdom? Och hur bråttom är det? Enligt Herman behöver allmänläkare uppdaterad information om konkreta åtgärder som bör göras vid misstanke om både benign och malign hematologisk sjukdom. Under sina kurser får han förklara hur man förhåller sig rent praktiskt om man misstänker kombinerade anemiorsaker eller rent av en malignitet.
— De handlar om ganska handfasta råd. Vilka symtom är viktiga, vilka prover tar vi först, och vad gör vi sen när vi får upp spår på nån järnbrist, B12-brist, sekundär anemi, eller kombinationer? Det handlar mer om ett kliniskt resonerande och hur vi går tillväga, och jag tror att många tycker att det är skönt att få en genomgång på det.
Vilken del av kursen uppskattas mest av deltagande allmänläkare?
— Det är uppdatering av diagnostik på framför allt B12 och järnsidan. De tycker också att det är bra att få en uppdatering på utredningsrekommendationer för bakomliggande sjukdom, för så som man gjorde för 10-20 år sedan kanske inte stämmer idag.
aTTP – sällsynt blodsjukdom som kräver akut vård
Insjuknandet i aTTP är ofta akut, kan drabba flera olika organ och kan uppstå när som helst i livet. Den kliniska bilden kan variera stort och aTTP kan därför vara en utmaning att diagnostisera.
Underlätta processen med en tydlig remiss
En del av de remisser som skickas innehåller otillräckligt med information. Det är i alla fall en del av Hermans kliniska vardag.
— Vi får en liten andel av vad jag skulle kalla dåliga remisser, frågeställningarna är oprecisa och vi får inte den bakgrundsinformationen som vi behöver.
Läs patientfallet: Din patient har lågt blodvärde och förstorade lymfkörtlar på halsen
När man skriver en remiss så ska man först och främst veta vad man frågar efter.
Ge en vettig bakgrundsinformation och skriva en tydlig frågeställning: vad misstänker du och varför?
— När man skriver en remiss till någon ska man underlätta så mycket som möjligt för mottagaren. Vi måste ha informationen i remissen för att kunna prioritera, ibland ska de in i standardiserat vårdförlopp och ibland i medicinsk prioritering och då måste vi ha ett underlag så vi hamnar rätt.
Remissen ska innehålla:
- Amnes (kriterier för välgrundad misstanke)
- Symtomduration
- Allmäntillstånd och övriga sjukdomar
- Tidigare sjukdom och behandlingar
- Läkemedel
- Socialt (eventuella språkhinder/funktionsnedsättningar)
- Patientens kontaktuppgifter
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ASH (American Society of Hematology)? Lämna din e-postadress här »
-
NetdoktorPro rapporterar från ASCO och EHA
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från årets ASCO- samt EHA-möte.
-
EHA 2022: Höjdpunkterna från hematologimötet du inte vill missa
Under årets hematologiforskningsmöte, European Hematology Congress, EHA presenterades flera spännande medicinska framsteg – både kopplat till patientöverlevnad men också förbättring av livskvaliteten bland de som botas eller lever med sin sjukdom. Här återger docent och överläkare vid Akademiska sjukhuset, Hans Hagberg de viktigaste delarna från mötet i en kongressrapport.
-
Ja till ännu en CAR-T behandling mot sällsynt cancer
Nu får ytterligare en CAR-T-terapi klartecken för behandling av multipelt myelom hos vuxna.
-
Follikulära lymfom
Follikulära lymfom är inte botbara, det vill säga kroniska. Förloppet varierar mycket mellan individer och det går att leva länge även efter upprepade återfall. Det sker en snabb utveckling av nya läkemedel som på sikt kommer att förbättra överlevnaden ytterligare.
-
Överläkaren: “De kommer säkert få nobelpris för Car-T”
Med lymfatiska maligniteter i fokus bevakade överläkare och docent Hans Hagberg den årliga amerikanska hematologikongressen ASH. Immunterapi med Car-T och bispecifika antikroppar är hetare än någonsin.
