Blodcancersjuka dör i väntan på behandling
Tack vare framgångsrika behandlingar med nya läkemedel överlever allt fler blod- och blodcancersjuka i Europa. Samtidigt har införandet av dessa behandlingar varit trögt i Sverige. Detta diskuteras under en debatt i Almedalen.
Omkring 4 800 personer i Sverige lever idag med någon form av blodcancerdiagnos. Under det senaste året är det två frågor som Blodcancerförbundet särskilt har försökt driva på. Det första är att patientgruppen snabbare ska få tillgång till nya livshöjande behandlingar och det andra är att göra det enklare att driva kliniska prövningar.
Förbundet har lyft frågorna på sin turné, som har omfattat sex rundabordssamtal i samtliga av landets regionala cancercentrum (RCC), som nu avslutas under Almedalsveckan.
– Oroliga medlemmar upplever att de inte får tillgång till behandling, särskilt problematiskt är det kring kombinationsbehandlingar. Dessvärre sätter debatten störst fokus på konstandseffektivitet istället för vad som faktiskt är bäst behandling för patienterna, säger Lise-Lott Eriksson, ordförande på Blodcancerförbundet.
Godkända läkemedel hinner inte nå patienterna
Nya behandlingsmöjligheter har lett till att överlevnaden och livskvalitén för patientgruppen har ökat i Europa.
– Men det är fortfarande ett stort problem att det tar alldeles för lång tid för godkända läkemedel att nå patienterna. Patienter dör i väntan på behandling, säger Lise-Lott Eriksson.
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
LÄS ÄVEN: Det ska du tänka på när du misstänker kronisk blodcancer
I panelen sitter representanter från NT-rådet (nya terapier), som har landstingens mandat att avge rekommendationer om användning av nya läkemedel. Rådet beslutar även vilka läkemedel som ska omfattas av nationellt ordnat införande inom samverkansmodellen.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen EHA (European Hematology Association)? Lämna din e-postadress här »
– Hälso- och sjukvårdssystemet har begränsade resurser, vi måste därför ha en noggrann process kring nya läkemedel och hur de bland annat förhåller sig till olika faktorer, däribland kostnadseffektivitet. Det är en av anledningarna till att det tar lång tid, säger Lars Sandman från NT-rådet.
Läkare: Oetiskt att inte ge patienterna bästa behandling
Med lång erfarenhet av att behandla blodcancerpatienter och på forskning inom området anser Haret Nahi, forskare och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset, att nya effektiva behandlingar ska tillgängliggöras snabbare.
– Om fokus ligger på vad en behandling eller ett läkemedel kostar så är det helt fel. Primärt bör fokus ligga på att få ut behandlingarna till patienterna, allt annat är oetiskt, säger Haret Nahi.
Öka din kunskap om migrän
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om migrän, en neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Trots den höga förekomsten antas migrän vara ett underdiagnostiserat tillstånd.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ASH (American Society of Hematology)? Lämna din e-postadress här »
-
NetdoktorPro rapporterar från ASCO och EHA
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från årets ASCO- samt EHA-möte.
-
Onkologen Hans Hagberg sammanfattar EHA 2023 – med inriktning på lymfom
Hans Hagberg, läkare på onkologkliniken Akademiska sjukhuset, har följt European Haematology Association Congress, EHA, som pågick 8–15 juni 2023. Här kan du läsa hans rapport.
-
ASH 2022: Myelom - ett steg närmare normalisering av livslängden
Immunbaserad terapi börjar ingå i rutinbehandling för patienter med myelom. Det innebär att vi är ett steg närmare normalisering av livslängden för patienter med myelom, säger Hareth Nahi, lektor och överläkare i hematologi vid SÖS.
-
ASH 2022: Höjdpunkter kring lymfoida maligniteter
Fem viktiga rapporter vars resultat påverkar nuvarande klinisk handläggning. Det ligger i fokus i kongressrapporten från Hans Hagberg, docent och överläkare vid onkologikliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
-
EHA 2022: Höjdpunkterna från hematologimötet du inte vill missa
Under årets hematologiforskningsmöte, European Hematology Congress, EHA presenterades flera spännande medicinska framsteg – både kopplat till patientöverlevnad men också förbättring av livskvaliteten bland de som botas eller lever med sin sjukdom. Här återger docent och överläkare vid Akademiska sjukhuset, Hans Hagberg de viktigaste delarna från mötet i en kongressrapport.
-
Akut lymfatisk leukemi (ALL)
Cancersjukdom som utgår från snabbväxande, omogna lymfatiska celler. Ger symtom såsom trötthet och ospecifika allmänsymptom, frekventa infektioner, blödningstendens i hud och slemhinnor, nattsvettningar och värk i skelettet.
-
Utredning av trombocytos i primärvården – när ska man misstänka blodcancer?
Trombocytos är ett vanligt fynd i primärvården. Vanligast är att det beror på ett bakomliggande tillstånd (sekundär trombocytos). En viktig differentialdiagnos är essentiell trombocytos, en typ av blodcancer som beror på ohämmad produktion av trombocyter.
-
När ska man misstänka och utreda hemokromatos?
Primär hemokromatos är en autosomal recessiv ärftlig sjukdom där patologiskt ökad järnabsorption leder till ackumulering av järn. Organskador på grund av järninlagring kan uppträda i medelåldern. Framförallt lever, pankreas, hjärta, hud, leder och hypofys kan skadas.