Medicinsk översikt | Hematologi

Kronisk lymfatisk leukemi (KLL)


Uppdaterad den: 2021-04-12
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Bakgrund

  • Cancersjukdom med ansamling av lymfocyter med moget utseende i blod, benmärg och lymforgan.
  • Vid diagnos är de allra flesta i ett tidigt och icke behandlingskrävande skede av sjukdomen.
  • Följande krävs för diagnos (samtliga punkter bör uppfyllas):
    • Lymfocytos i blod med klonala B-lymfocyter ≥5x109/L
    • Flödescytometri på blod med vissa typiska fenotyper. Leukemicellsklonen uttrycker antingen kappa- eller lambdakedjor på ytan och detta uttryck är svagt
    • Morfologisk bild i blod med övervägande små, mogna lymfocyter. Viss tillblandning kan ses av större, mer aktiverade lymfocyter eller prolymfocyter. Överstiger andelen prolymfocyter 55 % bör diagnosen B-cell prolymfocytleukemi övervägas

Epidemiologi

  • Incidens:
    • Varje år konstateras drygt 500 nya fall i Sverige
  • Ålder och kön:
    • Medianåldern vid diagnos är 71 år. En tredjedel av patienterna är <65 år och en tiondel är <55 år vid diagnostidpunkten
    • KLL är vanligare bland män

Etiologi och patogenes

  • Monoklonal proliferation av mogna B-lymfocyter i blod, benmärg, lymflkörtlar och mjälte.
  • Hos de flesta är leukemisk transformation en följd av förlorat eller förvärvat kromosommaterial, medan ytterligare mutationer eller kromosomförändringar under sjukdomsförloppet kan leda till mer aggressiv eller behandlingsresistent sjukdom.
  • Kromosomavvikelse i kromosom 13q antas vara utlösande faktor i cirka 55 % av fallen.

ICD-10

  • C91- Lymfatisk leukemi

Anamnes

  • Symtom KLL Nationellt vårdprogram:
    • KLL är en diagnos som bör misstänkas vid lymfocytos (≥5 x 109/L), speciellt i kombination med symtom eller undersökningsfynd enligt nedan:
    • Anemisymtom – vid KLL orsakat av märgsvikt och/eller autoimmun hemolys. Oftast normokrom, normocytär anemi
    • Blödningssymtom på grund av trombocytopeni orsakad av märgsvikt och/eller autoimmunitet
    • Förstorad mjälte. Trycksymtom från mjälten
    • Förstorade lymfkörtlar. Ofta lymfadenopati på flera lokaler med mjuka, oömma och fritt rörliga lymfkörtlar
    • Infektioner. Oftast pneumonier och sinuiter orsakade av kapslade bakterier
    • Allmänsymtom – ofrivillig viktminskning, ≥10 % av kroppsvikten på 6 månader – uttalad trötthet (WHO performance status >2) – feber >38,0°C i mer än 2 veckor utan påvisbar infektion – påtaglig nattsvett

Kliniska fynd

  • Tillståndet upptäcks ofta vid utredning av annan sjukdom, innan symtom på KLL har börjat visa sig.
  • Generell och oöm lymfkörtelsvullnad hos många.
  • Hepatosplenomegali kan förekomma.
  • Hudblödningar, blåmärken och blek hud i avancerat stadium.

Utredning av kronisk lymfatisk leukemi

Välgrundad misstanke om maligna lymfom och KLL enligt Nationellt vårdprogram

  • Följande kan föranleda misstanke:
    • En eller flera förstorade lymfkörtlar, minst 1,5 cm i största diameter vid klinisk undersökning*
    • Palpabel mjälte
    • Feber >38 grader utan annan förklaring, exempelvis infektion
    • Oavsiktlig viktnedgång
    • Uttalade nattsvettningar
  • Kontrollera följande vid klinisk misstanke om lymfom eller KLL, exempelvis vid ovanstående symtom:
    • Blodstatus (hemoglobin, vita blodkroppar med differentialräkning, trombocyter)
    • Fysikaliskt status, särskilt lymfkörtel- och bukpalpation
    • Vid förstorade lymfkörtlar:
      • Bedömning av om det finns annan förklaring, exempelvis infektion, vaccination, genomgången operation eller sår
  • Välgrundad misstanke föreligger vid ≥1 av följande:
    • En eller flera förstorade lymfkörtlar, minst 1,5 cm i största diameter vid klinisk undersökning, utan annan förklaring*
    • Palpabel mjälte, utan annan förklaring
    • Lymfocytos i differentialräkning (>10 x 109/L)
    • M-komponent IgM >10 g/L
    • Misstanke om lymfom vid bilddiagnostik i samband med annan utredning
    • Misstanke om lymfom vid biopsi i samband med annan utredning
  • * Lymfkörtelförstoring inom huvud-halsområdet ska handläggas inom standardiserat vårdförlopp för huvud-halscancer om inte patienten samtidigt har lymfocytos >10 x 109 /L.
  • Om välgrundad misstanke föreligger ska patienten omedelbart remitteras till utredning enligt standardiserat vårdförlopp. Vart remissen ska skickas beslutas lokalt.

Differentialdiagnoser

  • Reaktiv lymfocytos – differentieras genom den kliniska bilden och genom fynd av atypiska lymfocyter. Detta är sällsynt och sällan ett problem att avgöra.
  • Lymfom.

Behandling av kronisk lymfatisk leukemi

  • Vid diagnos är cirka 85 % i tidigt och icke behandlingskrävande skede av sjukdomen, men så småningom kommer 2/3 av patienterna behöva behandling.
  • Patienter med symtomgivande sjukdom – inkluderande infektionsproblematik och immunologiska komplikationer – bör handläggas vid en hematologisk, onkologisk eller internmedicinsk enhet.
  • Sjukdomsspecifik behandling är i första hand kemoimmunterapi, B-cellsreceptorhämmare och bcl2-hämmare.
  • I enstaka fall kan allogen stamcellstransplantation, strålbehandling eller splenektomi bli aktuellt.
  • Om sjukdomsspecifik behandling inte är möjlig ges palliativ vård.
  • I vissa situationer är infektionsprofylax aktuellt, exempelvis mot herpesvirus.
  • Vaccinationer:
    • Både själva sjukdomen i sig och behandlingen kan bidra till försämrat svar vid vaccination
    • Årlig influensavaccination rekommenderas både till patient och närstående
    • Pneumokockvaccination bör påbörjas i tidigt sjukdomsskede
  • För detaljerad beskrivning av behandling vid KLL, se Nationellt vårdprogram för kronisk lymfatisk leukemi.

Komplikationer

  • Livshotande infektioner på grund av försvagat infektionsförsvar:
    • Beror på hypogammaglobulinemi, defekt T-cellsfunktion och benmärgssvikt med neutropeni
    • Både bakteriella och virala infektioner kan ha ett allvarligt förlopp
  • Andra maligna sjukdomar är vanligare bland patienter med KLL.
  • Richters transformation/syndrom:
    • Snabb utveckling av histologiskt verifierat aggressivt lymfom hos patient med KLL
  • Autoimmuna cytopenier:
    • Autoimmun hemolytisk anemi, trombocytopen purpura

Prognos

  • Den relativa 5-årsöverlevnaden vid KLL generellt är 92 % för patienter <65 år och 77 % för patienter ≥65 år.
  • Den relativa 5-årsöverlevnaden vid KLL med behandlingsbehov är 80 % för patienter <65 år och 52 % för patienter ≥65 år.

Källor

  • Nationellt vårdprogram kronisk lymfatisk leukemi. Kunskapsbank för cancervården. Hämtad 2021-04-09
  • Hallek M, Shanafelt TD, Eichhorst B. Chronic lymphocytic leukaemia. Lancet 2018; 391: 1524-37. pmid:29477250

Annons
Annons
Annons