Det ska du tänka på när du misstänker kronisk blodcancer
Symtomen vid kronisk leukemi är till en början diskreta och det är inte alltid som blodprov avslöjar sjukdomen. Hur kan diagnostiken förenklas? Vad ska remitteras och vad ska följas i primärvården? Kommer de mest effektiva behandlingarna verkligen till nytta för patienterna? Dessa frågor besvarar hematologen Herman Nilsson-Ehle.

De många gånger diffusa symtomen som uppträder vid kronisk blodcancer kan göra det svårt att upptäcka dessa patienter. Sjukdomen kan därför vara lågaktiv under många år och upptäcks ofta i samband med provtagning för annan sjukdom eller symptom. Men avvikande blodprover leder inte alltid till rätt eller fullständig diagnos och här gäller det att vara uppmärksam, menar Herman Nilsson-Ehle, docent och överläkare vid sektionen för hematologi och koagulation vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Ta kompletterande prover och var "kompis med labbet". Men kom ihåg att fråga efter symtom och gå inte bara efter blodprovsvärden, säger han.
Utredningen består i regel av blodprover med specialanalyser samt benmärgsprov. Herman Nilsson-Ehle understryker vikten av kompletterande benmärgsbiopsi då den ger viktig information som kan vara avgörande för rätt diagnos.Till exempel är utseendet vid myeloproliferativa neoplasier (MPN) utmärkande och biopsi kan behövas för att skilja upp essentiell trombocytemi (ET), myelofibros (MF) och polycytemia vera (PV).
Dagens behandling möjliggör flera friska levnadsår
Patienter med kronisk lymfatisk leukemi kan leva ett normalt liv, oavsett om de behandlas eller inte. Kronisk myeloisk leukemi har däremot varit svårare att behandla men idag kan även dessa patienter få många friska levnadsår.
– Vi säger inte längre obotbar eftersom vi kan behandla kronisk blodcancer så det går att leva ett bra liv många år framöver. Det är viktigt för patienten att de får leva ett så "normalt" liv som möjligt utan alltför täta läkarbesök och provtagningar, säger Herman Nilsson-Ehle.
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
Det främsta behandlingsmålet vid MPN är att förhindra tromboemboliska komplikationer men även minimera andra symtom. Vid polycytemia vera är det till exempel vanligt med klåda efter dusch och bad, smärtor i fingrar och tår och mjältförstoring. Dessa patienter har oftast järnbrist men här ska man vara försiktig, menar Herman Nilsson-Ehle.
– Var försiktig med att ge järn till PV-patienter då detta kan medföra en dramatisk ökning av Hb och EVF. Det är som att hälla tändvätska på elden.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen EHA (European Hematology Association)? Lämna din e-postadress här »
Följa kronisk blodcancer i primärvården
Att ta hand om den ökade gruppen människor som lever med kronisk blodcancer ställer högre krav på primärvården. Herman Nilsson-Ehle menar att remiss till hematolog eller onkolog alltid ska ske primärt vid välgrundad misstanke för fullständig diagnostik och i förekommande fall initial behandling. Många patienter kan sedan följas långa tider utan behandling. Återremiss till hematolog eller onkolog förklarar Herman Nilsson-Ehle ska ske vid misstänkt återfall, antingen på grund av symtom eller störningar i blodvärden. Han uppmuntrar primärvårdsläkare att ringa och ta hjälp av en hematolog om osäkerhet uppstår.
Vidare har alla (blod)cancerpatienter rätt till kontaktsköterska men den informationen når inte alltid fram till patienten.
– Vi försöker sprida informationen till alla patienter om vem som är kontaktsjuksköterska. Jag tror att detta numera fungerar väl för alla nya patienter, men för de som blev primärbehandlade för flera år sedan och går på kontroller är det nog lite sämre, säger Herman Nilsson-Ehle.
Öka din kunskap om migrän
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om migrän, en neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Trots den höga förekomsten antas migrän vara ett underdiagnostiserat tillstånd.
Men det som framför allt förbryllar honom är den långa tiden det tar att få ut nya läkemedel på marknaden, det vill säga tiden från ny substans till rekommenderat läkemedel som kan ges till patienter.
– Det tillkommer nu nya läkemedel i en takt som har ökat de senaste åren. Många av de nya läkemedlen mot kronisk blodcancer är ”dyra” men kostnadseffektiva, eftersom flera friska levnadsår betyder mycket.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ASH (American Society of Hematology)? Lämna din e-postadress här »
-
NetdoktorPro rapporterar från ASCO och EHA
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från årets ASCO- samt EHA-möte.
-
Onkologen Hans Hagberg sammanfattar EHA 2023 – med inriktning på lymfom
Hans Hagberg, läkare på onkologkliniken Akademiska sjukhuset, har följt European Haematology Association Congress, EHA, som pågick 8–15 juni 2023. Här kan du läsa hans rapport.
-
ASH 2022: Myelom - ett steg närmare normalisering av livslängden
Immunbaserad terapi börjar ingå i rutinbehandling för patienter med myelom. Det innebär att vi är ett steg närmare normalisering av livslängden för patienter med myelom, säger Hareth Nahi, lektor och överläkare i hematologi vid SÖS.
-
ASH 2022: Höjdpunkter kring lymfoida maligniteter
Fem viktiga rapporter vars resultat påverkar nuvarande klinisk handläggning. Det ligger i fokus i kongressrapporten från Hans Hagberg, docent och överläkare vid onkologikliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
-
EHA 2022: Höjdpunkterna från hematologimötet du inte vill missa
Under årets hematologiforskningsmöte, European Hematology Congress, EHA presenterades flera spännande medicinska framsteg – både kopplat till patientöverlevnad men också förbättring av livskvaliteten bland de som botas eller lever med sin sjukdom. Här återger docent och överläkare vid Akademiska sjukhuset, Hans Hagberg de viktigaste delarna från mötet i en kongressrapport.
-
Akut lymfatisk leukemi (ALL)
Cancersjukdom som utgår från snabbväxande, omogna lymfatiska celler. Ger symtom såsom trötthet och ospecifika allmänsymptom, frekventa infektioner, blödningstendens i hud och slemhinnor, nattsvettningar och värk i skelettet.
-
Utredning av trombocytos i primärvården – när ska man misstänka blodcancer?
Trombocytos är ett vanligt fynd i primärvården. Vanligast är att det beror på ett bakomliggande tillstånd (sekundär trombocytos). En viktig differentialdiagnos är essentiell trombocytos, en typ av blodcancer som beror på ohämmad produktion av trombocyter.
-
När ska man misstänka och utreda hemokromatos?
Primär hemokromatos är en autosomal recessiv ärftlig sjukdom där patologiskt ökad järnabsorption leder till ackumulering av järn. Organskador på grund av järninlagring kan uppträda i medelåldern. Framförallt lever, pankreas, hjärta, hud, leder och hypofys kan skadas.