Prioritera knivbiopsi vid misstänkt follikulärt lymfom
Trots att riktlinjerna ändrats är det fortfarande många läkare inom primärvården som remitterar patienter med misstänkt malignt lymfom till cytologmottagning. I NetdoktorPro:s fortbildning om follikulärt lymfom har merparten av deltagarna svarat rätt, men en liten andel väljer en åtgärd som förlänger utredningen för patienten.

Hur ska man hantera en förstorad lymfkörtel? Den frågan ställer sig många läkare inom primärvården.
Allt för ofta remitteras patienterna till cytologmottagning på sjukhus för en finnålscytologi. Det berättar docenten Herman Nilsson-Ehle, som också utformat NetdoktorPro:s fortbildning om follikulära lymfom. Svarsreusltaten visar att det även finns en viss förvirring bland hematologer och internmedicinare.
– Vi försöker sprida till alla inblandade att är det en klart patologisk lymfkörtel ska den bedömas av specialist och om möjligt göras en knivbiopsi, därmed basta, säger Herman Nilsson-Ehle.
Det har funnits en lång tradition av finnålscytologi på flera håll i landet. Problemet med metoden är att det ger alldeles för lite vävnad för att kunna kartlägga malignt lymfom, samtidigt finns det idag en modernare teknik än mikroskopi.
– Cytologi ger ingen säker diagnos. Vad man kan säga är att om det visar sig att det är typiska celler som kommer ut, då är man lite klokare, men man måste likväl göra en biopsi.
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
Läs även: När förstorade lymfknutor visar sig vara lymfom
Kvalitétssäkert med knivbiopsi
Remittering till cytologmottagning leder således till att patienter får vänta längre än nödvändigt på diagnos och en eventuell behandling. Rätt tillvägagångssätt är därför att remittera patienten till specialist för en knivbiopsi. Då opereras hela lymfkörtlen bort för att kunna säkerställa diagnos.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen EHA (European Hematology Association)? Lämna din e-postadress här »
– Alla vårdprogram och riktlinjer stipulerar att man ska ha en knivbiopsi, om detta inte går så gör man en mellannålsbiopsi. Det är till och med en kvalitétsindikator i våra registeruppföljningar, om diagnosen är ställd med knivbiopsi eller på annat sätt. Jag vet att det finns regionala skillnader. I Stockholm till exempel är man mer benägen att primärt göra finnålscytologi.
Den enda tillfället som en finnålscytologi är motiverad är vid en isolerad tumörknuta på halsen, berättar Herman. Då kan finnålscytologi utföras av en ÖHN-läkare för att snabbt se om det är en annan form av cancer. Men väldigt ofta har patienten fler än en svullen knöl och då ökar misstanken om lymfom.
Lär dig mer i NetdoktorPro:s fortbildning om follikulära lymfom
Öka din kunskap om migrän
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om migrän, en neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Trots den höga förekomsten antas migrän vara ett underdiagnostiserat tillstånd.
“Lymfomsort är A och O”
Hittills har 218 läkare och annan sjukvårdspersonal genomgått fortbildningen i follikulära lymfom. Där får man följa 55-åriga Carlos som remitteras till hematologen. Primärvårdsläkaren hade upptäckte att Carlos hade ett lågt blodvärde och förstorade lymfkörtlar på halsen.
Frågan är vad man vill ha reda på i en utredning av malignt lymfom. Endast en tredjedel av hematologerna själva svarade rätt, att lymfomsort är den viktigaste och avgörande kunskapen för val av behandling. Att endast var tredje hematolog ser lymfomsort som den avgörande kunskapen är förvånande få, menar Herman Nilsson-Ehle.
– Lymfomsort är A och O. Diagnostiken av maligna lymfom bygger på att man tar reda på vad det är för sorts malignt lymfom det rör sig om. Det är helt avgörande för beskedet till patienten, närstående och val av behandling, och underförstått målet med behandling.
I dagsläget finns ett 60-tal olika lymfomsorter. Att veta vilken typ patienten har är enligt Herman helt avgörande om man ska betrakta sjukdomen som botbar eller kronisk. Botbara sjukdomar behandlar man till exempel vid diagnos, inte när patienten blir sjuk.
– Om du vet lymfomsorten så har du i ungefär hälften av fallen redan där en behandlingsindikation med de botbara lymfomen. De kroniska lymfomen behandlas inte alltid vid diagnos, utan det beror på eventuell symtom, stadieindelning och prognostisk information, då kokar det ned till en behandlingsindikation.
Sämre resultat på samma fråga fick internmedicinare, i den gruppen hade knappt 20 procent svarat rätt.
Borde internmedicinare ha bättre koll på det här?
– Ja, det tycker jag. Om lymfom hade varit en eller två lymfomer. En internmedicinare kan inte hålla koll på alla olika sorter, men att lymfomsorten är avgörande för vad som sen sker, det är ju självklart.
Vänta inte med kombinerad cellgiftsbehandling
När det kommer till frågan om farmakologisk behandling spretar svaren bland läkargrupperna. Sju av tio hematologer väljer rätt svar, rituximab och bendamustin som kombinationsbehandling. Behandlingen har varit aktuellt under de senaste tio åren men är betydligt mindre känd än rituximab i kombination med CHOP.
Den sistnämnda varianten är också det som den största andel internmedicinare väljer, något som Herman tror beror på att de inte riktigt hängt med i utvecklingen.
Fördelarna med rituximab och bendamustin är många, därför förvånar det Herman Nilsson-Ehle att hela 30 procent av hematologerna svarat att de hellre väljer rituximab med CHOP, eller singel rituximab.
– Singel rituximab används på många håll för att man inte vill ge patienten cellgifter primärt, och då kan man hålla dem i hyggligt skick ett tag. Man har då beredskap att sätta in cellgifter om sjukdomen inte svarar bra. Men hur det går på längre sikt, det är det ingen som exakt vet. Vi har väldigt mycket data som tyder på att djupet av den första remissionen är avgörande för hur det går på sikt, och hur länge man klarar sig utan återfall. I det aktuella fallet är det helt rätt att börja med rituximab kombinerat med cellgifter, avslutar Herman Nilsson-Ehle.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ASH (American Society of Hematology)? Lämna din e-postadress här »
-
NetdoktorPro rapporterar från ASCO och EHA
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från årets ASCO- samt EHA-möte.
-
ASH 2022: Myelom - ett steg närmare normalisering av livslängden
Immunbaserad terapi börjar ingå i rutinbehandling för patienter med myelom. Det innebär att vi är ett steg närmare normalisering av livslängden för patienter med myelom, säger Hareth Nahi, lektor och överläkare i hematologi vid SÖS.
-
EHA 2022: Bispecifika antikroppar för B-cellslymfom – ett hot mot CAR-T
Under det årliga hematologimötet, European Hematology Congress, EHA, presenterades flera spännande nyheter som framöver kan komma att påverka både handläggning och behandling av patienter med olika blodsjukdomar. Hans Hagberg, docent och överläkare på Onkologkliniken på Akademiska sjukhuset följde mötet.
-
EHA 2022: Höjdpunkterna från hematologimötet du inte vill missa
Under årets hematologiforskningsmöte, European Hematology Congress, EHA presenterades flera spännande medicinska framsteg – både kopplat till patientöverlevnad men också förbättring av livskvaliteten bland de som botas eller lever med sin sjukdom. Här återger docent och överläkare vid Akademiska sjukhuset, Hans Hagberg de viktigaste delarna från mötet i en kongressrapport.
-
Ja till ännu en CAR-T behandling mot sällsynt cancer
Nu får ytterligare en CAR-T-terapi klartecken för behandling av multipelt myelom hos vuxna.
-
Utredning av trombocytos i primärvården – när ska man misstänka blodcancer?
Trombocytos är ett vanligt fynd i primärvården. Vanligast är att det beror på ett bakomliggande tillstånd (sekundär trombocytos). En viktig differentialdiagnos är essentiell trombocytos, en typ av blodcancer som beror på ohämmad produktion av trombocyter.
-
Rapport från ASH med fokus på leukemi – 3 forskningsnyheter
Vid årets stora hematologimöte, ASH 2022, presenterades ny data från flera omfattande forskningsstudier kopplat till leukemi. Här ges en kortare översikt kring resultaten från tre av de viktiga rapporterna som diskuterades.
-
Renal anemi