Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) drabbar årligen närmare 500 personer i Sverige, däribland dubbelt så många män som kvinnor. Trots att sjukdomen inte är direkt ärftlig finns det familjer där flera är drabbade, majoriteten insjuknar i hög ålder. Av de totala antalet leukemier utgör 25 procent kronisk lymfatisk leukemi, som är en cancerform där mogna lymfocyter ansamlas - något som upptäcks via blodprovsanalys. Med hjälp av prognostiska markörer är det idag möjligt att på detaljnivå analysera kromosomer och DNA från cancercellerna, och därmed kartlägga sjukdomens aggressivitet.

– Då KLL ofta är symtomfri och patienten mår bra kommer det ofta som en chock när de får höra ordet leukemi, säger Honar Cherif, hematolog och överläkare vid Akademiska sjukhuset.

Han menar att det inte är ovanligt att dessa patienter har varit hos sin husläkare för ta blodprov för någonting annat - så som diabetes, prostatabesvär, infektion eller högt blodtryck - när provet visar något helt annat. Men vanligast är att drabbas av den stillsamma formen av kronisk lymfatisk leukemi, vilken inte är lika aggressiv som andra leukemier. Många patienter är symtomfria långt efter att diagnosen ställts och är inte i behov av behandling förrän många år senare. För de som får symtom handlar det ofta om trötthet, ofrivillig viktnedgång, infektioner och förstorade lymfknutor eller mjälte. Något som signalerar om att det är dags att sätta in bromsbehandling där målet är att lindra symtom och besvär på kort liksom lång sikt, berättar Honar Cherif.

Nya behandlingsformer ger hopp för patienter med avancerad kronisk leukemi

Blodsjukdomen är idag omöjlig att bota men kan hos de flesta kontrolleras och överlevnaden ligger i genomsnitt på över 15 år från det att diagnosen ställs. För patienter med avancerat sjukdomsstadium vid diagnos är dock prognosen sämre och överlevnadstiden är generellt halverad. Patienter med kronisk lymfatisk leukemi har vidare en något högre risk för att drabbas av andra cancersjukdomar.

Standardbehandlingen består av cellgifter som kombineras med antikroppar. Förutom de många biverkningar som cellgifter ger svarar vissa KLL-patienter inte på behandlingen. Tidigare har det inte funnits något att erbjuda dessa patienter men sedan år 2015 finns det nya behandlingsformer tillgängliga.

– Det är inte alltid patienten svarar på eller tål standardbehandling. Sedan två år tillbaka finns det två grupper av nya mediciner som ger stora möjligheter till patienter med svår KLL. Nu finns det alltså nya preparat som inger hopp även för de mest ”hopplösa” fallen. Preparat som inte dödar eller skadar friska celler, säger Honar Cherif.

Cancerläkemedel i tablettform och andra framsteg på blodcancerområdet

Den ena gruppen av de nya cancerläkemedel, så kallad nya generationen monoklonala antikroppar, riktas antikroppar specifikt mot lymfceller. Den andra gruppen kallas Targeted Therapy och blockerar lymfocyternas signalsystem.

– Dessa små molekyler gör så att interaktionen mellan cancercellen och omgivande miljön i benmärgen och lymfkörteln blockeras. Fördelen med riktad behandling med små molekyler är att de ges i tablettform och liksom de nya antikropparna kan ges till patienter som inte svarar på vanlig cellgiftsbehandling. Just nu sker det en fantastisk utveckling på blodcancerområdet. Inte bara gällande läkemedel utan även inom diagnostisering och prognostisering av olika blodcancerformer, säger Honar Cherif.