Ejakulations- och orgasmstörning hos män
Basfakta
Definition
- Ejakulation och orgasm är två olika fysiologiska funktioner, även om upplevelsen av ejakulation är en viktig del av orgasmen:
- Orgasm kan definieras som en reflex med tillfällig, intensiv upplevelse av njutning efter sexuell stimulering, där det finns fysiologiska förändringar såsom förhöjd hjärtfrekvens och muskelkontraktioner i bäckenbottenmuskulaturen
- Ejakulation är en ryggmärgsreflex som står under kontroll av hjärnan; den består av emissionsfasen (ansamling av ejakulationsvätska) och fasen där sädesvätskan slungas ut genom uretra med hjälp av bäckenbottenmuskulaturen (benämns vanligen som ejakulation)
- Tillstånden delas in i:
- Ejakulationsstörningar
- Orgasmstörning
- Nedsatt libido
- Denna text handlar främst om fördröjd ejakulation, utebliven förmåga att ejakulera, retrograd ejakulation, smärtsam ejakulation, orgasmstörningar och nedsatt libido.
Förekomst
- Ovanligt.
- Ejakulationsstörningar:
- En studie hittade att förekomsten var högst hos män >50 år (på en urologisk klinik)2
- Fördröjd ejakulation förekommer i cirka 1–5 % av män3
- Nedsatt sexuell lust:
- Detta räknas som den vanligaste sexuella dysfunktionen
- Femårsincidensen ökar kraftigt med stigande ålder, från 6 % hos personer 18–24 år till 81 % hos personer 65–74 år:1
- En tredjedel av patienterna tycker att det leder till personliga problem
Etiologi och patogenes
Anejakulation
- Vid anejakulation saknas ejakulationen helt, såväl antegrad ejakulation (via uretra) eller retrograd ejakulation (via uretra).
- Anejakulation beror vanligen på neurologiska orsaker eller läkemedel/substanser:
- Exempel på neurologiska orsaker är ryggmärgsskada, bäckenkirurgi, MS och Parkinsons sjukdom
- Exempel på läkemedel/substanser är blodtrycksläkemedel, antipsykotika, antidepressiva och alkohol
- Vid anejakulation är orgasmen vanligen inte påverkad.
Anhedonisk orgasm
- Orgasmen uppträder, vanligen med ejakulation, men den behagliga känslan saknas. Det är ett sällsynt tillstånd.4
- Orsaker kan bestå av minskad sexuell lust, hormonella/metabola orsaker, psykologiska orsaker och läkemedel.
Anorgasmi
- Anorgasmi definieras som oförmågan att få orgasm.
- Anorgasmi kan bero på bland annat psykologiska orsaker och intag av läkemedel/substanser. Ejakulationen kan vara påverkad. Se även fördröjd ejakulation nedan.4
Fördröjd/retarderad ejakulation
- Vid fördröjd ejakulation behövs en abnorm stimulering av penisen för att komma till ejakulation. Förekommer ofta samtidigt med anorgasmi:
- Studier har ofta angett en gräns på >22–25 minuter vid vaginalt samlag4
- Orsakerna består ofta av psykologiska orsaker, neurologiska orsaker eller användning av läkemedel (se även Anejakulation ovan):5-6
- Åldersrelaterad känselnedsättning i penis förekommer
- Retarderad ejakulation kan också bero på att mannen inte uppnår tillräcklig upphetsning eller sexuell stimulans4
- Låga testosteronnivåer kan också bidra4
- Frekvent masturbation eller en hög tröskel för att uppnå orgasm som har påverkats av masturbation (genom till exempel användning av hjälpmedel eller porrtittande) kan påverka möjligheten till ejakulation.
Retrograd ejakulation
- Retrograd ejakulation innebär en total avsaknad av antegrad ejakulation (via uretra) – sperma strömmar in i urinblåsan.
- En viss sekretion från bulbouretrala körtlar kan förekomma, det som vanligen kallas för försats.
- Exempel på orsaker till retrograd ejakulation:
- Neurologiska:
- Ryggmärgsskada
- MS
- Autonom neuropati
- Kirurgi
- Uretraobstruktion:
- Striktur
- Klaffar
- Läkemedel:
- Antihypertensiva
- Alfa-1-receptorantagonister
- Antipsykotika
- Antidepressiva
- Blåsdysfunktion:
- Medfödda orsaker
- Kirurgi
- Prostatektomi
- Neurologiska:
Dysfunktionell/svag utlösning
- Detta definieras som en partiell oförmåga att ejakulera. Vanligen sker en normal ansamling av sperma (emission) men själva utlösningen är svag.
- Orgasmkänslan kan vara nedsatt och de typiska rytmiska kontraktionerna i bäckenbottenmuskulaturen saknas ofta. Det gäller dock inte vid uretrala obstruktioner.
- Orsaker består av neurologiska orsaker, kirurgi och uretrala obstruktioner.
- Dysfunktionell/svag utlösning har ingen större effekt på fertiliteten.
Nedsatt libido/sexlust
- Orsaken till nedsatt libido/sexlust kan bero på en rad olika tillstånd/sjukdomar:
- Endokrina orsaker:
- Primär/sekundär hypogonadism eller behandling med antiandrogener
- Hyperprolaktinemi
- Metabola syndromet
- Typ 1-diabetes
- Neurologiska orsaker:
- Hjärnskada
- MS
- Parkinsons sjukdom
- Temporallobsepilepsi
- Behandling med antiepileptika
- Urologiska orsaker:
- Fimos, penisdeviation
- Psykologiska orsaker, problem relaterade till sexuell läggning
- Depression, stress, tidigare sexuellt övergrepp
- Maligniteter, särskilt vid samtidig fatigue
- Många andra kroniska sjukdomar/funktionshinder och smärttillstånd
- Endokrina orsaker:
Smärtsam ejakulation
- Smärtsam ejakulation är ofta ett förvärvat tillstånd som kan bero på obstruktion, bäckenbottensmärtsyndrom, urinvägsinfektion, inflammatoriska tillstånd i genitalier, autonom nervdysfunktion och psykologiska orsaker.4
ICD-10
- F52 Sexuell dysfunktion, ej orsakad av organisk störning eller sjukdom:
- F52.0 Nedsatt libido
- F52.1 Sexuell aversion och avsaknad av sexuell njutning
- F52.2 Uteblivet genitalt gensvar
- F52.3 Orgasmstörning
- F52.4 Prematur ejakulation
- F52.6 Icke organisk dyspareuni
- F52.7 Överdriven sexualdrift
- F52.8 Andra specificerade sexuella dysfunktioner, ej orsakade av organisk störning eller sjukdom
- F52.9 Icke specificerad sexuell dysfunktion, ej orsakad av organisk störning eller sjukdom
ICD-10 Primärvård
- F52- Sexuell dysfunktion, ej orsakad av organisk störning eller sjukdom
Diagnos
Diagnoskriterier
- Diagnosen ställs baserat på anamnesen, klinisk undersökning och eventuellt kompletterande undersökningar.
Differentialdiagnoser
- Inga.
Anamnes
- Sexualanamnes:3
- Symptom och besvär, tidsförlopp:
- Problem med orgasm, ejakulation eller både och?
- Nöjdhet med sexlivet, problem i partnerrelationer
- Eventuellt partners nöjdhet med sexlivet, sexuell dysfunktion hos partner
- Sexuella praktiker (masturbation, vaginalsex, oralsex, analsex, annat), frekvens
- Sexuell läggning, fantasier
- Risk för STI och tidigare STI
- Tidigare våld och hot, negativa erfarenheter med sex
- Pubertetsbedömning (ålder, normal utveckling)
- Symptom och besvär, tidsförlopp:
- Barnönskan/fertilitetsproblem.
- Orsaker:
- Psykologiska orsaker:
- Till exempel problem i relationen, prestationsångest
- Läkemedelsbehandling
- Tidigare kirurgi eller strålning i bäckenområdet
- Andra kända sjukdomar, såsom hjärtsjukdom, diabetes eller depression
- Tecken på hypogonadism, såsom minskad muskelmassa eller hårväxt samt ett allmänt tillstånd av slöhet, orkeslöshet, ointresse, trötthet, koncentrationssvårigheter och oförmåga att utföra enkla uppgifter
- Psykologiska orsaker:
Kliniska fynd
- Syftet med undersökningen är att identifiera eventuella orsaker:3,5,7-8
- Undersökning av penis kan ge misstanke om lokala orsaker
- Bedömning av testiklar, perineum, behåring och gynekomasti kan ge information om eventuell hypogonadism.
- Neurologisk undersökning (lokalt):
- Kremasterreflex: vid beröring av insidan av lårbenet dras testikeln upp på samma sida (normalt fynd)
- Bulbokavernös reflex: att klämma ihop ollonet ger en sammandragning av analsfinktern (normalt fynd)
- Tonus i analsfinktern
- Känsel i penis och perineum
- Reflexer i ben
- Bedömning av prostata
- Psykiatriskt status
Kompletterande undersökningar i primärvården
- Urinmikroskopi:
- Män som har orgasm utan synlig ejakulation har oftast retrograd ejakulation. Vid osäkerhet kan detta påvisas genom mikroskopering av urinprov efter orgasm
- Urinodling:
- Vid misstanke om urinvägsinfektion
- Blodprover:
- S-testosteron, vid misstanke om manlig hypogonadism
- Provtagning för metabola sjukdomar, vid misstanke om till exempel diabetes
- Eventuellt provtagning för hypotyreos och hyperprolaktinemi vid fördröjd orgasm9
- Eventuellt PSA vid risk/misstanke på prostatacancer
Andra undersökningar
- Beror på misstänkt bakomliggande orsak, till exempel:
- Neurofysiologiska tester
- Cystoskopi
- Transrektalt ultraljud
- Övrig bilddiagnostik (ultraljud, DT)
När remittera?
- Vid bristfällig kompetens för att kunna hjälpa patienten bör vederbörande remitteras sexolog eller annan instans med kunskap om sexologiska sjukdomar.
Checklista vid remittering
Ejakulations- och orgasmstörningar
-
Syftet med remissen:
- Bekräftande diagnostik? Behandling? Övrigt?
-
Anamnes:
- Hur och när startade det? Hur ofta? Psykosocialt trauma?
- Erektil dysfunktion? Lustproblem? Ejakulationsproblem? För tidig sädesuttömning? Utebliven orgasm? Miktion? Defekation?
- Tecken på annan sjukdom?
- Andra sjukdomar av betydelse? Psykiatriska tillstånd?
- Stående läkemedel?
-
Kliniska fynd:
- Misstanke om underliggande psykisk eller neurologisk sjukdom?
- Könskaraktäristika?
- Penis, testiklar, prostata – tecken på patologi?
-
Kompletterande undersökningar:
- Beroende på misstänkt bakomliggande orsak
Behandling
Behandlingen i korthet
- Behandlingen riktas mot orsaken:
- Utsättning eller dosanpassning av läkemedel som påverkar ejakulationen
- Behandling av infektioner
- Psykoterapi
- Kirurgiska åtgärder vid lokal patologi
- Behandling av metabola orsaker
- Om orsaken inte kan behandlas:
- Symtomlindring
Egenbehandling
- Förändring av levnadsvanor:7
- Minska intag av alkohol
- Rökstopp
- Drogfrihet
- Regelbunden fysisk aktivitet
- Anpassa tider för sexuell aktivitet:
- Testa att masturbera/ha sex när man är piggare
- Öka intimitet/upphetsning/sexuella positioner:5
- Kan ha effekt vid fördröjd ejakulation
- Vid åldersrelaterad nedsatt känsel i penis rekommenderas information om att det är ett benignt tillstånd som kan förbättras med hjälp av ökad stimulering/upphetsning
- Bäckenbottenträning (eventuellt med hjälp av fysioterapeut).
Läkemedelsbehandling
- Retrograd ejakulation:5
- Kan behandlas med läkemedel om tillståndet inte beror på ryggmärgsskada, uretrapatologi eller läkemedelsbehandling
- Kan också förbättras genom att ejakulera med full urinblåsa
- Anejakulation och anorgasmi:5
- Läkemedelsbehandling har dålig effekt
- Fördröjd/retarderad ejakulation:
- Det är oklart om läkemedel är gynnsamma3,8
- Läkemedel som kan ha effekt:10
- Bupropion
- PDE5-hämmare (vid erektil dysfunktion)
- Smärtsam ejakulation:
- Eventuell behandling av infektioner
- NSAID/paracetamol vid inflammatoriska tillstånd/primära smärtsyndrom
-
Testosteron:
- Testosteron har ingen påvisad effekt vid fördröjd ejakulation, anejakulation, minskad kraft vid ejakulation eller minskad mängd ejakulat11
- Testosteronbehandling rekommenderas därför endast vid hypogonadism8
Annan behandling
Vibrostimulering och elektroejakulation5
- Vid intakta lumbosakrala reflexer kan vibrationsterapi av glans penis leda till en reflexutlöst ejakulation:
- Detta används främst hos män som har nedsatt känsel i könsorganen/inte kan ejakulera och som har en barnönskan
- Detta kan också användas hos personer som har olika neurologiska sjukdomar
- Om den lumbosakrala reflexen inte fungerar som den ska kan man testa elektroejakulation, där man ger elektriska impulser till de nerver som ligger runt prostata med hjälp av en prob i rektum
Psykoterapi
- Anejakulation och anorgasmi:
- Psykoterapi har dålig effekt5
- Kan ha effekt vid fördröjd ejakulation/orgasm6
- Kan övervägas hos personer vars sexuella lust påverkas av depression, ångest och stress.
Förlopp, komplikationer och prognos
Förlopp
- Förloppet beror på den bakomliggande orsaken.
Komplikationer
- Nedsatt livskvalitet hos patienten och eventuella sexpartners.
- Nedsatt fertilitet.
Prognos
- Prognosen beror på om man kan behandla den bakomliggande orsaken.
Patientinformation
Skriftlig patientinformation
- Ejakulations- och orgasmproblem
Källor
Sakkunniga
- Remy Waardenburg, specialist i allmänmedicin, medicinsk redaktör Medibas
-
Njurcancer
Njurcancer utgör 2–3 procent av maligna tumörer hos människan med ca 1200 nya fall per år i Sverige. Njurcancer är ovanligt före 40 års ålder med den högsta incidensen i 70-årsåldern (65-75) vid diagnostillfället.
-
Prostatacancer
En cancerform som drabbar blåshalskörteln, prostata, och är den vanligaste maligna sjukdomen hos svenska män. Närmare 11 000 nya fall av prostatacancer diagnostiseras varje år.
-
Här är årets största framsteg inom vården av prostatacancer
Hur ser införandet av ett screeningprogram ut? Och vilka är de senaste framstegen inom forskningen gällande prostatacancer? Dessa frågor besvarar vår expert Jan-Erik Damber, professor och specialist i urologi vid Sahlgrenska Akademin och Universitetssjukhuset.
-
Så bör du som läkare resonera vid frågor om testosteronbrist
Vad räknas som testosteronbrist och vilka ska behandlas? Här pågår det ett intensivt kunskapssökande runt om i världen just nu, menar Mats Holmberg, androlog och endokrinolog vid Karolinska Universitetssjukhuset.
-
Man med symtom som ses vid hypogonadism – men även andra tillstånd
En 53-årig man kommer till vårdcentralen på grund av errektionsproblematik, nedsatt lust, trötthet samt bristande fysisk och psykisk ork. Beror detta på testosteronbrist eller något helt annat?
-
Uretrastriktur
-
Erektil dysfunktion
-
Urinvägskonkrement (Njursten Uretärsten Blåssten)
Smärtan vid njursten är i typiska fall ofta lokaliserad till flankregionen med typisk dunkömhet och till sin karaktär intervallartad. Stenbildning i urinvägarna orsakas av utfällning av saltkristaller i urinen. Anledningen till denna utfällning är antingen hög koncentration av ämnen som kan utfällas eller låg koncentration av ämnen som hämmar kristallisering av salter.