Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
  1. Hem
  2. Urologi
  3. Medicinska översikter
  4. Prostatacancer
Medicinsk översikt | Urologi

Prostatacancer

Uppdaterad den: 2022-12-09
Sakkunnig: Anna Nager, Specialist i allmänmedicin och docent vid Karolinska Institutet
Annons

Basfakta

Definition

  • Som regel adenokarcinom.
  • Uppstår i huvudsak i prostatas perifera zon och i övergångszonen.
  • Stadieindelas efter TNM-systemet (tumör, körtel, metastas).
  • Graderas histologiskt efter Gleason-poäng.

Förekomst1

  • Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen i Sverige med omkring 10 000 nya fall per år.
  • Cirka 110 000 svenska män lever med dia­gnosen.

Etiologi och patogenes

  • Etnicitet:
    • Svarta män i USA och Karibien löper högre risk än kaukasier, och de senare högre risk än sydostasiater1
  • Hereditet:
    • I en skandinavisk studie fann forskarna att 42 % av fallen kunde tillskrivas hereditet2
    • Risken ökar med antal nära manliga släktingar som har eller har haftt sjukdomen, vid låg diagnosålder hos dessa, eller vi känd bröstcancer med genmutation på moderns sida.

Predisponerande faktorer

  • Hög ålder.1
  • Hereditet för sjukdomen, se ovan.
  • Geografi:
    • Är av stor betydelse
    • I Skandinavien är såväl incidens som mortalitet för sjukdomen bland de högsta i världen och Sverige har den högsta mortaliteten i världen
  • Etnicitet, se ovan.
  • Övervikt och kost:1
    • Övervikt och högt intag av animaliskt fett, rött kött och mejeriprodukter har påvisats som riskfaktorer
    • Det har påvistas en association mellan högt intag av nitrit/nitrater (särskilt natriumnitrit–E250) och risk för prostatacancer (HR 1,58), dock ej nödvändigtvis kasualt samband3
    • Vissa studier har visat att högt intag av exempelvis sojabönor, tomater, kålväxter, lök, grönt te och råg minskar risken för prostatacancer
    • Evidensen för samband mellan prostatacancer och övervikt/kostfaktorer är dock svag och några rekommendationer kan inte ges

ICD-10

  • C61 Malign tumör i prostata

ICD-10 Primärvård

  • C61- Malign tumör i prostata

Diagnos

Diagnoskriterier

  • Kliniskt är det lämpligt att dela in prostatacancer i tre kategorier:
    • Lokaliserad sjukdom
    • Lokalt avancerad sjukdom
    • Metastaserad sjukdom

Lokaliserad sjukdom

  • Förhöjt PSA.4-5
  • Misstanke om lokaliserad tumör vid rektalpalpation.
  • Som regel inga kliniska symtom.

Lokalt avancerad sjukdom

  • Vattenkastningsproblem:
    • Symtom på avflödeshinder
    • Symtom från urinblåsan
  • Smärtor i underlivet.
  • Förhöjt PSA.4-5
  • Utbredd tumör vid rektalpalpation.

Metastassjukdom

  • Skelettsmärta.
  • Avtackling
  • Illamående.
  • Anemi.
  • Symtom på lokalt avancerad sjukdom.

PSA-screening

Rekommendation om nationell screening av män 50–70 år med PSA-prov med eller utan annat kompletterande test, Socialstyrelsen

  • Hälso- och sjukvården bör inte erbjuda screening för prostatacancer med PSA-prov, med eller utan kompletterande test före vävnadsprovtagning.
  • Det vetenskapliga underlaget för bedömning av screening för prostatacancer med PSA-prov kompletterat med annat test före vävnadsprovtagning behöver kompletteras innan Socialstyrelsen kan ta ställning i frågan.

Prostatacancer – screening med PSA-prov med eller utan annat kompletterande test, hämtat 2021-04-21

  • Det saknas dokumentation för att rekommendera allmän screening till patienter <75 år. Man har inte visat minskning av prostataspecifik dödlighet, och det är mycket komplikationer kopplade till undersökningen.6-7
  • Dokumentationen är god för att screening av patienter >75 år är skadlig.8

Differentialdiagnoser

Lokaliserad sjukdom

  • Det ovanliga tillståndet granulomatös prostatit.
  • Prostatahyperplasi.

Lokalt avancerad sjukdom

  • Benign prostatahyperplasi.
  • Rektumcancer.

Metastaserad sjukdom

  • Polymyalgia rheumatica.
  • Lumbago/ischias.
  • Anemi av okänd orsak.

Anamnes

  • Se mer detaljer under Välgrundad misstanke.

Lokaliserad sjukdom

  • Som regel inga symtom.
  • En del patienter kommer på grund av prostatacancer i familjen.

Lokalt avancerad sjukdom

  • Ibland blåstömningssymtom.
  • Akut retention hos 25 %.
  • Hematuri hos 5 %.

Metastassjukdom

  • Allmänsymtom, trötthet, viktminskning och anemi.
  • Skelettmetastaser kan ge de första symtomen.
  • Ryggsmärtor hos en del.
  • Uremi kan förekomma.

Kliniska fynd

Lokaliserad sjukdom

  • Som regel inga kliniska fynd.
  • Normal prostata eller liten knöl vid palpation. De flesta karcinom befinner sig perifert i prostata och kan vara möjliga att palpera.

Lokalt avancerad sjukdom

  • Vid palpation känner läkaren:
    • Körtel med hård och eventuellt varierande konsistens
    • Ojämn yta
    • Asymmetrisk form
    • Oskarp avgränsning

Kompletterande undersökningar i primärvården

  • Prostatapalpation.
  • Urinundersökning.
  • Blodprov: s-kreatinin och PSA.

PSA och prostatapalpation

Individbaserad prostatacancertestning enligt nationellt vårdprogram

  • Symtomfria män som önskar en prostatakontroll bör erbjudas skriftlig information om möjliga för- och nackdelar med PSA-testning, se Vårdguidens informationsbroschyr Om PSA-prov för att upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede – fördelar och nackdelar. 
  • Symtomfria män med kortare förväntad kvarvarande livstid än 10–15 år bör avrådas från PSA-testning (den genomsnittliga kvarvarande livstiden för svenska 75-åriga män är 12 år).
  • Symtomfria män med längre förväntad kvarvarande livstid än 10–15 år som efter information enligt ovan önskar testning för prostatacancer, bör erbjudas regelbundna PSA-prov, med eller utan prostatapalpation. Vid PSA-värde över nedanstående gränser och vid palperad förhårdnad i prostatakörteln (oberoende av PSA-värdet) bör mannen remitteras till urolog enligt standardiserat vårdförlopp:
    • Män <70 år: PSA ≥3 µg/L
    • Män 70–80 år: PSA ≥5 µg/L
    • Män >80 år: PSA ≥7µg/L
  • Män som tar 5-alfareduktashämmare bör remitteras vid PSA-värde över halva det ovan angivna värdet.
  • Lämpliga testintervall för män med PSA-värde under åtgärdsgränsen, som inte uppfyller kriterierna för den ärftliga riskgruppen, men som själva önskar fortsatt testning:
    • PSA <1 µg/L för män under omkring 65 år: 6 år
    • PSA <1 µg/L för män över omkring 65 år: Ingen ytterligare testning
    • PSA 1–2,9 µg/L: 2 år upp till omkring 75 års ålder, därefter ingen testning
    • Vid ökning >1 µg/L sedan föregående prov bör nytt test tas redan efter 1 år
    • Personer med prostatakörtel och lågt p-testosteron (<8 mmol/L) bör testas med 2 års intervall (män utan känd, obehandlad hypogonadism kan förutsättas vara ha normalt testosteronvärde)

Nationellt vårdprogram för prostatacancer – kortversion för allmänläkare, hämtad 2022-12-08

PSA-testning och handläggning av män i ärftlig riskgrupp

  • Män med en far eller bror med prostatacancer, samt minst en förstagradssläkting till dessa som också diagnostiserats med prostatacancer. Någon i familjen ska ha diagnostiserats före 75 års ålder.
  • Män i ärftlig riskgrupp rekommenderas prostatakontroller från 40 års ålder och att få Vårdguidens PSA-broschyr.
  • Den första kontrollen bör omfatta PSA-test och palpation. Därefter beroende på PSA-värdet:
    • PSA < 1 µg/L: PSA-prov vartannat år i primärvård
    • PSA 1–1,9 µg/L: PSA-prov årligen i primärvård
    • PSA ≥2 µg/L: Remiss till urolog
  • Kontrollerna bör avslutas då en kurativt syftande behandling av prostatacancer inte längre skulle bli aktuell, det vill säga när förväntad kvarvarande livstid blir mindre än 10 år.

Prostatacancer. Nationellt vårdprogram – kortversion för allmänläkare. RCC, hämtad 2022-12-08

Felkällor vid bedömning av PSA-värden

  • Det finns ett antal felkällor som man bör vara medveten om när man bedömer PSA-värden. Rektalpalpation ger inte någon kliniskt relevant påverkan av PSA-värdet. 
  • Intraindividuell variation:
    • PSA-värdet kan variera +/- 15 %
  • Mätmetod:
    • Variationen mellan olika laboratorier i Sverige är omkring 5 %
  • Provhantering:
    • Blodprovet bör snabbt centrifugeras och kylas. Centrifugerade serumprov är stabila i 4 timmar i rumstemperatur och 24 timmar i kyl, centrifugerade plasmaprov är stabilt i 8 timmar i rumstemperatur och 3 dygn i kyl. Om provet inte kommer att analyseras inom dessa tider ska det frysas
  • Febril urinvägsinfektion:
    • Ökar ofta PSA-värdet kraftigt. Det kan ta ett år innan värdet normaliseras. PSA-prov bör därför inte tas i anslutning till febril urinvägsinfektion, om det inte finns en klinisk misstanke om prostatacancer. Om ett prov ändå tagits och palpationsfyndet är benignt, bör PSA följas upp en månad efter avslutad antibiotikabehandling. Om värdet då är klart lägre, kan det följas varannan månad tills det antingen har normaliserats eller planat ut över åtgärdsgränsen (= remiss till en urolog)
  • Akut urinretention:
    • Akut urinretention ökar PSA-värdet måttligt (ofta dubblering, sällan >20 µg/L). Vid benignt palpationsfynd bör PSA-prov tas tidigast efter en vecka
  • Hypogonadism:
    • Det är vanligare att män med hypogonadism (p-testosteron <8 nmol/L) har avancerad prostatacancer trots ett lågt PSA-värde, än män med normalt p-testosteron

Prostatacancer. Nationellt vårdprogram – kortversion för allmänläkare. RCC 2022.

Utvärdering av värden utanför referens

Välgrundad misstanke

Välgrundad misstanke om prostatacancer enligt Nationellt vårdprogram

  • Följande ska föramleda misstanke hos män >40 år:
    • Snabbt ökande (senaste halvåret), påtagliga urineringsbesvär
    • Tilltagande skelettsmärtor
    • Skelettmetastaser utan känd primärtumör
    • Allmänna cancersymtom såsom trötthet och aptitlöshet
    • Malignitetsmisstänkt palpationsfynd i prostatakörteln, innebär alltid välgrundad misstanke
    • Makroskopisk hematuri kan vara debutsymtom vid lokalt avancerad prostatacancer, men bör utredas enligt standardiserat vårdförlopp för urinvägscancer
  • Vid misstanke ska följande utföras:
    • Riktad anamnes avseende ärftlighet, vattenkastningsbesvär och skelettsymtom
    • Prostatapalpation
    • PSA-prov (PSA-prov bör inte tas i samband med symtom som skulle kunna bero på infektion i urinvägar eller genitalia, annat än vid stark klinisk misstanke om prostatacancer)
  • Välgrundad misstanke föreligger vid ≥1 av följande:
    • PSA över gränsvärdet (se nedan). Män som tidigare utretts för prostatacancer i enlighet med gällande vårdprogram kan ha ett individuellt definierat värde som ska föranleda förnyad utredning; detta värde gäller då istället för värdet i tabellen. För män som behandlas med 5-alfareduktashämmare (dutasterid och finasterid) ska gränsvärdena nedan halveras.
    • Malignitetsmisstänkt palpationsfynd (förhårdnad i prostatakörteln).
    • Urolog bedömer att det finns indikation för diagnostisk prostatabiopsi.
    • Gränsvärden för PSA hos män med benignt palpationsfynd:
      • <70 år: PSA ≥3 µg/L
      • 70–80 år: PSA ≥5 µg/L
      • >80 år: PSA ≥7 µg/L
  • Om välgrundad misstanke föreligger ska patienten omedelbart remitteras till utredning enligt standardiserat vårdförlopp. Vart remissen ska skickas beslutas lokalt.
  • Om undersökningen inte resulterar i välgrundad misstanke om prostatacancer ska patienten följas, antingen vid en urologienhet eller i primärvården, se Individbaserad prostatacancertestning enligt nationellt vårdprogram.

Standardiserat vårdförlopp för prostatacancer, kortversion för primärvården, RCC, hämtad 2021-04-21

Andra undersökningar

Andra tester

  • Det finns flera test som kan vägleda beslut om prostatabiopsier.
  • Evidensen är otillräcklig för om de är kostnadseffektiva i en MRT-baserad, klinisk diagnostik och de rekommenderas därför inte som klinisk rutin:1
    • STHLM3 – blodprov med genetiska markörer kombinerat med anamnes9
    • PCA 3 (Prostate cancer antigen 3) och SelectMDx – urinprov10
    • PHI (Prostate Health Index) och 4KS (Four Kallikrein Score) – blodprov11
    • ConfirmMDx ger genom analys av metylering av tre gener i benigna prostatabiopsier en uppskattning av sannolikheten att det finns en prostatacancer som inte påvisades i biopsierna12

PSA-densitet1

  • PSA-densitet är PSA-värdet dividerat med prostatavolymen i kubikcentimeter
  • Kräver ultraljud, MRT eller någon annan bilddiagnostisk undersökning
  • PSA-densitet <0,1 µg/L/cm3 talar starkt för att det är en godartad prostataförstoring som orsakar ett förhöjt PSA-värde
  • PSA-densitet >0,2 µg/L/cm3 talar däremot för en behandlingskrävande prostatacancer

Magnetresonanstomografi (MRT) och riktade biopsier

  • Vid höga PSA-värden rekommenderas MRT så att biopsier därefter selektivt kan riktas mot eventuella tumörmisstänkta områden:1,13-15
    • Genom att rikta biopsierna mot misstänkta tumörer och avstå från systematiska biopsier kan man både öka chansen att diagnostisera allvarlig prostatacancer och minska risken för överdiagnostik av betydelselös cancer16
    • För att nå dessa mål krävs såväl krävs specifik kompetens, nära samarbete mellan erfarna röntgenläkare och urologer, samt standardiserade undersöknings- och svarsprotokoll
  • I vissa situationer krävs systematiska biopsier. 

Transrektalt ultraljud (TRUL)

  • Används för bedömning av tumör och vid biopsering.
  • Enbart TRUL utan samtidiga systematiska biopsier kan inte utesluta en behandlingskrävande prostatacancer.1

Undersökningar vid metastasutredning

  • Vid indikation för utredning av metastaser är följande alternativ aktuella:1
    • MRT av bäckenet och det centrala skelettet
    • PET/DT av bäckenet och det centrala skelettet
    • MRT eller DT av bäckenet och skelettskintigrafi
  • Skelettröntgen har låg sensitivitet för skelettmetastaser.

När remittera?

  • Vid välgrundad misstanke om prostatacancer ska patienten remitteras till utredning enligt standardiserat vårdförlopp. Inför remiss till utredning vid välgrundad misstanke, informera om:
    • Att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
    • Vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen
    • Att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
    • Att sjukvården ofta ringer från dolt nummer
  • Ge informationen vid ett fysiskt möte om ni inte har kommit överens om annat. Patientinformation på olika språk om utredning av misstanke om cancer.
  • Försäkra dig om att patienten har förstått innehållet i och betydelsen av informationen.

Checklista vid remittering

Prostatacancer

  • Se även Välgrundad misstanke om prostatacancer
  • Syftet med remissen:
    • Bekräftande diagnostik (biopsi)? Behandling? Kirurgi?
  • Anamnes, ange särskilt:
    • Symtom eller fynd som ligger till grund för välgrundad misstanke
    • Om patienten tidigare har utretts för prostatacancer
    • Allmäntillstånd, funktionsnedsättningar och samsjuklighet, samt om något av dessa förhållanden kan medföra behov av en individualiserad utredning
    • Om patienten nyligen haft urinvägsinfektion
    • Höftprotes (kan innebära att kontrast ska ges vid MRT)
    • Möjlig kontraindikation för MRT: elektroniskt implantat (exempelvis pacemaker), äldre intrakraniella metallclips, metallsplitter, vikt >140 kg, klaustrofobi
    • Läkemedel (särskilt finasterid/dutasterid, trombocythämmare eller antikoagulantia)
    • Social situation, eventuella språkhinder 
  • Kontaktuppgifter för patienten inklusive aktuella telefonnummer.
  • Uppgifter för direktkontakt med inremitterande (direktnummer).
  • Informera patienten om:
    • Att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
    • Vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen
    • Att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
    • Att sjukvården ofta ringer från dolt nummer
    • Ge informationen vid ett fysiskt möte om ni inte har kommit överens om annat. Patientinformation på olika språk om utredning av misstanke om cancer
    • Försäkra dig om att patienten har förstått innehållet i och betydelsen av informationen
Annons
Annons

Behandling

Behandlingsmål

  • Behandling ges antingen med kurativt syfte eller utan kurativt syfte.
  • Behandlingsmål vid behandling utan kurativt syfte:
    • Förlänga överlevnadstid
    • Lindra lokala symtom från nedre urinvägarna
    • Förhindra njurskada
    • Lindra allmänna symtom

Behandlingen i korthet

  • Behandling av prostatacancer fastställs utifrån kliniskt stadium (TNM), antal positiva biopsier, histologisk grad (Gleason-poäng), PSA-värde och patientens ålder eller förväntade livslängd.
  • Behandling ges antingen med kurativt syfte eller utan kurativt syfte.
  • Behandlingsformer:
    • Kirurgi
    • Hormonbehandling
    • Strålbehandling
    • Brakyterapi
    • Kryoterapi
    • Cytostatika
  • Aktiv monitorering:
    • Innebär att patienten följs noga och ges behandling med botande syfte när sjukdomen visar tecken på biologisk aktivitet17
    • Strategin kan väljas för patienter med liten risk för ytterligare sjukdomsutveckling
    • Ett sådant behandlingsval leder inte nödvändigtvis till kortare överlevnad för patientgruppen18-19
  • För detaljerad beskrivning av behandling hänvisas till Nationellt vårdprogram för prostatacancer.1

Egenbehandling

  • Hög fysisk aktivitet efter påvisad prostatacancer förbättrade prognosen både för total dödlighet och prostataspecifik dödlighet i två observationsstudier:20-21
    • Det var signifikant lägre prostatacancerspecifik dödlighet bland män som promenerade eller cyklade ≥20 minuter per dag eller tränade fysiskt ≥1 timme per vecka.

Förebyggande behandling

 Nationellt vårdprogram för prostatacancer

  • Rekommendationer förebyggande behandling:
    • Det finns inte tillräckligt vetenskapligt underlag för att rekommendera någon form av primärprevention för prostatacancer.
  • 5-alfareduktashämmare tycks påverka risken för insjuknande i prostatacancer, men inte dödligheten i prostatacancer, se detaljerad beskrivning i kapitel 5 (Primär prevention) i Nationellt vårdprogram för prostatacancer.
  • Studier har visat samband för acetylsalicylsyra, statiner och metformin och minskad risk för avancerad prostatacancer eller död i prostatacancer. Sambanden är emellertid inte så starka att man kan ge några rekommendationer i syfte att förebygga uppkomsten av prostatacancer.
  • En rad olika näringsämnen har i epidemiologiska studier associerats med minskad risk för prostatacancer, men för samtliga dessa näringsämnen finns också studier som inte har visat några sådana samband. Detta gäller till exempel sojabönor, tomater, granatäppeljuice, grönt te, selen och E-vitamin. En stor randomiserad studie kunde emellertid inte påvisa någon gynnsam effekt på prostatacancer av vitamin E och selen, risken var tvärtom ökad.22

Nationellt vårdprogram för prostatacancer RCC, hämtad 2021-04-21

Förlopp, komplikationer och prognos

Förlopp

  • Det naturliga förloppet vid prostatacancer är mycket varierande.
  • Tumörens differentieringsgrad är av stor betydelse – de med lågt differentierad tumör har ofta en relativt snabb progression av sjukdomen.
  • Metastasering sker både lymfatiskt och hematogent.
  • Den lymfatiska spridningen påverkar de iliakala lymfkörtlarna först.
  • Den hematologiska spridningen sker först och främst till skelettet och i mindre utsträckning till lungorna och levern.
  • Det kan uppstå kompression i spinalkanalen som innebär nedsatt kraft och paraplegi.
  • Skelettmetastaser är oftast osteosklerotiska och patologiska brott är därför sällsynta.

Komplikationer

  • Metastaser:
    • Skelettmetastaser i bäckenet och i ryggraden
    • Metastaser i lever och lungor
  • Obstruktion av uretra, uretär, rektum eller ödem i nedre extremiteter vid lokalt avancerad sjukdom.
  • Anemi.
  • Uremi.
  • Osteoporos:
    • GnRH-analoger och -antagonister samt orkidektomi minskar bentätheten. Efter 4 års behandling har hälften av patienterna osteoporos. Den relativa risken för frakturer upp till dubbleras1

Komplikationer av prostatektomi

  • Erektionssvikt hos cirka 70 %.
  • Urinläckage hos cirka 16 % tolv månader efter ingreppet.23
    • Vanligaste orsaken till inkontinens efter prostatektomi är skador på den inre sfinktern. Vid lättare till måttlig inkontinens kan olika typer av slyngoperation vara effektiva24
    • I ett svenskt material med tolv års uppföljning hade 41 % besvär med urinläckage och 84 % med erektil dysfunktion (vid aktiv exspektans 11 % respektive 80 %)25
    • Det finns olika konservativa metoder mot urininkontinens efter prostatektomi (upprepad träning av bäckenbottenmuskulaturen med eller utan biofeedback, elektrisk stimulering, extrakorporal magnetintervention, kompression av uretra, livsstilsförändringar eller en kombination av metoderna. Effekten av metoderna är osäker och motstridande i studier.26

Komplikationer efter strålning

  • Erektionssvikt och frekvent avföring är de vanligaste komplikationerna.27
  • Blåssymtom med trängningar, hematuri, eventuellt uretrastriktur.
  • Sekundära cancerformer är signifikant associerade med strålning:28
    • Risk för urinblåsecancer ökar med 0–0,6 fall/100 patienter
    • Risk för kolorektalcancer ökar med 0,2-1,4 fall/100 patienter
    • Leukemi och lymfom är också bland de vanligaste sekundära cancerformerna bland män med prostatacancer29

Komplikationer efter antiandrogen behandling (läkemedel eller kirurgisk)

  • Värmevallningar hos 60 % som får hormonbehandling.
  • Erektil dysfunktion och minskad sexlust.
  • Osteoporos:
    • GnRH-analoger och -antagonister samt orkidektomi minskar bentätheten. Efter 4 års behandling har hälften av patienterna osteoporos. Den relativa risken för frakturer upp till dubbleras1
  • Metabolt syndrom.
  • Hjärt-kärlsjukdomar.
  • Diabetes.
  • Psykosociala komplikationer:
    • Depression, minskad vitalitet
  • Fatigue.
  • Demens:
    • Flera studier tyder på att antiandrogen behandling är associerat med ökad risk för demensutveckling:30-31
      • NNH var 18 för utveckling av Alzheimer och NNH 10 för utveckling av demens efter 10 års uppföljning
    • En studie konkluderar att risken inte var ökad efter att ha justerat för annan given cancerbehandling32

Prognos

  • Prognosen är beroende av utbredning och differentieringsgrad.1
Sponsrad av Takeda

Nytt resevaccin ska förebygga denguefeber

Qdenga är det nya resevaccinet som numera är godkänt i Sverige för att förebygga denguefeber.
C-APROM/SE/QDE/0013

Läs mer om Qdenga som kan förebygga denguefeber »

Uppföljning

Uppföljning i primärvård

Återremittering till primärvård av patient utan prostatacancer

  • Om en patient remitterats till urolog som inte påvisat någon cancer (åter-)remitteras patienten vanligen till primärvården för årlig uppföljning med PSA-prov under 3–5 år.
  • Urologen ska ange vilket PSA-värde som ska föranleda en ny urologremiss och hur länge uppföljningen bör pågå.
  • Ett enstaka ökat PSA-värde ska i första hand föranleda ett nytt PSA-prov i primärvården inom 2 månader. Om värdet då åter är under gränsen för remiss till urolog, kan uppföljningen fortsätta i primärvården.
  • Prostatapalpation behöver inte utföras under uppföljningen om patienten inte har symtom från nedre urinvägarna eller stigande PSA-värde över angivna gränser.

Återremittering till primärvård av patient med prostatacancer

  • Patienter som har prostatacancer kan också återremitteras till primärvården för kontroll eller uppföljning. Rutinerna för detta skiljer sig över landet.
  • I remissen till primärvården ska framgå cancersjukdomens utbredning, tidigare och planerad behandling, uppföljningens intervall och innehåll, samt vilken PSA-nivå som ska föranleda kontakt med en urolog.
  • Riktlinjer för kontroll av olika patientgrupper finns i det nationella vårdprogrammet kapitel 17.

Prostatacancer Nationellt vårdprogram – Kortversion för allmänläkare, hämtad 2022-12-08

Patientinformation

Skriftlig patientinformation

Lindrande behandling vid långt framskriden cancersjukdom

Animationer

Patientföreningar

Annons
Annons

Källor

Vill du lära dig mer? Prenumerera på våra utskick

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om NetdoktorPros personuppgiftspolicy här .

Annons
Annons
Läkarutbildningar och patientfall

Läkare! Fortbilda dig online på tio minuter

Du som läkare kan här följa olika patientfall och få den senaste medicinska kunskapen inom olika specialiteter, diagnoser och behandlingar. Se alla fortbildningar »
Netdoktorpros nyhetsbrev för läkare och sjukvårdspersonal

Få medicinska nyheter direkt till din mejl!

Genom NetdoktorPros nyhetsbrev håller vi dig uppdaterad om de senaste medicinska nyheterna. Registrera dig här och få nyhetsbrevet kostnadsfritt två gånger i veckan »
Annons
Till NetdoktorPros startsida

Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.

Annons