Fler läkare väljer privat arbetsgivare
ARTIKELSERIE: Läkarens nya utmaningar – del 3 (sista delen)
NetdoktorPro:s artikelserie ”Läkarens nya utmaningar”, där vi belyser några tydliga trender som påverkar relationen mellan läkare och patient fortsätter. I denna artikel tar vi reda på om personalen påverkas av vilken arbetsgivare de väljer - finns det någon skillnad mellan privata eller offentliga vårdbolag?
Sedan årsskiftet 2009 har såväl patienter som sjukvårdspersonal haft möjlighet att välja mellan privat och offentligt vårdsystem. Debatten har sedan dess gått varm kring hur reformen påverkar patienterna. Men hur påverkar den personalen? Enligt statistiken söker sig allt fler läkare till privata aktörer.
För en vårdcentral i den lilla orten Torpa i Västra Götaland fick vårdvalet drastiska konsekvenser. Den offentligt drivna Torpa vårdcentral tvingades i oktober 2010 lägga ned sin verksamhet, efter att flera läkare hade sagt upp sig och vårdcentralen inte lyckats rekrytera nya. Vårdcentralens chef Henrik Bogren menade uppgivet, enligt en kommentar till lokaltidningen TTELA, att det berodde på att läkarna föredrog privata arbetsgivare. ”Beslutsvägarna är kortare, brukar de säga”, sade han. Vårdcentralen togs sedan över av ett vårdföretag, som lyckades med rekryteringen och har drivit vårdcentralen sedan dess.
Ökat antal anställda i privata vårdbolag
Det finns mycket begränsad, om ens någon, statistik som jämför privat och offentlig vård när det gäller läkares arbetssituation. En skarp gräns mellan ”privata” och ”offentligt anställda” läkare är svår att dra, då vissa läkare jobbar inom den privata sektorn men är anställda i offentlig verksamhet och vice versa. Vidare är det skillnad mellan privat producerad och privat finansierad vård samt mellan vårdgivare med vinstkrav och utan. De privata initiativen skiljer sig dessutom på många sätt från offentliga vårdenheter, inte minst när det gäller storleken - fortfarande utgörs de flesta privata initiativ av mindre vårdenheter, som vårdcentraler och specialistkliniker.
Men det går att se en tendens: det verkar som att allt fler läkare väljer att arbeta för privat vårdgivare. Enligt regeringen ökade andelen anställda i privata vinstsyftande vårdbolag med 5000 personer mellan år 1993 och 2000, från 4,5 procent till 7,2 procent. Mellan år 2008 och 2010 ökade antalet anställda inom den privata vård- och omsorgssektorn med över 20 000 anställda.
Öka din kunskap om RS-virus
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om RS-virus hos vuxna. RS-virus orsakar akut luftvägsinfektion med symtom från lindrig förkylning till allvarlig lunginflammation eller bronkiolit.
Läkarförbundet planerar utvärdering
– Det är svårt att generalisera och dra slutsatser, men det vi har sett är att de renodlade privatläkarna verkar ha en större möjlighet att lägga upp sitt arbete på det sätt de tycker är riktigt, säger Läkarförbundets ordförande Marie Wedin.
En uppföljning av vårdvalet i Stockholm, Västmanland och Halland som Läkarförbundet gjorde, visade bland annat att en del landstingsanställda distriktsläkare upplevde det som svårare att komma ifrån till fortbildning och liknande.
– Men det här kan variera stort, beroende på ställe och chef, så det är svårt att se ett liktydigt mönster. Vårdvalet har i sig inneburit en stor förändring i primärvården, men det finns inga direkta uppföljningar på hur vårdvalet förändrat tillvaron för läkarna, säger Marie Wedin, och tillägger att Läkarförbundet planerar att genomföra en egen utvärdering framöver.
Undersökningar ger motstridiga resultat
Ser man till lönen skiljer det sig inte mycket mellan att arbeta inom privat eller offentlig vård. Omkring två procent mer i lön har de hälso- och sjukvårdsspecialister, däribland läkare, som arbetar inom den privata sektorn. Siffran kommer från Statistiska centralbyråns senaste mätning.
En undersökning från Svensk företagshälsovård och Svenskt kvalitetsindex år 2009, där 850 anställda inom vård och omsorg intervjuades, visade att anställda i privata vårdföretag var mer nöjda med sin fysiska arbetsmiljö än de som arbetade inom offentligt driven vård. Men en undersökning gjord av Sveriges kommuner och landsting år 2011 visade i princip motsatsen.
Vad vet du om biosimilarer?
Vi på NetdoktorPro vore tacksamma om du ville genomföra enkäten som bara tar några minuter. Du får samtidigt uppdaterade kunskaper om t ex vad som krävs för att en biosimilar ska godkännas, skillnaden mellan ett generiskt läkemedel och biosimilarer och vad som egentligen menas med en "switch".
Arbetsmiljöverket påpekade samma år brister i arbetsmiljön hos trettiotalet privata vårdcentraler i Västmanland, Örebro och Värmland. Många av dem saknade skyddsombud, enligt Vårdförbundet på grund av att många anställda inte vågat engagera sig av rädsla för en negativ påverkan på lön och anställning.
Skillnaden står mellan stort och litet
Narkosläkaren Jan-Robert Jansson har lång erfarenhet av att arbeta både i den offentliga sektorn såväl som den privata.
– De stora skillnaderna står nog egentligen mellan stora och små enheter, inte mellan offentlig och privat, säger han.
– På det stora sjukhuset var det administrativa systemet tungrott och alla hade sina bestämda roller, medan de anställda var mer flexibla och hjälptes åt på ett annat sätt på den mindre, privata kliniken. En liten enhet blir alltid mycket mer flexibel i arbetsrelationer, och jag upplevde också en mer informell kommunikation inom den privata än den offentliga vården.
Tryggare anställning i offentlig vård
Någon skillnad i arbetsmiljö eller patientomhändertagande har Jan-Robert Jansson inte märkt av.
– Men jag har sett att de privat anställda känner sig mer delaktiga och känner större ansvar i verksamheten än de som arbetar inom det offentliga.
Den största fördelen med att arbeta inom den offentliga vården, menar han, är att där erbjuds en större trygghet.
– De fackliga intressena kommer starkare fram i det offentliga och många upplever att anställningstryggheten är bättre. Kollektivavtalen ser ungefär likadana ut, men en liten eller medelstor privat klinik är mer beroende av kassaflödet än den offentliga vården.
Möjlighet att påverka viktigt för yngre
Sara Bergman Löfgren är ST-läkare på den privata vårdcentralen ToCare i Stockholm. Hon har tidigare arbetat på offentligt drivna vårdcentraler, och upplever det inte som en nackdel att privat vård ställer krav på lönsamhet.
– Även landstingsägda vårdaktörer måste gå runt, men det finns en seglivad kultur där som innebär att man är nöjd så länge verksamheten inte går back. Inom det privata ser vi patienten som kund och jobbar hårt för att kunden ska bli nöjd.
Hon tror att de privata vårdaktörerna passar yngre läkare bättre.
– Jag tror att de prioriterar att få påverka sin situation själva, framför tryggheten.
Har du missat första och andra delen ur artikelserien "Läkarens nya utmaningar"?
- Tar pålästa patienter mer tid? I del 1 ur artikelserien tar vi upp problematiken kring – och fördelarna med – att patienter blir allt mer pålästa.
- Juridiskt tveksamt att filma sin läkare - I del 2 ur artikelserien tar vi reda på vad som gäller när en patient eller anhörig vill filma eller spela in ett läkarbesök.
