Den viktiga relationen med diabetespatienten

Idag lever över 460 000 svenskar med typ 2-diabetes. Forskning visar att 28 procent av patienterna även vårdats för kardiovaskulära sjukdomar som hjärtinfarkt och hjärtsvikt – och mer än varannan avlider i sviter av detta. Diabetes är en multifaktoriell sjukdom som måste tas om hand därefter.

För få diabetiker når behandlingsmålen

En dåligt behandlad sjukdom innebär en ökad risk för hjärt-kärlkomplikationer. Därför är det viktigt att sätta upp individuella behandlingsmål och att alla värden ligger inom det av läkaren uppsatta referensintervallet.

För att följa upp kvaliteten inom diabetesvården har Socialstyrelsens expertgrupp tagit fram målnivåer på gruppnivå, där utgångspunkten är de indikatorer som tagits fram av de nationella riktlinjerna för diabetesvård. Hur ser värdena hos diabetespatienterna i förhållande till dessa målnivåer? Om detta berättar Petter Odmark, analyschef Re-Think, vid ett seminarium under virtuella Folkhälsodalen 2020.

Han understryker att det förvisso ser olika ut i landet.

– Det finns regioner som konsekvent är bättre än andra. Vissa regioner har goda resultat med personer med typ-1 diabetes men inte med typ 2 och tvärtom. Det finns även skillnader sett till behandling. En nydebuterad diabetiker i Stockholm har en betydligt bättre sannolikhet att bara få mat- och livsstilsråd jämfört med en nydebuterad diabetiker i Halland som har hög sannolikhet att få en läkemedelsbehandling, säger Petter Odmark.

Efter att ha visat data för målnivåer bland svenska diabetespatienter mellan 2014 och 2019 konstaterar Peter Odmark att diabetesvården är långt ifrån att nå upp till de målnivåer som Socialstyrelsen slagit fast, och att det har sett likadant ut sedan 2014.

Hur långt har vi kvar till riktigt god diabetesvård i Sverige? Vilka ambitioner ska vi ha? Vad är rimligt? Med dessa frågor lämnar han över ordet till panelen.

Olika rekommendationer kring nya diabetesläkemedel

På plats under seminariet är David Nathanson, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset samt ordförande i läkarnas specialistförening Svensk Förening för Diabetologi. Han menar att den regionala strukturen ställer till det, såsom att det finns 21 Kloka listor som mer eller mindre skiljer sig från varandra. Det kan handla om nya läkemedel vid typ 2-diabetes som kanske inte alla listor är uppdaterade med eller i vilket skede ett läkemedel ska sättas in.

– Hur tidigt man sätter in läkemedel beror ju på behandlingstradition men också på den bakomliggande kardiovaskulära risken som finns hos befolkningen. Till exempel har Stockholms population en mindre kardiovaskulär risk vad gäller rökning och motion, säger David Nathanson.

Saknar studier på individnivå

För att kunna dra närmare slutsatser om vad regionala skillnaden beror på anser David Nathanson att det borde göras fler studier på individnivå istället för att titta på hela populationen i en region.

– Vi tittar mycket på gruppnivå. Det vore även bra att jämföra ålderskillnad och utfallen i olika regioner. De studierna är på gång men saknas idag och då kan man få en bättre bild, säger han.

Ytterligare något som David Nathanson menar kan bli bättre är samverkan mellan primärvården och specialistsjukvården.

– Den specialiserade sjukvården bör vara som noder för kunskapsförsörjning, dels utbilda patienter men också fungera som utbyte mellan sjukhusen och primärvård. Det krävs bättre samverkan, säger han.

Diabetikerna bär ansvaret för sin sjukdom

Att mer utbildning behövs påpekar även Thomas Löfvenius, ordförande i Diabetesförbundet. En del handlar om patientutbildning och att sjukdomen är patientens egna ansvar.

– En undersökning visade att närmare hälften av patienterna tror att det är sjukvården som har ansvar för deras sjukdom, säger han.

Samtidigt är det lika viktigt att sjukvårdspersonal är uppdaterade och får fortbildning, menar Thomas Löfvenius.

I fjol gjorde patientsajten Netdoktor tillsammans med DiOS och Storstockholms Diabetesförening (SSDF) en stor undersökning. Den visade bland annat att sju av tio diabetesfall upptäcktes av en slump, till exempel i samband med en hälsokontroll på vårdcentralen eller företagshälsan. Något som pekar på att vården måste bli bättre på att upptäcka typ-2 diabetes.

Kontinuitet och relation med patienten

En återkommande punkt under seminariet är att det inom sjukvården till mångt och mycket saknas en helhetssyn på livet och livsstilen. Magnus Isacson, ordförande för SFAM, menar att det har att göra med bristande förtroende för sjukvården.

– Diabetes innebär många sjukdomar. Den är svår att behandla utan en kontinuitet och relation med patienten. I socioekonomiskt utsatta områden och i glesbygd är det många gånger underbemannat - en till två läkare på 5000 till 6000 patienter och då är det i princip omöjligt att skapa förtroende och då tar de inte sina mediciner. Har man ett rimligt antal patienter så finns det kapacitet att ta hand om dem, säger Magnus Isacson.

Paneldeltagare:

Anders Henriksson (S), SKR

Marie Morell (M), ordförande SKR:s sjukvårdsdelegation

David Nathanson, KI

Magnus Isacson, SFAM

Anders Ekholm, SSDF

Thomas Löfvenius, Diabetesförbundet

Petter Odmark, analyschef Re-Think

Moderator: Henrik Hammar

Vill du fortbilda dig inom diabetes och kardiovaskulär sjukdom? Gör som över 300 av dina kollegor och gå NetdoktorPro:s fortbildningskurs om just detta, som utgår från ett patientfall i fem delar. Det tar inte mer än en kvart att genomföra kursen och alla svar är anonyma. Gå kursen kostnadsfritt nu >>