NetdoktorPro bevakar | Diabetes

Det viktigaste från EASD i Barcelona


Publicerad den: 2013-10-28

Annons

NetdoktorPro var på plats när de senaste rönen från årets diabeteskongress EASD i Barcelona sammanfattades vid en postkonferens arrangerad av Dagens Medicin. Om man ska tro de svenska deltagarna så var det inga revolutionerande nyheter som presenterades i Katalonien.

Att det krävs mångåriga studier för att kunna avgöra vilken behandling vid typ 2-diabetes som ger bäst resultat på sikt, tydliggjordes ytterligare vid årets kongress. Studier som varar högst ett par år visar sällan någon skillnad avseende utfallen hjärtsvikt, hjärtinfarkt eller diabetesrelaterad död. Vid längre studier framkommer däremot påtagliga skillnader mellan de patienter som är konventionellt behandlade och dem som intensivbehandlats för dessa endpoints.

Annons
Annons

När den stora välkända studien UKPDS, UK Prospective Diabetes Study, startade 1977 involverades 4 209 patienter med nydiagnosticerad typ 2-diabetes. Av dessa var 342 överviktiga patienter som intensivbehandlades med metformin, 2 729 intensivbehandlades med sulfonylurea alternativt insulin. Resterande 1 138 fick konventionell behandling med kostföreskrifter. Målet för de konventionellt behandlade var att hålla fasteblodglukos under 15 mmol/l, medan målet för de intensivbehandlade låg på ett värde lägre än 6 mmol/l.

Viktigt med lågt fasteglukos

Efter några få år syntes knappt någon skillnad mellan grupperna, men efter åtta år var skillnaderna tydliga: överlevnaden var högst i den grupp som behandlats med metformin. Kurvorna fortsätter dessutom att ”glida isär” efter 19 år.

Det är under de första 15 åren efter sjukdomsdebuten som det är allra viktigast att hålla ett lågt fasteglukosvärde om man vill åstadkomma positiva effekter på lång sikt.

Annons
Annons

Kortare prospektiva studier som VADT (Veterans Affairs Diabetes Trial), ADVANCE (Action in Diabetes and Vascular Disease) och ACCORD (Action to Control Cardiovascular Risk in Diabetes) har inte kunnat visa några signifikanta fördelar av intensiv glukoskontroll jämfört med standardbehandling vad gäller antalet kardiovaskulära händelser. Däremot ökar fallen av hypoglykemi vid intensivbehandling.

– Detta väcker frågor om fördelen med glykemisk kontroll vad gäller utgången av makrovaskulära händelser, säger Carl-Johan Östgren, professor i allmänmedicin vid Linköpings universitet.

Oklart kring bästa kosten

Han anser att metformin bör fortsätta som förstahandsval, medan andrahandsvalet fortfarande är oklart – även om det i dag lutar åt DPP-4-hämmare. Det är tveksamt om livsstilsintervention fungerar, men ”rätt kost” tycks åtminstone kunna fördröja diabetesdebuten. Vilket som är den bästa kosten är fortfarande något oklart, men medelhavskosten tycks stå sig.

– Nya läkemedel är nödvändiga för att förbättra behandlingen för fler diabetiker, säger Björn Eliasson, överläkare vid diabetescentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

DPP-4-hämmare, GLP-1-receptorantagonister och SGLT-2-hämmare är läkemedel som ingår i ett flertal forskningsstudier, inte minst vad gäller säkerhet. De kan även bidra till att öka förståelsen för sjukdomens patogenes.

Fler barn med diabetes

Antalet barn som drabbas av diabetes fortsätter att öka, från 25 av 100 000 barn 1989 till 50 av 100 000 2008. Efter Finland har Sverige den största incidensen av typ 1-diabetes. Sardinien hamnar på tredje plats. Även bland unga vuxna, 15-34 år, har det nästan skett en fördubbling av antalet fall under de senaste 20 åren.

– Det finns många teorier om vad ökningen beror på, men klart är att omgivningsfaktorerna är starka när det gäller att starta den autoimmuna reaktionen, säger professor Mona Landin-Olsson, endokrinologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus och överläkare på medicinkliniken, Helsingborgs lasarett.

Tror på virus

Virus, D-vitaminbrist, psykosociala faktorer, hygien, vikt och längd och kostfaktorer är några av de faktorer som lanserats i kombination med genetisk disposition. Mona Landin-Olsson tror att det främst är virus som sätter igång den autoimmuna reaktionen.

– Vi borde vaccinera, problemet är att vi inte vet med vad, säger hon.

Intresset för EASD ökar stadigt. I år samlades 18 000 deltagare och 2 200 abstracts presenterades - att jämföra med den första kongressen 1965 då det endast var 220 deltagare och 48 abstracts.

Tillbaka i Sverige 2015

Under de första EASD-kongresserna var det främst typ 1-diabetes som var i fokus. På senare år har intresset förskjutits till att handla mera om typ 2 samt om övervikt och fetma.

Sverige var värd för den europeiska diabeteskongressen år 2010. Nästa år hålls den i Wien och år 2015 axlar Sverige åter värdskapet för EASD-mötet.

Kommentarer

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons