Så ska Stockholm förbättra vården för diabetiker
Trots att diabetes är en av vår tids största folksjukdomar är diabetesvården extremt ojämlik. Något som är extra tydligt i Stockholm, visar statistik från Nationella diabetesregistret för 2017. Nu svarar Stockholmspolitikerna på hur de ser på diabetesvården idag och vad de vill göra för att förbättra den.
Över 100 000 stockholmare lever med en diabetesdiagnos som ofta kräver daglig behandling och regelbundna vårdkontakter. Det stora ansvaret faller på primärvården där patientutbildningen och sjukvården vid typ 2-diabetes numera ska ske. Bristen på primärvårdsläkare och knappt med tid för fortbildning torde vara bidragande till de rådande ojämlikheterna i länet.
Data från Nationella diabetesregistret visar att Stockholm ligger långt under flera av Socialstyrelsens målnivåer för diabetesvården. Detta bekräftar även svaren från Netdoktors patientundersökning och upplysningskampanj Diabetes-kollen.se – Tipsa gärna dina patienter om att uppdatera sin kunskap och dela med sig av sina erfarenheter om sjukdomen.
På följande punkter ligger Stockholm långt under Socialstyrelsens målnivåer för diabetesvården, enligt statistik från Nationella diabetesregistret för 2017. Källa: Nationella diabetesregistretHär behöver diabetesvården i Stockholm blir bättre
I en hälso- och sjukvårdsdebatt, som anordnas av Stockholms diabetesförening (ssdf), presenterar landstingspolitikerna sina ambitioner om framtidens diabetesvård. Representerade under debatten, som hålls i ABF-huset i centrala Stockholm, är Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna.
Några förslag till en bättre diabetesvård
Anna Starbrink (F):
- Utflyttning från akutsjukhusen går framåt men primärvården som är nyckeln behöver förstärkas med fler primärvårdsläkare och mer fortbildning.
- Satsa på att patienter med diabetes har en långsiktig relation med vården genom fast läkarkontakt.
Dag Larsson (S):
- Hela vårdkedjan måste hänga ihop för att kunna ge patienten bästa möjliga vård.
- Ta hänsyn till de socioekonomiska skillnaderna, vilket kräver kvalitetsuppföljningar och att granska diabetesvården.
Ulla-Britt Öhman (C):
- Satsa på den förebyggande vården är den viktigaste lösningen.
- Hålla system som "Kloka listan" bättre uppdaterad så att patienter med typ 2-diabetes får den senaste behandlingen.
Ella Bohlin (KD):
- Diabetescentrum, som främst är till för patienter med typ 1-diabetes, ska också fungera som stöd för primärvårdsläkare.
- Riktade insatser mot de vårdcentraler där diabetesvården inte fungerar.
Sandra Ivanovic (MP):
- Det ska finnas diabetesspecialister även i primärvården.
- Tydliga preventiva åtgärder och mer samordnat stöd.
Marie Ljungberg Schött (M):
- Fokusera på patientens valfrihet, till exempel lätt kunna byta vårdcentral om de inte är nöjda.
- Bli bättre på att använda digitala kanaler i vårdsyfte.
Vårdens "TripAdvisor"
I syfte att höja vårdkvalitén och ge patienten ett bra beslutsstöd efterlyser Diabetesföreningen vårdens "TripAdvisor". Det vill säga en digital tjänst där patienter kan betygsätta och dela sina omdömen efter att ha besökt en vårdgivare.
Vad tycker du behöver göras för att förbättra diabetesvården? Kommentera gärna direkt under artikeln.
-
Diabetes mellitus typ 1
För 90 år sedan var typ 1-diabetes en ovanlig sjukdom i Sverige och i världen, men har ökat gradvis de senaste decennierna. I Sverige uppskattas antalet individer med typ 1-diabetes till cirka 50 000.
-
Den viktiga relationen med diabetespatienten
Idealet för diabetesvård är att patienterna ska vara så väl behandlade och ha så goda värden att de inte löper någon allvarlig risk för följdsjukdomar. Samtidigt vilar redan ett stort ansvar på sjukvårdpersonal och frågan är hur diabetesvården ska bli mer jämlik.
-
EASD: Tarm och njure tar stor plats under diabetesmötet
Det var mycket fokus kring läkemedelsgruppen SLGT2-hämmare med nya data kring njurprotektion. Men även smarta insulinpumpar, ett mer långverkande basinsulin och tarmens roll vid diabetes stod i centrum i år. Det berättar överläkare Jarl Hellman.
-
ESC: Hjärt-kärlnyheter med diabetesfokus
Fler än någonsin besökte årets ESC-kongress. En av dem är Lars Rydén, senior professor i kardiologi vid Karolinska institutet. För NetdoktorPro berättar han om de stora snackisarna under mötet.
-
Resumé från ADA 2020 – en virtuell diabeteskonferens
I en kongressrapport återger Jarl Hellman, överläkare vid Endokrinsektionen vid Akademiska sjukhuset, det viktigaste från världens största diabetesmöte.
-
Var tionde covid-19-patient med diabetes dör
Den första studien av covid-19-patienter med diabetes visar att tio procent dör inom sju dagar efter sjukhusinläggning. Två tredjedelar av de som läggs in är män.
-
Nya diabetesläkemedel – för vem?
De nya framgångsrika diabetesläkemedlen SGLT2-hämmare och GLP1-analoger vägs mot traditionella behandlingsmetoder. Hur ska man resonera som behandlande läkare? Uppfattningen kan skilja sig åt vilket är ett bekymmer när diabetologer och kardiologer möter samma patienter.
-
Diabetesläkemedlet som ökar överlevnad vid hjärtsvikt
Att diabetesläkemedel av typen SGLT2-hämmare haft positiv effekt vid hjärtsvikt har sedan länge varit känt. Det är dock först på senare tid som mer övertygande studier publicerats och som bland annat kunnat bevisa att färre kardiovaskulära dödsfall förekommit.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu