Jakten på en jämlik diabetesvård
Det handlar om att bemöta alla patienter, oavsett etnicitet, socioekonomisk bakgrund, kön, ålder och geografisk hemhörighet, lika. Trots att diabetes är vår tids största folksjukdom kännetecknas svensk diabetesvård av ojämlikhet.
Omkring fyra till fem procent av den svenska befolkningen lever med diagnosen typ 2-diabetes. Dessutom uppskattas mörkertalet för diabetes vara högt – närmare 150 000 svenskar kan ha sjukdomen utan att veta om det och över en miljon svenskar beräknas ha prediabetes.
I fjol gjorde Socialstyrelsen en översyn av de nationella riktlinjerna för diabetesvård. Något som har lett till nya och uppdaterade rekommendationer om glukossänkande läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes samt om viktminskande kirurgi vid fetma.
Samtidigt är det alltför många landsting som inte når upp till myndighetens målnivåer för diabetesvården.
– Det är svårt att implementera nationella riktlinjer på landstings- och verksamhetsnivå. Men vi ska också komma ihåg att många av patienterna lever ett bra liv tack vare bra behandlingar, säger Stig Attval, docent vid Diabetescentrum, Sahlgrenska akademin, som öppnar seminariet om jämlik diabetesvård under Almedalsveckan i Visby.
Enkätundersökning om typ 2-diabetes
Vi på NetdoktorPro genomför just nu en “kunskapsenkät” för primärvårdsläkare gällande typ-2 diabetes och dess samsjuklighet. Vi vore tacksamma om du vill genomföra enkäten, det tar bara några minuter och dina svar är anonyma.
Typ 2-diabetes i olika kulturer
Eftersom diabetes är en sjukdom som ökar med stigande ålder kommer var fjärde svensk vid 90-års ålder få diabetes. Vidare har det visat sig att vissa grupper löper en ökad risk för diabetes, bland annat människor som kommer från Mellanöstern.
Enligt en undersökning gjord i Malmö var typ 2-diabetes dubbelt så vanligt bland deltagare födda i Irak jämfört med deltagare födda i Sverige. Resultatet visar även att 40 procent av den irakiskfödda populationen led av fetma. Motsvarande siffra i den svenskfödda gruppen var 22 procent. Dessutom insjuknade Irakiskfödda svenskar sex år tidigare i diabetes jämfört med svenskfödda.
– Vi måste ha en sjukvård som är rustad att kunna ta hand om de här patienterna också. Vi måste bland annat lära oss mer om deras kultur och utbilda tolkar så att de kan läkartermer och därmed kunna tolka rätt, säger David Nathanson, överläkare och ordförande i Svensk förening för Diabetologi.
Diabetespatienter osäkra i mötet med läkaren
För diabetespatienter sker den största vårdtiden i hemmet, vilket gör det viktigt att patientgruppen erbjudas utbildning i sin sjukdom. Just patientutbildning är även prioriterat i de nationella riktlinjerna för diabetes.
– Men enligt vår pågående patientundersökning, Diabetes-kollen.se som vi på SSDF genomför, säger 70 procent av patienterna att de inte fått en utbildning i sin sjukdom, säger Kristina Söderlund, intressepolitisk chef för Storstockholms Diabetesförening.
NetdoktorPro rapporterar från ADA och EASD
Följ vår kongressbevakning från ADA (American Diabetes Association) och EASD (European Association for the Study of Diabetes). Ta del av bland annat kongressrapporter, referat och intervjuer med kollegor som deltagit.
Tanken är att utbildning och sjukvård för patienter med typ 2-diabetes i första hand ska ske i primärvården. Men Kristina Söderlund menar att primärvården saknar rätt förutsättningar för att kunna erbjuda detta.
– Många av diabetespatienterna har ofta andra kroniska sjukdomar och då blir det svårt för svensk hälso- och sjukvård. Dessutom är det många patienter som berättar att de kan bli rädda vid besök hos läkaren om de exempelvis inte ätit rätt eller motionerat tillräckligt. Diabetesvården måste bli bättre på att följa upp och ta hand om patienterna, säger hon.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från diabeteskongresserna ADA och EASD? Lämna din e-postadress här »
-
Höjdpunkter från ADA 2023
Under ADA 2023 presenterades resultat om bland annat användning av en semiautomatisk insulinpump under graviditet, strategier för att förbättra efterlevnaden av evidensbaserade riktlinjer vid typ 2-diabetes, insulinpennor och värdet av timing och behandlingsmetoder som ...
-
Diabetes mellitus typ 1
Blodglukosstegring på grund av bristande egenproduktion av insulin. Någon helt entydig klar definition för avgränsning av tillståndet mot andra diabetestyper finns inte men låg c-peptid och förekomst av ö-cellsantikroppar stärker diagnosen.
-
Typ 2-diabetes – så svarar subgrupper av patienter på samma behandling
Precisionsmedicin var ett stort tema under EASD-kongressen i år. Något som professor Mikael Rydén tycker är “solklart” och borde vara en självklarhet i mötet med diabetespatienter.
-
Höjdpunkter från EASD 2021
En virtuell men högst levande diabeteskonferens med veckoinsulin, ”twinkretinbehandling”, långtidsdata med semiautomatisk pump, precisionsmedicin samt ett nytt läkemedel vid diabetesnefropati särskilt i fokus.
-
Höjdpunkter från ADA 2021
En virtuell diabeteskonferens kryddad med många fina ingredienser där inkretiner och en ny ”twinkretin” dominerade. Så inleder Jarl Hellman, överläkare vid Endokrinsektionen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, sin kongressrapport om upplevelsen från ADA. Läs hela rapporten här.
-
NetdoktorPro rapporterar från årets största diabetesmöten
Här samlar vi vår kongressbevakning från ADA och EASD. Ta del av kongressrapporter och intervjuer med deltagare.
-
Så kan komplikationsrisken vid typ 2-diabetes förutses
En studie gjord vid Lunds Universitet visar tydliga epigenetiska skillnader mellan olika grupper av patienter med typ 2-diabetes. Skillnader som även kan kopplas till risker att utveckla vanliga komplikationer. Resultaten ger ytterligare stöd för mer individanpassad behandling av sjukdomen, menar forskarna.
-
Så bör du som läkare resonera vid frågor om testosteronbrist
Vad räknas som testosteronbrist och vilka ska behandlas? Här pågår det ett intensivt kunskapssökande runt om i världen just nu, menar Mats Holmberg, androlog och endokrinolog vid Karolinska Universitetssjukhuset.