NetdoktorPro bevakar | Diabetes

Jakten på en jämlik diabetesvård

Det handlar om att bemöta alla patienter, oavsett etnicitet, socioekonomisk bakgrund, kön, ålder och geografisk hemhörighet, lika. Trots att diabetes är vår tids största folksjukdom kännetecknas svensk diabetesvård av ojämlikhet.


bessie webb ljusare
Publicerad den: 2018-07-05
Författare: Besima Aho, Redaktionschef, Netdoktor | Caroline Holmqvist, Redaktör, Netdoktor, NetdoktorPro

Annons

Omkring fyra till fem procent av den svenska befolkningen lever med diagnosen typ 2-diabetes. Dessutom uppskattas mörkertalet för diabetes vara högt – närmare 150 000 svenskar kan ha sjukdomen utan att veta om det och över en miljon svenskar beräknas ha prediabetes.

I fjol gjorde Socialstyrelsen en översyn av de nationella riktlinjerna för diabetesvård. Något som har lett till nya och uppdaterade rekommendationer om glukossänkande läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes samt om viktminskande kirurgi vid fetma.

Patientfall: Överviktig kvinna, 54 år, med tablettbehandlad diabetes - vad gör du?

Samtidigt är det alltför många landsting som inte når upp till myndighetens målnivåer för diabetesvården.

Annons
Annons

– Det är svårt att implementera nationella riktlinjer på landstings- och verksamhetsnivå. Men vi ska också komma ihåg att många av patienterna lever ett bra liv tack vare bra behandlingar, säger Stig Attval, docent vid Diabetescentrum, Sahlgrenska akademin, som öppnar seminariet om jämlik diabetesvård under Almedalsveckan i Visby.

Typ 2-diabetes i olika kulturer

Eftersom diabetes är en sjukdom som ökar med stigande ålder kommer var fjärde svensk vid 90-års ålder få diabetes. Vidare har det visat sig att vissa grupper löper en ökad risk för diabetes, bland annat människor som kommer från Mellanöstern.

Enligt en undersökning gjord i Malmö var typ 2-diabetes dubbelt så vanligt bland deltagare födda i Irak jämfört med deltagare födda i Sverige. Resultatet visar även att 40 procent av den irakiskfödda populationen led av fetma. Motsvarande siffra i den svenskfödda gruppen var 22 procent. Dessutom insjuknade Irakiskfödda svenskar sex år tidigare i diabetes jämfört med svenskfödda.

Annons
Annons

– Vi måste ha en sjukvård som är rustad att kunna ta hand om de här patienterna också. Vi måste bland annat lära oss mer om deras kultur och utbilda tolkar så att de kan läkartermer och därmed kunna tolka rätt, säger David Nathanson, överläkare och ordförande i Svensk förening för Diabetologi.

Diabetespatienter osäkra i mötet med läkaren

För diabetespatienter sker den största vårdtiden i hemmet, vilket gör det viktigt att patientgruppen erbjudas utbildning i sin sjukdom. Just patientutbildning är även prioriterat i de nationella riktlinjerna för diabetes.

– Men enligt vår pågående patientundersökning, Diabetes-kollen.se som vi på SSDF genomför, säger 70 procent av patienterna att de inte fått en utbildning i sin sjukdom, säger Kristina Söderlund, intressepolitisk chef för Storstockholms Diabetesförening.

Tanken är att utbildning och sjukvård för patienter med typ 2-diabetes i första hand ska ske i primärvården. Men Kristina Söderlund menar att primärvården saknar rätt förutsättningar för att kunna erbjuda detta.

– Många av diabetespatienterna har ofta andra kroniska sjukdomar och då blir det svårt för svensk hälso- och sjukvård. Dessutom är det många patienter som berättar att de kan bli rädda vid besök hos läkaren om de exempelvis inte ätit rätt eller motionerat tillräckligt. Diabetesvården måste bli bättre på att följa upp och ta hand om patienterna, säger hon.

Kommentarer

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons