Jakten på en jämlik diabetesvård
Det handlar om att bemöta alla patienter, oavsett etnicitet, socioekonomisk bakgrund, kön, ålder och geografisk hemhörighet, lika. Trots att diabetes är vår tids största folksjukdom kännetecknas svensk diabetesvård av ojämlikhet.
Nytt resevaccin ska förebygga denguefeber
Qdenga är det nya resevaccinet som numera är godkänt i Sverige för att förebygga denguefeber.
C-APROM/SE/QDE/0013
Omkring fyra till fem procent av den svenska befolkningen lever med diagnosen typ 2-diabetes. Dessutom uppskattas mörkertalet för diabetes vara högt – närmare 150 000 svenskar kan ha sjukdomen utan att veta om det och över en miljon svenskar beräknas ha prediabetes.
I fjol gjorde Socialstyrelsen en översyn av de nationella riktlinjerna för diabetesvård. Något som har lett till nya och uppdaterade rekommendationer om glukossänkande läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes samt om viktminskande kirurgi vid fetma.
Samtidigt är det alltför många landsting som inte når upp till myndighetens målnivåer för diabetesvården.
– Det är svårt att implementera nationella riktlinjer på landstings- och verksamhetsnivå. Men vi ska också komma ihåg att många av patienterna lever ett bra liv tack vare bra behandlingar, säger Stig Attval, docent vid Diabetescentrum, Sahlgrenska akademin, som öppnar seminariet om jämlik diabetesvård under Almedalsveckan i Visby.
Typ 2-diabetes i olika kulturer
Eftersom diabetes är en sjukdom som ökar med stigande ålder kommer var fjärde svensk vid 90-års ålder få diabetes. Vidare har det visat sig att vissa grupper löper en ökad risk för diabetes, bland annat människor som kommer från Mellanöstern.
Enligt en undersökning gjord i Malmö var typ 2-diabetes dubbelt så vanligt bland deltagare födda i Irak jämfört med deltagare födda i Sverige. Resultatet visar även att 40 procent av den irakiskfödda populationen led av fetma. Motsvarande siffra i den svenskfödda gruppen var 22 procent. Dessutom insjuknade Irakiskfödda svenskar sex år tidigare i diabetes jämfört med svenskfödda.
– Vi måste ha en sjukvård som är rustad att kunna ta hand om de här patienterna också. Vi måste bland annat lära oss mer om deras kultur och utbilda tolkar så att de kan läkartermer och därmed kunna tolka rätt, säger David Nathanson, överläkare och ordförande i Svensk förening för Diabetologi.
NetdoktorPro rapporterar från ADA och EASD
Följ vår kongressbevakning från ADA (American Diabetes Association) och EASD (European Association for the Study of Diabetes). Ta del av bland annat kongressrapporter, referat och intervjuer med kollegor som deltagit.
Diabetespatienter osäkra i mötet med läkaren
För diabetespatienter sker den största vårdtiden i hemmet, vilket gör det viktigt att patientgruppen erbjudas utbildning i sin sjukdom. Just patientutbildning är även prioriterat i de nationella riktlinjerna för diabetes.
– Men enligt vår pågående patientundersökning, Diabetes-kollen.se som vi på SSDF genomför, säger 70 procent av patienterna att de inte fått en utbildning i sin sjukdom, säger Kristina Söderlund, intressepolitisk chef för Storstockholms Diabetesförening.
Tanken är att utbildning och sjukvård för patienter med typ 2-diabetes i första hand ska ske i primärvården. Men Kristina Söderlund menar att primärvården saknar rätt förutsättningar för att kunna erbjuda detta.
– Många av diabetespatienterna har ofta andra kroniska sjukdomar och då blir det svårt för svensk hälso- och sjukvård. Dessutom är det många patienter som berättar att de kan bli rädda vid besök hos läkaren om de exempelvis inte ätit rätt eller motionerat tillräckligt. Diabetesvården måste bli bättre på att följa upp och ta hand om patienterna, säger hon.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från diabeteskongresserna ADA och EASD? Lämna din e-postadress här »
-
Höjdpunkterna från ADA-kongressen 2022
ADA 2022: En diabeteskonferens av hybridmodell som inkluderade många intresseväckande nyheter- bland annat stora framsteg inom medicinsk behandling av fetma, livsstilsråd via artificiell intelligens som reverserar typ 2 diabetes, en banbrytande studie med helautomatisk insulinpump, samt Bantingmedaljen till Dame Frances Ashcroft!
-
Diabetesfoten – hur förebygga fotsår och få dessa att läka
En av de mest hotande diabeteskomplikationerna är fotsår och amputation. För att förhindra uppkomsten av fotsår är det av yttersta vikt att regelbundet följa dessa patienter med noggranna fotinspektioner.
-
Höjdpunkter från EASD 2021
En virtuell men högst levande diabeteskonferens med veckoinsulin, ”twinkretinbehandling”, långtidsdata med semiautomatisk pump, precisionsmedicin samt ett nytt läkemedel vid diabetesnefropati särskilt i fokus.
-
Typ 2-diabetes mellitus
Ungefär fem procent av Sveriges befolkning har en känd diabetes och ungefär 90 procent av dem har typ 2-diabetes. Många av dessa löper en ökad risk att dö i förtid till följd av komplikationer till sin diabetes.
-
Så bör du som läkare resonera vid frågor om testosteronbrist
Vad räknas som testosteronbrist och vilka ska behandlas? Här pågår det ett intensivt kunskapssökande runt om i världen just nu, menar Mats Holmberg, androlog och endokrinolog vid Karolinska Universitetssjukhuset.
-
NetdoktorPro rapporterar från årets största diabetesmöten
Här samlar vi vår kongressbevakning från ADA och EASD. Ta del av kongressrapporter och intervjuer med deltagare.
-
Så kan komplikationsrisken vid typ 2-diabetes förutses
En studie gjord vid Lunds Universitet visar tydliga epigenetiska skillnader mellan olika grupper av patienter med typ 2-diabetes. Skillnader som även kan kopplas till risker att utveckla vanliga komplikationer. Resultaten ger ytterligare stöd för mer individanpassad behandling av sjukdomen, menar forskarna.
-
Gunilla med diabetes: “Jag visste inte att synen kunde försämras”
Trots att många diabetespatienter drabbas av ögonkomplikationer är det inte alla som känner till riskerna.