Få läkare remitterar sina patienter med kronisk urtikaria
Det är tydligt att professionen vill förbättra sina kunskaper om urtikaria, hittills har närmare 330 läkare genomfört VadvetduomUrtikaria. Majoriteten av läkare som möter en patient med kronisk urtikaria anger att de initierar en behandling, men få väljer att remittera vidare till en specialist.
I februari lanserade NetdoktorPro sin läkarutbildning om urtikaria, VadvetduomUrtikaria.se. Här erbjuds läkarkåren den senaste medicinska kunskapen om sjukdomen, med tonvikt på kronisk urtikaria.
– Livstidsrisken för akut urtikaria är 20 procent, och en till fyra procent för kronisk urtikaria. Båda formerna kan uppstå i alla åldersgrupper, men akut urtikaria är vanligare hos barn medan den kroniska formen främst drabbar personer mellan 20 och 40 år. I dag vet vi att dubbelt så många kvinnor insjuknar i kronisk urtikaria, jämfört med män, säger Maria Bradley som är docent och överläkare på Hudkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna.
Hittills har 326 läkare genomfört läkarutbildningen och samtidigt delat med sig av erfarenheter kring diagnostisering, utredning och behandling.
– Det är mycket glädjande att så pass många kollegor genomgått utbildningen, vilket tyder på en ökad efterfrågan på webbutbildningar där man enkelt kan tillgodogöra sig aktuell kunskap. Vi får också en hel del positiv respons från kollegor som spontant hör av sig – vilket förstås sporrar till fler liknande initiativ, säger Mats Halldin, medicinsk chef på NetdoktorPro.
Majoriteten rekommenderar antihistaminer
48 procent av läkarna anger att de årligen träffar mellan en och fem patienter med misstänkt kronisk urtikaria. Nästan hälften av de svarande, 46 procent, säger att patienten lider av måttlig klåda vid första läkarbesöket. Näst vanligast är att individen med kronisk urtikaria har svår klåda.
Fler än hälften av läkarna som har genomfört läkarutbildningen anger att man initierar en behandling. Majoriteten rekommenderar terapi med icke-sederande antihistamin i höga doser till sin patient. Näst vanligaste valet är icke-sederande antihistaminer i normaldos, medan läkarnas tredjehandsval var glukokortikoider.
Det skiljer sig i hur patienterna svarar på terapin. 20 procent av läkarna anger att endast tio procent av de behandlande uppvisar en kraftig förbättring av symtom. Dock ses en viss förbättring hos närmare 50 procent av patienterna efter behandling, enligt 16 procent av läkarna. Få patienter med kronisk urtikaria försämras av terapin.
Ett flertal svarar att de inte remitterar sina patienter med kronisk urtikaria, det gäller var tredje läkare som deltagit i utbildningen. Ungefär 20 procent hänvisar dock patienten vidare till en specialist, och då faller valet främst på dermatologer. Därefter kommer allergologer.
Stor nytta i kliniska vardagen
Majoriteten av dem som har genomfört VadvetduomUrtikaria.se är allmänläkare, uppemot 53 procent. 84 procent av totala antalet deltagare svarar att läkarutbildningen är till nytta i deras kliniska vardag. Även Maria Bradley påpekar att läkarutbildningen om urtikaria är viktig.
– Det är bra att sjukdomen uppmärksammas på det här sättet, urtikaria kan innebära ett stort lidande för patienten. Både fysiskt och psykiskt.
Har du genomfört läkarutbildningen om urtikaria? Vad är dina tankar om utbildningen? Kommentera gärna direkt under artikeln.
-
ESMO 2022: Höjdpunkter om ovarialcancer
Långtidsdata visar på god effekt av PARP-I vid behandling av HRP+ ovarialcancer. De största nyheterna inom gynekologisk onkologi på årets ESMO var utan tvekan presentationen av överlevnadsdata från SOLO1/GOG-3004 samt PAOLA-1/Engot-ov25 som båda gav stöd åt underhållsbe...
-
Större tilltro till p-piller än mobilapplikation bland vårdpersonal
Under de senaste åren har kvinnor fått allt fler hormonfria preventivmetoder att välja mellan. Ändå ser sjukvårdspersonal kombinerade p-piller som en generellt sett säkrare metod än till exempel naturlig familjeplanering, det visar svarsresultaten av NetdoktorPro:s fort...
-
Hormonfria preventivmetoder – för vem?
Det råder en allmän skepsism mot att använda hormonbaserade preventivmedel. Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi och reproduktionsmedicin vid Karolinska Institutet, anser att det är bra att det idag finns alternativ till p-piller och att sjukvården bör informera om samtliga preventivmetoder. Samtidigt är det vissa saker man bör ha i åtanke på patientmötet.
-
Vilken preventivmetod passar för Petra?
Småbarnsmamman Petra har bokat tid på gynekologmottagningen för att diskutera olika preventivmetoder. Tidigare erfarenheter om p-piller är negativ humörpåverkan, vilket gör att hon vill testa någon annan metod. Vilka är dina råd till Petra?
-
Fick fel behandling – nu varnar hon andra med nokturi
Krävs medicinsk kunskap för att patienten ska få rätt hjälp för sin nokturi? Så var fallet för pensionären Titti, som tidigare arbetet som sjuksköterska. Nu berättar hon om sin upplevelse och överläkaren Aino Fianu Johansson ger sin syn på det hela.