Få läkare remitterar sina patienter med kronisk urtikaria
Det är tydligt att professionen vill förbättra sina kunskaper om urtikaria, hittills har närmare 330 läkare genomfört VadvetduomUrtikaria. Majoriteten av läkare som möter en patient med kronisk urtikaria anger att de initierar en behandling, men få väljer att remittera vidare till en specialist.
Enkätundersökning om patientlagen
Patientlagens syfte är att stärka och tydliggöra patientens ställning. I denna enkät vill vi få en bättre bild av hur ni arbetar med patientlagen på din arbetsplats.
Fortbildning för neurologer
Öka din kunskap om migrän
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om migrän, en neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Trots den höga förekomsten antas migrän vara ett underdiagnostiserat tillstånd.
I februari lanserade NetdoktorPro sin läkarutbildning om urtikaria, VadvetduomUrtikaria.se. Här erbjuds läkarkåren den senaste medicinska kunskapen om sjukdomen, med tonvikt på kronisk urtikaria.
– Livstidsrisken för akut urtikaria är 20 procent, och en till fyra procent för kronisk urtikaria. Båda formerna kan uppstå i alla åldersgrupper, men akut urtikaria är vanligare hos barn medan den kroniska formen främst drabbar personer mellan 20 och 40 år. I dag vet vi att dubbelt så många kvinnor insjuknar i kronisk urtikaria, jämfört med män, säger Maria Bradley som är docent och överläkare på Hudkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna.
Hittills har 326 läkare genomfört läkarutbildningen och samtidigt delat med sig av erfarenheter kring diagnostisering, utredning och behandling.
– Det är mycket glädjande att så pass många kollegor genomgått utbildningen, vilket tyder på en ökad efterfrågan på webbutbildningar där man enkelt kan tillgodogöra sig aktuell kunskap. Vi får också en hel del positiv respons från kollegor som spontant hör av sig – vilket förstås sporrar till fler liknande initiativ, säger Mats Halldin, medicinsk chef på NetdoktorPro.
Majoriteten rekommenderar antihistaminer
48 procent av läkarna anger att de årligen träffar mellan en och fem patienter med misstänkt kronisk urtikaria. Nästan hälften av de svarande, 46 procent, säger att patienten lider av måttlig klåda vid första läkarbesöket. Näst vanligast är att individen med kronisk urtikaria har svår klåda.
Fler än hälften av läkarna som har genomfört läkarutbildningen anger att man initierar en behandling. Majoriteten rekommenderar terapi med icke-sederande antihistamin i höga doser till sin patient. Näst vanligaste valet är icke-sederande antihistaminer i normaldos, medan läkarnas tredjehandsval var glukokortikoider.
Det skiljer sig i hur patienterna svarar på terapin. 20 procent av läkarna anger att endast tio procent av de behandlande uppvisar en kraftig förbättring av symtom. Dock ses en viss förbättring hos närmare 50 procent av patienterna efter behandling, enligt 16 procent av läkarna. Få patienter med kronisk urtikaria försämras av terapin.
Ett flertal svarar att de inte remitterar sina patienter med kronisk urtikaria, det gäller var tredje läkare som deltagit i utbildningen. Ungefär 20 procent hänvisar dock patienten vidare till en specialist, och då faller valet främst på dermatologer. Därefter kommer allergologer.
Stor nytta i kliniska vardagen
Majoriteten av dem som har genomfört VadvetduomUrtikaria.se är allmänläkare, uppemot 53 procent. 84 procent av totala antalet deltagare svarar att läkarutbildningen är till nytta i deras kliniska vardag. Även Maria Bradley påpekar att läkarutbildningen om urtikaria är viktig.
– Det är bra att sjukdomen uppmärksammas på det här sättet, urtikaria kan innebära ett stort lidande för patienten. Både fysiskt och psykiskt.
Har du genomfört läkarutbildningen om urtikaria? Vad är dina tankar om utbildningen? Kommentera gärna direkt under artikeln.
Enkätundersökning om patientlagen
Patientlagens syfte är att stärka och tydliggöra patientens ställning. I denna enkät vill vi få en bättre bild av hur ni arbetar med patientlagen på din arbetsplats.
-
Första besluten om nationell högspecialiserad vård
Nu har Socialstyrelsen klubbat igenom vilken specialistvård som ska centraliseras i Sverige. Det handlar om viss vård vid endometrios och trofoblastsjukdom, samt en avancerad form av kejsarsnitt. Exakt var i landet vården kommer placeras är ännu inte bestämt.
-
Linn, 35, väljer sterilisering framför andra preventivmetoder
Depression, minskad sexlust, viktuppgång och trötthet är några av de symtom som Linn Björkstrand fått av preventivmedel hon testat sedan tonåren. Nu väntar hon på sterilisering, en åtgärd hon velat göra sedan sex år tillbaka. – Jag känner att jag experimenterat färdigt ...
-
Vilken preventivmetod passar för Petra?
Småbarnsmamman Petra har bokat tid på gynekologmottagningen för att diskutera olika preventivmetoder. Tidigare erfarenheter om p-piller är negativ humörpåverkan, vilket gör att hon vill testa någon annan metod. Vilka är dina råd till Petra?
-
Icke-hormonella preventivmetoder
Det är inte ovanligt att kvinnor upplever negativ humörpåverkan med depressiva symtom vid användning av kombinerad hormonell antikonception. Därför är det viktigt att beakta behovet av icke-hormonell antikonception.
-
Nattliga uppvaknanden - Har din patient nokturi?
Din patient är en pensionär som väger 90 kg och klagar på nattliga uppvaknanden, då han även tömmer blåsan. Hans dygnsdiures är 3,5 liter varav den nattliga urinproduktionen är 1,0 liter. Vad bör du främst fokusera din utredning på?