Fokus på kvinnors buksmärtor vid t ex endometrios
Det är en mycket stor patientgrupp som har långvariga smärtor i bäcken och nedre delen av buken. Många kvinnor utvecklar smärttillstånd som påverkar både livskvalitet och livsföring, enligt Matts Olovsson som är professor inom geriatrik och gynekologi vid Uppsala universitet.
Uppskattningsvis drabbas var tionde kvinnan i fertil ålder av endometrios. Ungefär hälften har långvarig och ibland invalidiserande smärtor, påpekar Matts Olovsson som är professor och specialistläkare inom geriatrik och gynekologi vid Uppsala universitet. En del kvinnor får även smärtor i samband med graviditet.
Läs även: Medicinsk översikt om Endometrios »
– Ungefär 10-15 procent av alla gravida utvecklar smärttillstånd i bäckenet, smärtor som inte ger med sig efter förlossning. Andra orsaker till långvariga smärttillstånd i bäcken och nedre delen av buken kan orsakas av inflammatoriska processer i urinblåsa och tarm, säger han.
Vårdprogram för kvinnor buksmärtor saknas
Det är en mycket stor patientgrupp som har långvariga smärtor i bäcken samt nedre delen av buken. Smärttillståndet påverkar både livsföring och livskvalitet i stor utsträckning.
– Patienter med svåra smärttillstånd känner sig ofta missförstådda, att de inte tas på allvar. Sjukvårdspersonal upplever dem som ”jobbiga” och krävande, säger Matts Olovsson.
Vården och omhändertagandet som erbjuds varierar stort över landet. Vanligtvis saknas vårdprogram och PM i stor utsträckning, dock är det viktigt med stöd och hjälp i olika former för att nå en acceptabel livskvalitet. Ett strukturerat och multidisciplinärt omhändertagande är centralt för kvinnor med långvariga och svåra smärttillstånd.
– För en del kvinnor är smärtrehabiliteringen vägen tillbaks till ett bättre liv och återgång till arbete. Ett bättre omhändertagande leder till bättre livskvalitet, färre sjukskrivningar och ger hälsoekonomiska vinster.
Upplever du som läkare att många kvinnliga patienter har smärtproblem i buken? Kommentera gärna direkt under artikeln.
-
ESMO 2022: Höjdpunkter om ovarialcancer
Långtidsdata visar på god effekt av PARP-I vid behandling av HRP+ ovarialcancer. De största nyheterna inom gynekologisk onkologi på årets ESMO var utan tvekan presentationen av överlevnadsdata från SOLO1/GOG-3004 samt PAOLA-1/Engot-ov25 som båda gav stöd åt underhållsbe...
-
Större tilltro till p-piller än mobilapplikation bland vårdpersonal
Under de senaste åren har kvinnor fått allt fler hormonfria preventivmetoder att välja mellan. Ändå ser sjukvårdspersonal kombinerade p-piller som en generellt sett säkrare metod än till exempel naturlig familjeplanering, det visar svarsresultaten av NetdoktorPro:s fort...
-
Hormonfria preventivmetoder – för vem?
Det råder en allmän skepsism mot att använda hormonbaserade preventivmedel. Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi och reproduktionsmedicin vid Karolinska Institutet, anser att det är bra att det idag finns alternativ till p-piller och att sjukvården bör informera om samtliga preventivmetoder. Samtidigt är det vissa saker man bör ha i åtanke på patientmötet.
-
Vilken preventivmetod passar för Petra?
Småbarnsmamman Petra har bokat tid på gynekologmottagningen för att diskutera olika preventivmetoder. Tidigare erfarenheter om p-piller är negativ humörpåverkan, vilket gör att hon vill testa någon annan metod. Vilka är dina råd till Petra?
-
Fick fel behandling – nu varnar hon andra med nokturi
Krävs medicinsk kunskap för att patienten ska få rätt hjälp för sin nokturi? Så var fallet för pensionären Titti, som tidigare arbetet som sjuksköterska. Nu berättar hon om sin upplevelse och överläkaren Aino Fianu Johansson ger sin syn på det hela.
