Fokus på kvinnors smärta i buk och bäcken
Det är en mycket stor patientgrupp som har långvariga smärtor i bäcken och nedre delen av buken. Många kvinnor utvecklar smärttillstånd som påverkar både livskvalitet och livsföring, enligt Matts Olovsson som är professor inom geriatrik och gynekologi vid Uppsala universitet.
Uppskattningsvis drabbas var tionde kvinnan i fertil ålder av endometrios. Ungefär hälften har långvarig och ibland invalidiserande smärtor, påpekar Matts Olovsson som är professor och specialistläkare inom geriatrik och gynekologi vid Uppsala universitet. En del kvinnor får även smärtor i samband med graviditet.
– Ungefär 10-15 procent av alla gravida utvecklar smärttillstånd i bäckenet, smärtor som inte ger med sig efter förlossning. Andra orsaker till långvariga smärttillstånd i bäcken och nedre delen av buken kan orsakas av inflammatoriska processer i urinblåsa och tarm, säger han.
Vårdprogram saknas
Det är en mycket stor patientgrupp som har långvariga smärtor i bäcken samt nedre delen av buken. Smärttillståndet påverkar både livsföring och livskvalitet i stor utsträckning.
– Patienter med svåra smärttillstånd känner sig ofta missförstådda, att de inte tas på allvar. Sjukvårdspersonal upplever dem som ”jobbiga” och krävande, säger Matts Olovsson.
Vården och omhändertagandet som erbjuds varierar stort över landet. Vanligtvis saknas vårdprogram och PM i stor utsträckning, dock är det viktigt med stöd och hjälp i olika former för att nå en acceptabel livskvalitet. Ett strukturerat och multidisciplinärt omhändertagande är centralt för kvinnor med långvariga och svåra smärttillstånd.
– För en del kvinnor är smärtrehabiliteringen vägen tillbaks till ett bättre liv och återgång till arbete. Ett bättre omhändertagande leder till bättre livskvalitet, färre sjukskrivningar och ger hälsoekonomiska vinster.
Upplever du som läkare att många kvinnliga patienter har smärtproblem i buken? Kommentera gärna direkt under artikeln.
-
Patient med diagnostiserad psoriasis har fått ledbesvär
På din mottagning möter du 53-åriga Kerstin, som undrar om hon har fått psoriasisartrit. Kerstin har sedan fem år en mild form av plackpsoriasis och står på perorala glukokortikoider. Hur stor andel av de som får PsA har redan hudsymtom?
-
Psoriasis – inte bara i huden
"Låt oss hjälpas åt att ge dagens patienter med svår psoriasis tillgång till den kunskap och behandling som finns redan idag. Det kan förändra livet för många." Så inleder överläkare Mona Ståhle sin debattartikeln om psoriasis.
-
Ta i smärtpatienten
Det händer ofta att en patient kommer till smärtspecialist utan att ha blivit undersökt tidigare, säger smärtexperten Björn Bragée.
-
Hon vill nå ut med nya riktlinjer för antibiotikaanvändning
En klinisk infektion uppstår när hudfloran rubbas genom en förändring av immunförsvaret eller bakteriefloran. Tio snabba med Anita Groth, medicine doktor och specialist inom ÖNH.
-
Nytt vaccinationsprogram för äldre efterfrågas
Ett nationellt vaccinationsprogram för äldre sparar både liv och resurser. Det menar Pauline MacDonald, som tidigare var ansvarig för dessa program i Storbritannien. Där erbjuds kostnadsfri vaccination mot influensa, pneumokocker och bältros till alla från 65 år och uppåt. Är ett nationellt vaccinationsprogram för äldre befogat även i Sverige?
-
Läkare: För få erbjuds den mest effektiva behandlingsmetoden mot fetma
Sjuklig fetma har blivit en svensk folksjukdom. Samtidigt minskar antalet fetmaoperationer i den offentliga sjukvården. Patienter vittnar om skam och dåligt bemötande vilket gör att allt fler vänder sig till privata kliniker. Är det inte dags att börja behandla fetma som en sjukdom och ge patienterna den vård de har rätt till? Det är på tiden, menar överläkaren Magnus Sundbom, professor i gastrointestial kirurgi.
-
Fördomar och fakta om digital vård
Vilka är dina fördomar om digital vård? Det cirkulerar många fördomar kring digital vård men här presenteras fakta om hur det faktiskt ser ut och går till.
-
"Det finns patienter som tar snabblån för att de inte längre orkar vänta på remiss"
Trots att var femte svensk lider av obesitas saknas nationella riktlinjer för behandling, vilket gör att vården av dessa patienter skiljer sig åt i landet. ”Fetma är en sjukdom som kräver behandling på samma sätt som andra kroniska sjukdomar”, säger Jenny Vinglid, generalsekreterare på Riksförbundet HOBS.
Din patient är en pensionär som väger 90 kg och klagar på nattliga uppvaknanden, då han även tömmer blåsan. Hans dygnsdiures är 3,5 liter varav den nattliga urinproduktionen är 1,0 liter. Vad bör du främst fokusera din utredning på?
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu