Kvinnans ålder avgörande för hormonbehandling
Resultaten från den stora studien Women’s Health Initiative sopade nästan helt bort förutsättningarna för hormonbehandling av klimakteriebesvär. Men enligt NetdoktorPros expert Angelica Lindén Hirschberg bör det ske en omvärdering av behandlingen. Om hormonerna sätts in tidigt i klimakteriet och under en kortare period har de övervägande positiv effekt, säger hon.
Klimakteriebesvär som värmevallningar, svettningar, oregelbunden menstruation och torra slemhinnor i underlivet, ögon och munhåla kan lindras med hjälp av hormonersättningsmedel. Preparaten var tidigare välanvända, men när resultaten från den stora amerikanska Women’s Health Initiative, WHI, publicerades år 2002 förändrades synen på behandlingen radikalt. Studien visade på ökad risk för bröstcancer, stroke och hjärtinfarkt vid hormonbehandling. Den fick stort genomslag i medier och ledde till att användningen av medlen minskat dramatiskt.
– Personligen tycker jag att detta är olyckligt, nu lider många i onödan säger Angelica Lindén Hirschberg, gynekolog och professor vid Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet. Och många är rädda i onödan. Debatten har varit helt onyanserad och vi ser nu istället att användningen av antidepressiva läkemedel och sömnmedel ökar i de här grupperna som en ersättning för hormonbehandling. Det är inga bättre alternativ.
Hon menar att designen på WHI-studien var väldigt olycklig och missvisande.
− De satte in hormoner på kvinnor upp till 79 år, det är ju helt tokigt, så har vi aldrig behandlat i kliniken. Personer som för övrigt är friska och börjar med hormonersättning vid 50-årsåldern får istället minskad risk för osteoporos och hjärtkärlsjukdom.
Enkätundersökning om patientlagen
Patientlagens syfte är att stärka och tydliggöra patientens ställning. I denna enkät vill vi få en bättre bild av hur ni arbetar med patientlagen på din arbetsplats.
Begränsa perioden
Det har tagit ett antal år, men hon tycker nu att man har ”landat” inom professionen och kan börja se på resultaten från WHI på ett nytt sätt. Dessutom har nya studier andra resultat. Om hormonerna sätts in vid rätt tidpunkt, i det tidiga klimakteriet, och användningen sedan begränsas till cirka fem år så överväger de positiva effekterna enligt Angelica Lindén Hirschberg.
För de personer som däremot börjar med hormonersättning när de är över 60 år gamla syns ökade risker för hjärtkärlsjukdom. Det skulle kunna bero på att de äldre kvinnorna redan har åderförkalkning som hormoner inte kan avhjälpa.
Krav på kombinationsbehandling
Den största rädslan kring hormonersättning har kanske gällt bröstcancer. Det är framför allt gulkroppshormonet gestagen och inte östrogen som är förknippat med denna form av cancer. Men att ge enbart östrogen är ändå inget alternativ för kvinnor som har kvar sin livmoder. Östrogen kan ge cellförändringar på livmoderslemhinnan som kan leda till livmodercancer och gulkroppshormonet motverkar detta. Detta är den enda anledningen att ge kombinationsbehandling med gestagen som annars är förknippat med negativa effekter på bröst, hjärta och kärl och eventuellt också kognition.
– Man är tvungen att ge någon form av kombinationsbehandling, men det finns ju olika sätt att ge gulkroppshormonet på, för att motverka de negativa effekterna. Man kan till exempel glesa ut en tablettbehandling till var tredje månad som då leder till en menstruation fyra gånger om året. Nu finns också mindre hormonspiraler med gestagen som är lätta att sätta in på äldre kvinnor och som skyddar slemhinnan lokalt. Det kan vara ett alternativ.
Påverkar livskvalitet
Tre fjärdedelar av alla kvinnor har besvär vid klimakteriet och en tredjedel av dem med besvär tycker att de är så svåra att de vill ha hjälp.
Öka din kunskap om migrän
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om migrän, en neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Trots den höga förekomsten antas migrän vara ett underdiagnostiserat tillstånd.
– Det är framför allt sömnproblemen som är problematiska. Svettningar leder till att man kanske vaknar sjöblöt och måste gå upp och byta nattlinne och sängkläder flera gånger per natt. Det påverkar livskvaliteten något enormt.
-
ESMO 2022: Höjdpunkter om ovarialcancer
Långtidsdata visar på god effekt av PARP-I vid behandling av HRP+ ovarialcancer. De största nyheterna inom gynekologisk onkologi på årets ESMO var utan tvekan presentationen av överlevnadsdata från SOLO1/GOG-3004 samt PAOLA-1/Engot-ov25 som båda gav stöd åt underhållsbe...
-
Större tilltro till p-piller än mobilapplikation bland vårdpersonal
Under de senaste åren har kvinnor fått allt fler hormonfria preventivmetoder att välja mellan. Ändå ser sjukvårdspersonal kombinerade p-piller som en generellt sett säkrare metod än till exempel naturlig familjeplanering, det visar svarsresultaten av NetdoktorPro:s fort...
-
Hormonfria preventivmetoder – för vem?
Det råder en allmän skepsism mot att använda hormonbaserade preventivmedel. Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi och reproduktionsmedicin vid Karolinska Institutet, anser att det är bra att det idag finns alternativ till p-piller och att sjukvården bör informera om samtliga preventivmetoder. Samtidigt är det vissa saker man bör ha i åtanke på patientmötet.
-
Vilken preventivmetod passar för Petra?
Småbarnsmamman Petra har bokat tid på gynekologmottagningen för att diskutera olika preventivmetoder. Tidigare erfarenheter om p-piller är negativ humörpåverkan, vilket gör att hon vill testa någon annan metod. Vilka är dina råd till Petra?
-
Fick fel behandling – nu varnar hon andra med nokturi
Krävs medicinsk kunskap för att patienten ska få rätt hjälp för sin nokturi? Så var fallet för pensionären Titti, som tidigare arbetet som sjuksköterska. Nu berättar hon om sin upplevelse och överläkaren Aino Fianu Johansson ger sin syn på det hela.