Sakral neuromodulering hjälper patienter med inkontinens
Att inte veta om man kommer att kunna hålla sig eller inte innebär ofta ett tufft socialt problem. Men en riktad utredning och behandling kan göra stor skillnad. Wilhelm Graf, professor i kirurgi, har mött många patienter som efter en operation eller annan behandling kan leva ett helt nytt liv.
– Inkontinens, och särskilt tarminkontinens, innebär ett handikapp och ställer till med ett jättestort lidande. Jag har haft patienter som i princip håller sig hemma av rädsla för att de ska läcka. Efter en lyckad behandling vågar de gå på bio och träffa kompisar igen.
Neuromodulering
En av operationerna som Wilhelm Graf pratar om görs med en metod som kallas för sakral neuromodulering eller neuromodulation. För en person med urin- eller tarminkontinens innebär metoden i korthet att man påverkar nervfunktionen genom att med en tunn elektrod ge elektriska impulser i nerver kring bäckenbenet. På så vis påverkas tarm- och bäckenbottenfunktionen och läckagen kan minska. Innan patienten bestämmer sig för en permanent elektrod får han eller hon först gå igenom en provperiod på tre veckor. Om patienten är nöjd och upplever att problemen minskat opereras sedan en permanent pacemaker in vid sätesmuskulaturen i ena skinkan.
– Elektroden ger impulser hela tiden som man oftast känner av i form av vibrationer vid ändtarmen eller underlivet. En del kan tycka att det känns lite obehagligt precis i början men det är en vanesak. Tycker man att det är jobbigt går det till exempel att justera strömstyrkan i impulserna, säger Wilhelm Graf.
Neuromodulation fungerar mindre bra på ryggmärgsskadade
På Akademiska sjukhuset i Uppsala där Wilhelm Graf arbetar görs mellan tio och tjugo operationer med permanenta pacemakers årligen, men neuromodulering används vid flera av landets största sjukhus. Det är dock inte alla patienter som blir hjälpta av behandlingen. Ryggmärgsskadade eller personer som har sjukdomar i själva nerverna, till exempel MS, får ofta mindre bra effekt av neuromodulation. Om inte denna metod hjälper finns det andra behandlingar som kan ge god symptomlindring, till exempel insprutning av ett ämne som fyller ut slutmuskeln eller behandlingar som går ut på att skölja tarmen.
Enkätundersökning om patientlagen
Patientlagens syfte är att stärka och tydliggöra patientens ställning. I denna enkät vill vi få en bättre bild av hur ni arbetar med patientlagen på din arbetsplats.
– De som får allra bäst resultat av sakral neuromodulering är patienter som drabbats av inkontinens som ett åldrandefenomen, där de fått försämrad styrka i bäckenbotten och slutmuskeln. Ofta har patienten fått en förlossningsskada för länge sedan även om skadan inte märktes så mycket i yngre år.
Tabut kring inkontinens på väg att försvinna
För vissa försvinner problemen nästan helt medan andra har kvar en del läckage.
– Inom sjukvården tycker en del att man behöver bli helt botad för att vara nöjd, men många patienter är väldigt lättade bara över att få en minskning, både i mängden läckage och i hur ofta det inträffar.
Även om metoden med neuromodulering är välkänd bland tarmkirurger är det fortfarande relativt få bland allmänheten som känner till den, eftersom inkontinens är ett ämne vi sällan talar om. Wilhelm Graf tror att tabut gör att många patienter som skulle kunna behandlas effektivt inte uppsöker vården.
– Men jag tror att det är på väg att släppa. När folk förstår att de inte är ensamma om sina upplevelser släpper rädslan för att berätta om det och då kan vi också hjälpa fler.
Öka din kunskap om migrän
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om migrän, en neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Trots den höga förekomsten antas migrän vara ett underdiagnostiserat tillstånd.
Upplever du som läkare att få patienter känner till sakral neuromodulering? Kommentera gärna direkt under artikeln.
-
ESMO 2022: Höjdpunkter om ovarialcancer
Långtidsdata visar på god effekt av PARP-I vid behandling av HRP+ ovarialcancer. De största nyheterna inom gynekologisk onkologi på årets ESMO var utan tvekan presentationen av överlevnadsdata från SOLO1/GOG-3004 samt PAOLA-1/Engot-ov25 som båda gav stöd åt underhållsbe...
-
Större tilltro till p-piller än mobilapplikation bland vårdpersonal
Under de senaste åren har kvinnor fått allt fler hormonfria preventivmetoder att välja mellan. Ändå ser sjukvårdspersonal kombinerade p-piller som en generellt sett säkrare metod än till exempel naturlig familjeplanering, det visar svarsresultaten av NetdoktorPro:s fort...
-
Hormonfria preventivmetoder – för vem?
Det råder en allmän skepsism mot att använda hormonbaserade preventivmedel. Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi och reproduktionsmedicin vid Karolinska Institutet, anser att det är bra att det idag finns alternativ till p-piller och att sjukvården bör informera om samtliga preventivmetoder. Samtidigt är det vissa saker man bör ha i åtanke på patientmötet.
-
Vilken preventivmetod passar för Petra?
Småbarnsmamman Petra har bokat tid på gynekologmottagningen för att diskutera olika preventivmetoder. Tidigare erfarenheter om p-piller är negativ humörpåverkan, vilket gör att hon vill testa någon annan metod. Vilka är dina råd till Petra?
-
Fick fel behandling – nu varnar hon andra med nokturi
Krävs medicinsk kunskap för att patienten ska få rätt hjälp för sin nokturi? Så var fallet för pensionären Titti, som tidigare arbetet som sjuksköterska. Nu berättar hon om sin upplevelse och överläkaren Aino Fianu Johansson ger sin syn på det hela.