Bartolincysta/bartolinit
Basfakta
Definition
- Bartholins körtlar är lokaliserade till bakre delen av labia majora och utförsgångarna slutar i vestibulum.1
- Vid tilltäppning av utförsgångarna samlas sekret som ger cystisk uppdrivning.
- Oinfekterade bartolincystor kan kännas av patienten som en svullnad och kan ge obehag vid samlag.
- Cystan kan bli infekterad och det bildas en abscess, bartolinit.2
Förekomst
- 2 % av alla kvinnor utvecklar bartolincystor eller körtelabscess någon gång i livet.
- Abscesser förekommer omkring tre gånger så ofta som cystbildningar.
- Tillstånden är vanligast mellan 20 och 29 års ålder.
Etiologi och patogenes
Anatomi
- Bartholins körtlar, de större vestibulära körtlarna, motsvarar de bulbouretrala körtlarna hos män (Cowpers körtlar).
- Körtlarna träder i funktion i puberteten och säkrar fuktighet i vestibulum.
- Körtlarna är lokaliserade bilateralt vid basen av labia minora och dränerar genom en 2–2,5 cm lång utförsgång som tömmer sig i vestibulum vid klockan fyra och åtta.
- Storleken på körtlarna är normalt som en ärta och sällan över 1 cm.
- Det går inte att palpera körtlarna utom vid sjukdom eller infektion.
- Bartolinkörtlarna börjar att tillbakabildas från cirka 30 års ålder.
Patologi
- Obstruktion distalt i utförsgångarna kan medföra retention av sekret och påföljande dilatation av gången med bildande av en cysta.
- Cystan kan bli infekterad och det kan utvecklas en abscess i körteln.2
- En bartolincysta behöver inte nödvändigtvis föreligga för att en körtelabscess ska kunna bildas.
- Olika bakterier kan orsaka abscesser:
- Tidigare var gonokocker en vanlig orsak, men idag är den vanligaste orsaken anaeroba bakterier
- Klamydia kan också orsaka tillståndet
ICD-10
- N75 Sjukdomar i Bartholins körtel
- N75.0 Cysta i Bartholins körtel
- N75.1 Abscess i Bartholins körtel
ICD-10 primärvård
- N75- Sjukdom i Bartholins körtel
Diagnos
Diagnoskriterier
- Typisk anamnes och kliniska fynd.
Andra cystiska och solida förändringar i vulva
- Epidermal inklusionscysta (keratinös cysta):
- Vanligtvis lokaliserad till labia majora
- Benign, mobil, oöm, beror på trauma eller obstruktion av hårfolliklarna
- Mucincysta:
- Lokaliserad till labia minora, vestibulum eller runt klitoris
- Mjuk, mindre än 2 cm i diameter, slät yta, ytlig lokalisation, solitär eller multipla, vanligtvis asymtomatisk
- Hidradenoma papilliferum:
- Lokaliserat mellan labia majora och labia minora
- Benigna, långsamtväxande små knutor (från 2 mm till 3 cm), uppstår från de apokrina svettkörtlarna
- Cystbildning i Skenes körtlar:
- Belägna på båda sidor om urinrörsmynningen
- Benign, asymtomatisk, om den är stor kan den orsaka uretral obstruktion
- Fibrom:
- Lokaliserat till labia majora, perineum och introitus
- Fast asymtomatisk, kan ha stjälk
- Leiomyom.
- Lipom.
- Neurofibrom.
- Skivepitelkarcinom och adenoid cystiskt karcinom i bartolinkörteln:
- Främst hos äldre kvinnor
Anamnes
- En bartolincysta som inte är infekterad kan vara asymtomatisk.
- Symtomen på infektion är svullnad och smärta lokaliserat baktill i labium majus.
- Att gå, sitta eller ha samlag är smärtsamt.
- Allmäntillståndet kan vara påverkat.
Kliniska fynd
- Inspektion av vulva:
- I vestibulum ses en cystisk svullnad baktill på ena sidan av introitus där utförsgången öppnar sig
- Vid abscessbildning kan man observera inflammatoriska förändringar
- Palpation:
- Öm, stor som ett plommon
- Tillståndet är ovanligt hos äldre kvinnor och man bör i dessa fall överväga risken för malignitet.
Kompletterande undersökningar i primärvården
- Inga aktuella
När remittera?
- I de fall tillståndet inte kan hanteras kirurgiskt av primärvårdsläkaren bör patienten remitteras till en erfaren gynekolog/kirurg.
- Om patienten är äldre (>40 år enligt norsk rekommendation) bör remiss skickas för biopsi med tanke på cancer.3
Behandling
Behandlingsmål
- Symtomlindring
- Förebygga recidiv
Behandlingen i korthet
- Behandlingen beror på symtomen.
- En asymtomatisk cysta kräver ingen behandling.
- En symtomatisk cysta eller abscess måste dräneras:
- En abscess går sällan tillbaka av sig själv om inte en spontan ruptur inträffar
Egenbehandling
- Sittbad två till tre gånger dagligen kan bidra till att minska besvären.
- Smärtstillande läkemedel som paracetamol, ibuprofen.
Läkemedelsbehandling
- Antibiotika är inte nödvändigt i de flesta fall, undantaget är vid större celluliter.
Kirurgi
- Incision av eventuell abscess:4
- Lokalbedövning
- Håll fast cystväggen med en pincett och incidera i slemhinnan in mot vagina
- Måste incideras brett – en liten incision ökar risken för recidiv
- Ett dränage bör läggas in i form av en tunn gastampong eller en bit av en gummihandske som tas bort efter ett dygn
- Sittbad två till tre gånger dagligen kan bidra till att minska besvären
- Inläggning av ballongkateter:
- Inläggning av en dränerande ballongkateter kan förhindra recidiv5
- En systematisk översikt som jämförde inläggning av ballongkateter med marsupialisering visade liknande recidivfrekvens.6
- Marsupialisering:
- Kan förhindra recidiv
- Ingreppet utförs vanligtvis polikliniskt av gynekolog
- Bör inte utföras medan en abscess föreligger
- Cystan incideras vertikalt 1,5–3 cm och töms på sekret
- Därefter sys kapselväggen mot slemhinnan så att det bildas ett permanent dränage
- Komplikationer av proceduren är dyspareuni, hematom och infektion
- Excision av cystan kan vara motiverat vid upprepade recidiv. Ingreppet kan vara besvärligt och bör utföras av van kirurg.
Förlopp, komplikationer och prognos
Förlopp
- Kan vara asymtomatiskt länge innan en infektion uppstår som ger obehag.
Komplikationer
- Infektion
Prognos
- Recidiverande tillstånd om det inte behandlas adekvat.
- Efter marsupialisering recidiverar 5–15 % av cystorna.
Patientinformation
Skriftlig patientinformation
Nytt resevaccin ska förebygga denguefeber
Qdenga är det nya resevaccinet som numera är godkänt i Sverige för att förebygga denguefeber.
C-APROM/SE/QDE/0013
Källor
-
ESMO 2022: Höjdpunkter om ovarialcancer
Långtidsdata visar på god effekt av PARP-I vid behandling av HRP+ ovarialcancer. De största nyheterna inom gynekologisk onkologi på årets ESMO var utan tvekan presentationen av överlevnadsdata från SOLO1/GOG-3004 samt PAOLA-1/Engot-ov25 som båda gav stöd åt underhållsbe...
-
Större tilltro till p-piller än mobilapplikation bland vårdpersonal
Under de senaste åren har kvinnor fått allt fler hormonfria preventivmetoder att välja mellan. Ändå ser sjukvårdspersonal kombinerade p-piller som en generellt sett säkrare metod än till exempel naturlig familjeplanering, det visar svarsresultaten av NetdoktorPro:s fort...
-
Hormonfria preventivmetoder – för vem?
Det råder en allmän skepsism mot att använda hormonbaserade preventivmedel. Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi och reproduktionsmedicin vid Karolinska Institutet, anser att det är bra att det idag finns alternativ till p-piller och att sjukvården bör informera om samtliga preventivmetoder. Samtidigt är det vissa saker man bör ha i åtanke på patientmötet.
-
Vilken preventivmetod passar för Petra?
Småbarnsmamman Petra har bokat tid på gynekologmottagningen för att diskutera olika preventivmetoder. Tidigare erfarenheter om p-piller är negativ humörpåverkan, vilket gör att hon vill testa någon annan metod. Vilka är dina råd till Petra?
-
Fick fel behandling – nu varnar hon andra med nokturi
Krävs medicinsk kunskap för att patienten ska få rätt hjälp för sin nokturi? Så var fallet för pensionären Titti, som tidigare arbetet som sjuksköterska. Nu berättar hon om sin upplevelse och överläkaren Aino Fianu Johansson ger sin syn på det hela.