Bartolincysta/bartolinit

Basfakta

Definition

• Bartholins körtlar är lokaliserade till bakre delen av labia majora och utförsgångarna slutar i vestibulum.¹
• Vid tilltäppning av utförsgångarna samlas sekret som ger cystisk uppdrivning.
• Oinfekterade bartolincystor kan kännas av patienten som en svullnad och kan ge obehag vid samlag.
• Cystan kan bli infekterad och det bildas en abscess, bartolinit.²

Förekomst

• 2 % av alla kvinnor utvecklar bartolincystor eller körtelabscess någon gång i livet.
• Abscesser förekommer omkring tre gånger så ofta som cystbildningar.
• Tillstånden är vanligast mellan 20 och 29 års ålder.

Etiologi och patogenes

Anatomi

• Bartholins körtlar, de större vestibulära körtlarna, motsvarar de bulbouretrala körtlarna hos män (Cowpers körtlar).
• Körtlarna träder i funktion i puberteten och säkrar fuktighet i vestibulum.
• Körtlarna är lokaliserade bilateralt vid basen av labia minora och dränerar genom en 2–2,5 cm lång utförsgång som tömmer sig i vestibulum vid klockan fyra och åtta.
• Storleken på körtlarna är normalt som en ärta och sällan över 1 cm.
• Det går inte att palpera körtlarna utom vid sjukdom eller infektion.
• Bartolinkörtlarna börjar att tillbakabildas från cirka 30 års ålder.

Patologi

• Obstruktion distalt i utförsgångarna kan medföra retention av sekret och påföljande dilatation av gången med bildande av en cysta.
• Cystan kan bli infekterad och det kan utvecklas en abscess i körteln.²
• En bartolincysta behöver inte nödvändigtvis föreligga för att en körtelabscess ska kunna bildas.
• Olika bakterier kan orsaka abscesser:
  • Tidigare var gonokocker en vanlig orsak, men idag är den vanligaste orsaken anaeroba bakterier
  • Klamydia kan också orsaka tillståndet

ICD-10

• N75 Sjukdomar i Bartholins körtel
  • N75.0 Cysta i Bartholins körtel
  • N75.1 Abscess i Bartholins körtel

ICD-10 primärvård

• N75- Sjukdom i Bartholins körtel

Diagnos

Diagnoskriterier

• Typisk anamnes och kliniska fynd.

Andra cystiska och solida förändringar i vulva

• Epidermal inklusionscysta (keratinös cysta):
  • Vanligtvis lokaliserad till labia majora
  • Benign, mobil, oöm, beror på trauma eller obstruktion av hårfolliklarna
• Mucincysta:
  • Lokaliserad till labia minora, vestibulum eller runt klitoris
  • Mjuk, mindre än 2 cm i diameter, slät yta, ytlig lokalisation, solitär eller multipla, vanligtvis asymtomatisk
• Hidradenoma papilliferum:
  • Lokaliserat mellan labia majora och labia minora
  • Benigna, långsamtväxande små knutor (från 2 mm till 3 cm), uppstår från de apokrina svettkörtlarna
• Cystbildning i Skenes körtlar:
  • Belägna på båda sidor om urinrörsmynningen
  • Benign, asymtomatisk, om den är stor kan den orsaka uretral obstruktion
• Fibrom:
  • Lokaliserat till labia majora, perineum och introitus
  • Fast asymtomatisk, kan ha stjälk
• Leiomyom.
• Lipom.
• Neurofibrom.
• Skivepitelkarcinom och adenoid cystiskt karcinom i bartolinkörteln:
  • Främst hos äldre kvinnor

Anamnes

• En bartolincysta som inte är infekterad kan vara asymtomatisk.
• Symtomen på infektion är svullnad och smärta lokaliserat baktill i labium majus.
• Att gå, sitta eller ha samlag är smärtsamt.
• Allmäntillståndet kan vara påverkat.

Kliniska fynd

• Inspektion av vulva:
  • I vestibulum ses en cystisk svullnad baktill på ena sidan av introitus där utförsgången öppnar sig
  • Vid abscessbildning kan man observera inflammatoriska förändringar
• Palpation:
  • Öm, stor som ett plommon
• Tillståndet är ovanligt hos äldre kvinnor och man bör i dessa fall överväga risken för malignitet.

Kompletterande undersökningar i primärvården

• Inga aktuella

När remittera?

• I de fall tillståndet inte kan hanteras kirurgiskt av primärvårdsläkaren bör patienten remitteras till en erfaren gynekolog/kirurg.
• Om patienten är äldre (>40 år enligt norsk rekommendation) bör remiss skickas för biopsi med tanke på cancer.³

Behandling

Behandlingsmål

• Symtomlindring
• Förebygga recidiv

Behandlingen i korthet

• Behandlingen beror på symtomen.
• En asymtomatisk cysta kräver ingen behandling.
• En symtomatisk cysta eller abscess måste dräneras:
  • En abscess går sällan tillbaka av sig själv om inte en spontan ruptur inträffar

Egenbehandling

• Sittbad två till tre gånger dagligen kan bidra till att minska besvären.
• Smärtstillande läkemedel som paracetamol, ibuprofen.

Läkemedelsbehandling

• Antibiotika är inte nödvändigt i de flesta fall, undantaget är vid större celluliter.

Kirurgi

• Incision av eventuell abscess:⁴
  • Lokalbedövning
  • Håll fast cystväggen med en pincett och incidera i slemhinnan in mot vagina
  • Måste incideras brett – en liten incision ökar risken för recidiv
  • Ett dränage bör läggas in i form av en tunn gastampong eller en bit av en gummihandske som tas bort efter ett dygn
  • Sittbad två till tre gånger dagligen kan bidra till att minska besvären
• Inläggning av ballongkateter:
  • Inläggning av en dränerande ballongkateter kan förhindra recidiv⁵
  • En systematisk översikt som jämförde inläggning av ballongkateter med marsupialisering visade liknande recidivfrekvens.⁶
• Marsupialisering:
  • Kan förhindra recidiv
  • Ingreppet utförs vanligtvis polikliniskt av gynekolog
  • Bör inte utföras medan en abscess föreligger
  • Cystan incideras vertikalt 1,5–3 cm och töms på sekret
  • Därefter sys kapselväggen mot slemhinnan så att det bildas ett permanent dränage
  • Komplikationer av proceduren är dyspareuni, hematom och infektion
• Excision av cystan kan vara motiverat vid upprepade recidiv. Ingreppet kan vara besvärligt och bör utföras av van kirurg.

Förlopp, komplikationer och prognos

Förlopp

• Kan vara asymtomatiskt länge innan en infektion uppstår som ger obehag.

Komplikationer

• Infektion

Prognos

• Recidiverande tillstånd om det inte behandlas adekvat.
• Efter marsupialisering recidiverar 5–15 % av cystorna.

Patientinformation

Skriftlig patientinformation

• Bartolinit