HELLP-syndromet
Bakgrund
- HELLP-syndromet betraktas som en form av svår preeklampsi med generell organpåverkan.
- HELLP-syndromet:
- H = hemolysis
- EL = elevated liver enzymes
- LP = low platelets
- Hypertoni eller proteinuri är inte obligata fynd.
Epidemiologi
- Syndromet förekommer i cirka 0,5–0,9 % av samtliga graviditeter.
- Cirka 10–20 % av gravida kvinnor med svår preeklampsi utvecklar HELLP-syndrom.
- I 10–20 % av fallen ses ingen hypertoni eller proteinuri.
Etiologi och patogenes
- Det finns teorier om att HELLP-syndromet beror på dels genetiska faktorer och dels inflammatoriska faktorer.
- Som vid preeklampsi misstänks abnormal utveckling av placenta som följs av ett dysfunktionellt maternellt immunrespons.
ICD-10
- O14.1 Svår preeklampsi
- O14.2 HELLP-syndrom
Anamnes
- Ofta klinisk bild med akuta, svåra epigastriesmärtor, kräkningar och illamående.
- Majoriteten av kvinnor som utvecklar HELLP-syndromet har diagnosticerats med proteinuri och högt blodtryck under graviditeten.
- De flesta gravida kvinnor diagnostiserats med HELLP-syndrom i gestationsvecka 27–37.
- Kan även utvecklas postpartum hos vissa kvinnor.
Enkätundersökning om patientlagen
Patientlagens syfte är att stärka och tydliggöra patientens ställning. I denna enkät vill vi få en bättre bild av hur ni arbetar med patientlagen på din arbetsplats.
Kliniska fynd
- Hemolys, förhöjda leverenzymer och låga trombocyter.
- Hypertoni eller proteinuri är inte obligat, men kan ses hos de flesta patienter.
- Symtomen kan förväxlas med virussjukdom och sjukdom i gallvägarna på grund av allmän sjukdomskänsla.
Utredning av HELLP-syndrom
- Initieras vid klinisk bild.
- Blodtryck och urinsticka i primärvården.
- Hemolys bestämt med haptoglobin (<0,25 g/L) eller LD (>600 E/L eller >10 µkat/L), TPK <100 x 109/L samt ASAT eller ALAT >1.2 µkat/L.
- Ultraljud kan vara indicerat vid misstanke om risk för leverruptur.
Differentialdiagnoser
- Akut fettlever (AFLP)
- Trombotisk trombocytopen purpura (TTP)
- Hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS)
- Systemisk lupus erythematosus (SLE)
- Lungemboli/Pleurit
- Hjärtinfarkt
- Hepatit (autoimimmun och viral)
- Kolangit/Kolecystit/Akut pankreatit
- Gastrit/ulcus
- Appendicit
- Pyelit/hydronefros
- Migrän (om det börjar under graviditet)
Behandling av HELLP-syndrom
- Förlossning är den enda botande behandlingen vid utveckling av HELLP-syndrom.
- Beroende på gestationsvecka och kvinnans tillstånd görs bedömning angående när förlossning är indicerat.
Öka din kunskap om migrän
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om migrän, en neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Trots den höga förekomsten antas migrän vara ett underdiagnostiserat tillstånd.
Läkemedelsbehandling
- Behandla preeklampsi.
- Profylaktisk behandling med magnesiumsulfat ges före och under transport utanför klinik med utökade resurser.
- Korrigering av eventuell koagulationsrubbning.
Annan behandling
- Kortikosteroider kan ges för fetal lungmognad.
Komplikationer
- Leverruptur
- Akut njursvikt, lungödem, koagulationsrubbningar, placentaavlossning, eller eklampsi och hjärnskada
- Disseminerad intravasal koagulation (DIC)
- Abruptio placenta
Prognos
- Risken för mor är störst i fall av extrem hypertoni, fulminant hemolys och leverskada manifesterad genom ikterus och mycket höga koncentrationer av ALAT, ASAT, LD och lågt antal blodplättar.
- En viktig orsak till dålig prognos är att diagnosen ofta ställs sent i förloppet.
Kontroll
- Utredning angående antifosfolipidsyndrom (APS) är indicerad hos kvinnor som diagnostiserat med HELLP-syndrom.
- Alla kvinnor med preeklampsi eller graviditetshypertoni ska planeras in för blodtryckskontroll inom en vecka efter förlossningen.
- Planera för återbesök till läkare 8–12 veckor efter förlossning.
- Årlig uppföljning av kvinnor som haft hypertoni under graviditet rekommenderas.
- Vid nästa graviditet remiss för bedömning angående riskfaktorer och skärpt övervakning.
-
Första besluten om nationell högspecialiserad vård
Nu har Socialstyrelsen klubbat igenom vilken specialistvård som ska centraliseras i Sverige. Det handlar om viss vård vid endometrios och trofoblastsjukdom, samt en avancerad form av kejsarsnitt. Exakt var i landet vården kommer placeras är ännu inte bestämt.
-
Linn, 35, väljer sterilisering framför andra preventivmetoder
Depression, minskad sexlust, viktuppgång och trötthet är några av de symtom som Linn Björkstrand fått av preventivmedel hon testat sedan tonåren. Nu väntar hon på sterilisering, en åtgärd hon velat göra sedan sex år tillbaka. – Jag känner att jag experimenterat färdigt ...
-
Vilken preventivmetod passar för Petra?
Småbarnsmamman Petra har bokat tid på gynekologmottagningen för att diskutera olika preventivmetoder. Tidigare erfarenheter om p-piller är negativ humörpåverkan, vilket gör att hon vill testa någon annan metod. Vilka är dina råd till Petra?
-
Icke-hormonella preventivmetoder
Det är inte ovanligt att kvinnor upplever negativ humörpåverkan med depressiva symtom vid användning av kombinerad hormonell antikonception. Därför är det viktigt att beakta behovet av icke-hormonell antikonception.
-
Nattliga uppvaknanden - Har din patient nokturi?
Din patient är en pensionär som väger 90 kg och klagar på nattliga uppvaknanden, då han även tömmer blåsan. Hans dygnsdiures är 3,5 liter varav den nattliga urinproduktionen är 1,0 liter. Vad bör du främst fokusera din utredning på?