Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Medicinsk översikt | Gynekologi/Obstetrik

Mastit


Uppdaterad den: 2022-12-05
Sakkunnig: Anna Nager, Specialist i allmänmedicin och docent vid Karolinska Institutet

Annons
Annons
Annons

Bakgrund

  • Inflammation i mjölkgångar och ödem i bindväv i brösten hos kvinnor som ammar.
  • Inflammationen kan vara inflammatorisk eller bakteriell, och kan ses som ett kontinuum av tillstånd från inflammatorisk mastit till bakteriell mastit och bröstabscess (bröstböld).

Epidemiologi

  • Förekomsten av mastit skiljer sig mellan olika studier. Incidens på cirka 10 %.

Etiologi och patogenes

  • Patogenens:
    • Områden med trånga mjölkgångar kan utvecklas till följd av dålig uttömning
    • Icke bakteriell inflammatorisk reaktion kan bero på mjölkstockning, trånga mjölkgångar och interstitiellt ödem.
    • Det diskuteras huruvida dysbios/obalans i mikrofloran och/eller sår på bröstvårtan är orsaken till bakteriell mastit.r
  • Agens:
    • Staphylococcus aureus (gula stafylokocker) är den vanligaste bakterien vid bakteriell mastit
    • Koagulasnegativa stafylokocker är också relativt vanliga vid bakteriell mastit, medan E. coli och streptokocker förekommer mer sällan
    • Candida albicans antas kunna infektera bröstet, tillståndet är lite dokumenterat
  • Predisponerande faktorer:
    • Mastit under tidigare amningsperioder
    • Ömma och spruckna bröstvårtor
    • Blockerade mjölkgångar
    • Ineffektiv och/eller amning för sällan/avvänjning, fel amningsteknik
    • Dåligt sugtag
    • Överproduktion, överstimulering
    • Tryck mot eller massage av bröstet
    • Hudinfektioner hos den nyfödda

ICD-10

  • O91 Infektioner i bröstkörtel och bröstvårta i samband med barnsbörd
  • O91.0 Infektion i bröstvårta i samband med barnsbörd Inkluderar abscess i bröstvårta under barnsängstiden och under graviditeten
  • O91.1 Abscess i bröst i samband med barnsbörd. Inkluderar mjölkkörtelabscess, purulent mastit och subareolär abscess under graviditeten eller under barnsängstiden
  • O91.2 Icke varig mastit i samband med barnsbörd. Inkluderar lymfangit i bröst och interstitiell, parenkymatös eller ej närmare angiven mastit under graviditeten eller under barnsängstiden

Anamnes

  • Mastit börjar oftast ett par veckor efter förlossningen.
  • De flesta har mjölkstockning, retention och smärtor i bröstet.
  • Efterhand ökande besvär och utebliven lindring av tömning.
  • Bröstet blir varmt och rött.
  • Feber, frossa, huvudvärk, och nedsatt aptit eller illamående är vanligt.
  • Bröstböld (abscess) är en relativt vanlig komplikation och uppstår vanligen flera dagar efter obehandlad mastit:
    • Eventuellt finns då dessutom svullnad och fluktuation
    • Ibland feber som kommer och går

Kliniska fynd

  • Lokal svullnad, kraftig ömhet, värme och rodnad i huden.
  • Eventuellt feber.
  • Ömhet och lymfkörtelförstoring i armhålorna, ibland röda strimmor från bröstet till armhålan.
  • Sår eller sprickor på bröstvårtorna ökar sannolikheten för att det föreligger bakteriell mastit.
  • Vid försök att pressa ut mjölk kan vartillblandning ses.
  • Vid abscess kan bröstet ha ett buktande, glänsande område med flagande hud. Djupa abscesser kan ha beskedliga kliniska fynd.
  • Candidainfektion är en orsak som är lite dokumenterad, men kan övervägas vid glänsande rodnad och flagande hud på bröstvårtan.

Utredning av mastit

  • Diagnosen är klinisk och CRP behöver inte tas då det inte är avgörande för om antibiotika ska ges eller ej.
  • Odling:
    • Inför insättning av antibiotika rekommenderas odling från bröstmjölk (allmän odling och MRSA)
  • Provtagning:
    • Kvinnan handmjölkar och när mjölkflödet ökat tas provet (första portionen slängs) i en ren engångsmugg. Pump kan användas om handmjölkning ej kan genomföras:
      • Det är viktigt att kvinnan har nytvättade händer och att bröstvårta/vårtgård tvättas med rent vatten
      • Hon ska sitta lätt framåtlutad så att mjölken rinner direkt ner i muggen
    • ≥2 mL mjölk hälls i ett urinodlingsrör och skickas för bakteriologisk analys. I väntan på transport förvaras provet i kylskåp
    • Odlingar kan vara falskt negativa då det kan vara svårt att få ut mjölk från infekterad mjölkkörtel

Differentialdiagnoser

  • Mjölkstas:
    • Spänd körtelvävnad i bägge brösten utan inflammatorisk reaktion
    • Fysiologisk reaktion som uppstår några dygn efter förlossning och som oftast går över efter något dygn
    • Vid mjölkstas är hela bröstet påverkat, medan en knöl i bröstet talar för en tilltäppt mjölkgång
  • Bröstböld:
    • Abscessbildning i bröstet och föregås alltid av mastit som inte läkt ut.
  • Erysipelas:
    • Infektion i huden på bröstet
  • Candidainfektion:
    • Kraftig och brännande smärta som strålar ut från bröstvårtorna och kvarstår länge efter att amningen är avslutad
    • Glänsande rodnad, eventuellt flagande hud på bröstvårtorna
  • Raynauds fenomen:
    • Kan orsaka kärlspasm i bröstvårtorna vilket ger smärtsam amning och bröstsmärta mellan amningar
  • Mastit hos icke ammande kvinnor:
    • Inflammatorisk eller kombinerat inflammatorisk och infektiös, eventuellt abscessbildning

Behandling av mastit

  • Upprätthåll normal amning, pumpning eller handmjölkning:
    • Internationella rekommendationer betonar numera amning på barnets begäran snarare än frekvent och noggrann tömning samt begränsning av bröstpumpsanvändning
    • Frekvent och noggrann tömning utöver barnets fysiologiska behov ökar produktionen av bröstmjölk och kan potentiellt förvärra mjölkstockning, ödem och smärta
    • Mekaniska pumpar kan stimulera brösten utan att bidra till tillräcklig tömning och bidra till skador på bröstvårtan genom exempelvis användning av fel storlek på tratt
  • Svala kompresser på bröstet:
    • Vid ödem kan svala kompresser i 10–20 minuter lindra svullnad och smärta
    • Bör inte användas omedelbart före amning eftersom det kan hämma mjölkutdrivningen
  • Värme på bröstet:
    • Värme precis innan barnet läggs mot bröstet kan lindra och främja utdrivningen av mjölken
  • Smärtstillande:
    • Svår smärta minskar mjölkutdrivningen
    • Smärtstillande medel kan användas (paracetamol, ibuprofen)
  • Annat:
    • Bra och stödjande bh under dagen, undvik tryck/klämning på brösten
    • Undvik djupmassage av brösten eftersom detta kan skada bröstvävnaden och öka inflammationen
    • Använd gärna amningsskydd för engångsbruk
    • Håll bröstet torrt

Läkemedelsbehandling

Smärtstillande läkemedel vid behov

  • Paracetamol:
    • Den mängd som övergår i modersmjölken är liten till måttlig, och vid användning i terapeutiska doser rekommenderas amning
  • NSAID:
    • Ibuprofen kan också användas av ammande kvinnor

Antibiotika

  • Antibiotikabehandling är indicerad vid bristande effekt av brösttömning efter 1–2 dagar:
    • Flukloxacillin 1 g x 3 i 10 dagar
    • Vid misstanke om streptokockinfektion (erysipulasliknande kraftig rodnad):
      • Fenoximetylpenicillin 1 g x 3 i 10 dagar i kombination med flukloxacillin
  • Vid penicillinallergi:
    • Förstahandsval: Klindamycin 150 mg x 3 i 10 dagar
  • Amning är säkert under antibiotikabehandlingen:
    • Övergången av antibiotika till modersmjölken är liten och amning tömmer också bröstet bäst
    • Vid kraftiga smärtor under amning kan kvinnan handmjölka eller pumpa ut mjölken som sedan ges till barnet

Candidainfektion

  • Endast lite dokumenterat tillstånd.
  • Kan uppstå som en sekundär komplikation efter antibiotikabehandling av en bakteriell mastit, eller i samband med att barnet har oral candidiasis (torsk).
  • Candida påvisas sällan från sår eller mjölkprover, därför blir kvinnans symtom ofta avgörande för behandlingen.
  • Lokal behandling:
    • Kräm Mikonazol 20 mg/g 1 x 4 smörjs tunt på bröstvårtorna i minst 10 dagar
    • Vid utebliven effekt:
      • Kräm Mikonazol 1 x 2-3 med kräm Hydrokortison 1 mg/g 1 x 2 i 7 dagar
    • Barnet behandlas parallellt med mamman med mixtur nystatin 100 000 iu/mL 1 mL 1 x 4, penslas i barnets mun
    • För att förhindra recidiv bör lokalbehandlingen fortsätta 1 vecka efter att symtomen har upphört
  • Systemisk behandling:
    • Kapsel Flukonazol engångsdos 150 mg 1 x 1:
      • Dosen kan behöva upprepas efter en vecka
    • Vid utebliven förbättring från engångsdos eller stark klinisk bild på candidainfektion ges Kapsel Flukonazol 100 mg 1 x 1 i 7 dagar

Annan behandling

  • Vid abscess i bröstet:
    • Bedöms med ultraljud
    • Behandlas med punktion och eventuellt dränage, spolning, se beskrivning i "Amningsproblem och bröstinfektioner. NU-sjukvården", se Källor nedan.

Förlopp

  • Debuterar vanligtvis 2–4 veckor efter påbörjad amning.
  • Progression inom dagar eller veckor beroende på etiologi.

Komplikationer

  • Abscess.
  • Sepsis.

Källor


Annons
Annons
Annons

Annons