Ovarialcancer
Bakgrund
- Ovarialcancer indelas grovt i epitelial ovarialcancer (cirka 90 %) och icke-epitelial ovarialcancer (6 %)
- Klassificeras också efter antagna ursprungliga celler, ytepitel, stroma och könsceller.
Epidemiologi
- Incidens:
- Cirka 700 nya fall årligen i Sverige.
- Ålder:
- Kvinnor i alla åldrar kan drabbas, men det är mycket ovanlig att få ovarialcancer före 30-årsåldern:
- Germinalcellstumörer drabbar i regel flickor och unga kvinnor4
- Högst incidens i 70-årsåldern
- Kvinnor i alla åldrar kan drabbas, men det är mycket ovanlig att få ovarialcancer före 30-årsåldern:
- Arv:
- Cirka 10 % av ovarialcancerfallen är ärftliga, där man i familjer med ovarialcancer har funnit två gener, BRCA1 och BRCA2
Etiologi och patogenes
Etiologi
- Risken verkar vara relaterad till kvinnans totala antal ägglossningar:
- Ökad risk vid låg paritet, sen menopaus.
- P-piller skyddar mot utveckling av ovarialcancer.
- Hormonbehandling under klimakteriet är associerad med en liten ökning av förekomsten av ovarialcancer
Patogenes
- Symtom uppstår oftast först efter att sjukdomen har brutit genom ytan på äggstocken och ut i bukhålan, eller spridit sig till andra organ, läs mer om spridning under Förlopp och komplikationer nedan.
- På grund av avsaknaden av symtom och effektiva screeningmetoder i tidiga stadier har omkring 70 % av kvinnorna med ovarialcancer en avancerad sjukdom vid tidpunkten för diagnos.
ICD-10
- C56 Malign tumör i äggstock
Anamnes
- I tidiga stadier ger sjukdomen få symtom.
- Lindriga och ospecifika bukbesvär kan förekomma, tillståndet kan därför lätt misstolkas som mag- och tarmbesvär.
- Uppsvälld och utspänd mage, underlivsblödning, nedsatt aptit, frekvent blåstömning, buksmärtor och rektal blödning är associerad med förekomst av ovarialcancer.
- Kvinnor som är ≥50 år med symtom på irritabel tarmsjukdom (IBS) som uppkommit inom de senaste 12 månaderna bör utredas för att utesluta ovarialcancer, eftersom IBS sällan debuterar för första gången hos kvinnor i den åldern.
- Vid långt gångna tillstånd kan smärtorna bli uttalade och kvinnan kan ha en fyllnadskänsla i buken.
Enkätundersökning om patientlagen
Patientlagens syfte är att stärka och tydliggöra patientens ställning. I denna enkät vill vi få en bättre bild av hur ni arbetar med patientlagen på din arbetsplats.
Kliniska fynd
- Bäcken- eller bukexpansivitet
- Ascites
- Pleuravätska utan annan uppenbar orsak
- Bäcken- eller buksmärta (frekvent återkommande)
- Ökat bukomfång och/eller trycksymtom från buken
- Djup ventrombos i nedre extremiteterna utan annan uppenbar orsak
- Gynekologisk undersökning:
- Palpabel tumör i adnex
- Hård, oregelbunden, fixerad resistens
Utredning av äggstockscancer
- Vid misstanke om ovarialcancer:
- Allmän anamnes inklusive gynekologisk anamnes och cancerärftlighet
- Klinisk status inklusive allmäntillstånd, palpation av ytliga lymfkörtelstationer, bukpalpation, rektalundersökning och auskultation av hjärta och lungor
- Kreatinin och S-CA 125
- Om misstanken kvarstår ska patienten remitteras till gynekolog
- Hos gynekolog vid misstanke om ovarial cancer:
- Klinisk undersökning:
- Inspektion /palpation av buk och bröst:
- Vid hereditet för bröst- eller ovarialcancer rekommenderas mammografi om det inte har gjorts inom det senaste året
- Gynekologisk undersökning inkluderande palpation per rektum.
- Noggrann undersökning av lymfkörtelstationer:
- Finnålspunktion av eventuellt förstorade körtlar
- Inspektion /palpation av buk och bröst:
- Vaginalt ultraljud:
- Ger en fingervisning om hur benign eller malign tumören är. Används tillsammans med S-CA 125 för riskbedömning om malignitet.
- Klinisk undersökning:
- Utredning vid specialistklinik:
- Utvidgad blodprovstagning, cancermarkörer, DT buk och thorax med kontrast, anamnes cancerärftlighet, eventuellt cytologiskt prov från ascites eller pleuravätska, eventuellt biopsi från förstorad lymfkörtel.
Differentialdiagnoser
- Benigna ovarialcystor
- Endometrios
- Abscess i bäcken eller adnex
- Kolorektal cancer
- Divertikulit
- Irritabel tarm (IBS)
- Myom i livmodern
- Metastaser i äggstockarna
- Tuberkulos i bäckenet
- Urologisk tumör
- Lymfom
Behandling av ovarialcancer
- Kirurgi är förstahandsbehandlingen och har två huvudsakliga syften:
- Ta bort tumörvävnad
- Göra en noggrann stadieindelning
- Neoadjuvant och adjuvant cytostatikabehandling rekommenderas vid avancerad ovarialcancer.
- Adjuvant cytostatikabehandling rekommenderas också vid endometrioid cancer samt klarcellig cancer oavsett stadium.
- Extern strålbehandling mot hela buken förlänger inte den totala överlevnaden och rekommenderas inte som primärbehandling. Palliativ strålbehandling kan ha en god symtomlindrande effekt vid lokaliserade recidiv av ovarialcancer.
- Se Nationellt vårdförlopp för epitelial ovarialcancer för detaljerad beskrivning av behandling.
Öka din kunskap om migrän
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om migrän, en neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Trots den höga förekomsten antas migrän vara ett underdiagnostiserat tillstånd.
Förebyggande åtgärder
- Profylaktisk salpingo-ooforektomi:
- Kan vara aktuellt för kvinnor som har den högsta risken för ärftlig cancer
- Medför prematur menopaus
- Provtagning av färsk tumörvävnad:
- Rekommenderas för analys av ärftlig eller förvärvad BRCA-mutation.
- Om påvisad BRCA-mutation bör remiss erbjudas till en cancergenetisk mottagning för rådgivning och blodprovstagning för fastställande av eventuell ärftlighet.
Komplikationer
- Vid diagnostidpunkten har en hög andel lokal inväxt eller fjärrmetastaser.
Prognos
- I Sverige är den registrerade relativa femårsöverlevnaden 44 % och tioårsöverlevnaden cirka 40 %
- Prognosen är starkt relaterad till stadium, men även histologi spelar en viktig roll.
Källor
- Nationellt vårdprogram äggstockscancer, RCC 2015
- Nationellt vårdprogram Icke-epiteliala äggstockstumörer Nationellt vårdprogram, RCC 2018
- Primärvårdsversion av standardiserat vårdförlopp för cancer äggstockscancer, RCC
- Doubeni CA, Doubeni ARB, Myers AE. Diagnosis and management of ovarian cancer. Am Fam Physician. 2016 Jun 1;93(11):937-944.
-
ESMO 2022: Höjdpunkter om ovarialcancer
Långtidsdata visar på god effekt av PARP-I vid behandling av HRP+ ovarialcancer. De största nyheterna inom gynekologisk onkologi på årets ESMO var utan tvekan presentationen av överlevnadsdata från SOLO1/GOG-3004 samt PAOLA-1/Engot-ov25 som båda gav stöd åt underhållsbe...
-
Större tilltro till p-piller än mobilapplikation bland vårdpersonal
Under de senaste åren har kvinnor fått allt fler hormonfria preventivmetoder att välja mellan. Ändå ser sjukvårdspersonal kombinerade p-piller som en generellt sett säkrare metod än till exempel naturlig familjeplanering, det visar svarsresultaten av NetdoktorPro:s fort...
-
Hormonfria preventivmetoder – för vem?
Det råder en allmän skepsism mot att använda hormonbaserade preventivmedel. Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi och reproduktionsmedicin vid Karolinska Institutet, anser att det är bra att det idag finns alternativ till p-piller och att sjukvården bör informera om samtliga preventivmetoder. Samtidigt är det vissa saker man bör ha i åtanke på patientmötet.
-
Vilken preventivmetod passar för Petra?
Småbarnsmamman Petra har bokat tid på gynekologmottagningen för att diskutera olika preventivmetoder. Tidigare erfarenheter om p-piller är negativ humörpåverkan, vilket gör att hon vill testa någon annan metod. Vilka är dina råd till Petra?
-
Fick fel behandling – nu varnar hon andra med nokturi
Krävs medicinsk kunskap för att patienten ska få rätt hjälp för sin nokturi? Så var fallet för pensionären Titti, som tidigare arbetet som sjuksköterska. Nu berättar hon om sin upplevelse och överläkaren Aino Fianu Johansson ger sin syn på det hela.