Ovarialcancer
Bakgrund
- Ovarialcancer indelas grovt i epitelial ovarialcancer (cirka 90 %) och icke-epitelial ovarialcancer (6 %)
- Klassificeras också efter antagna ursprungliga celler, ytepitel, stroma och könsceller.
Epidemiologi
- Incidens:
- Cirka 700 nya fall årligen i Sverige.
- Ålder:
- Kvinnor i alla åldrar kan drabbas, men det är mycket ovanlig att få ovarialcancer före 30-årsåldern:
- Germinalcellstumörer drabbar i regel flickor och unga kvinnor4
- Högst incidens i 70-årsåldern
- Kvinnor i alla åldrar kan drabbas, men det är mycket ovanlig att få ovarialcancer före 30-årsåldern:
- Arv:
- Cirka 10 % av ovarialcancerfallen är ärftliga, där man i familjer med ovarialcancer har funnit två gener, BRCA1 och BRCA2
Etiologi och patogenes
Etiologi
- Risken verkar vara relaterad till kvinnans totala antal ägglossningar:
- Ökad risk vid låg paritet, sen menopaus.
- P-piller skyddar mot utveckling av ovarialcancer.
- Hormonbehandling under klimakteriet är associerad med en liten ökning av förekomsten av ovarialcancer
Patogenes
- Symtom uppstår oftast först efter att sjukdomen har brutit genom ytan på äggstocken och ut i bukhålan, eller spridit sig till andra organ, läs mer om spridning under Förlopp och komplikationer nedan.
- På grund av avsaknaden av symtom och effektiva screeningmetoder i tidiga stadier har omkring 70 % av kvinnorna med ovarialcancer en avancerad sjukdom vid tidpunkten för diagnos.
ICD-10
- C56 Malign tumör i äggstock
Anamnes
- I tidiga stadier ger sjukdomen få symtom.
- Lindriga och ospecifika bukbesvär kan förekomma, tillståndet kan därför lätt misstolkas som mag- och tarmbesvär.
- Uppsvälld och utspänd mage, underlivsblödning, nedsatt aptit, frekvent blåstömning, buksmärtor och rektal blödning är associerad med förekomst av ovarialcancer.
- Kvinnor som är ≥50 år med symtom på irritabel tarmsjukdom (IBS) som uppkommit inom de senaste 12 månaderna bör utredas för att utesluta ovarialcancer, eftersom IBS sällan debuterar för första gången hos kvinnor i den åldern.
- Vid långt gångna tillstånd kan smärtorna bli uttalade och kvinnan kan ha en fyllnadskänsla i buken.
Kliniska fynd
- Bäcken- eller bukexpansivitet
- Ascites
- Pleuravätska utan annan uppenbar orsak
- Bäcken- eller buksmärta (frekvent återkommande)
- Ökat bukomfång och/eller trycksymtom från buken
- Djup ventrombos i nedre extremiteterna utan annan uppenbar orsak
- Gynekologisk undersökning:
- Palpabel tumör i adnex
- Hård, oregelbunden, fixerad resistens
Utredning av äggstockscancer
- Vid misstanke om ovarialcancer:
- Allmän anamnes inklusive gynekologisk anamnes och cancerärftlighet
- Klinisk status inklusive allmäntillstånd, palpation av ytliga lymfkörtelstationer, bukpalpation, rektalundersökning och auskultation av hjärta och lungor
- Kreatinin och S-CA 125
- Om misstanken kvarstår ska patienten remitteras till gynekolog
- Hos gynekolog vid misstanke om ovarial cancer:
- Klinisk undersökning:
- Inspektion /palpation av buk och bröst:
- Vid hereditet för bröst- eller ovarialcancer rekommenderas mammografi om det inte har gjorts inom det senaste året
- Gynekologisk undersökning inkluderande palpation per rektum.
- Noggrann undersökning av lymfkörtelstationer:
- Finnålspunktion av eventuellt förstorade körtlar
- Inspektion /palpation av buk och bröst:
- Vaginalt ultraljud:
- Ger en fingervisning om hur benign eller malign tumören är. Används tillsammans med S-CA 125 för riskbedömning om malignitet.
- Klinisk undersökning:
- Utredning vid specialistklinik:
- Utvidgad blodprovstagning, cancermarkörer, DT buk och thorax med kontrast, anamnes cancerärftlighet, eventuellt cytologiskt prov från ascites eller pleuravätska, eventuellt biopsi från förstorad lymfkörtel.
Differentialdiagnoser
- Benigna ovarialcystor
- Endometrios
- Abscess i bäcken eller adnex
- Kolorektal cancer
- Divertikulit
- Irritabel tarm (IBS)
- Myom i livmodern
- Metastaser i äggstockarna
- Tuberkulos i bäckenet
- Urologisk tumör
- Lymfom
Behandling av ovarialcancer
- Kirurgi är förstahandsbehandlingen och har två huvudsakliga syften:
- Ta bort tumörvävnad
- Göra en noggrann stadieindelning
- Neoadjuvant och adjuvant cytostatikabehandling rekommenderas vid avancerad ovarialcancer.
- Adjuvant cytostatikabehandling rekommenderas också vid endometrioid cancer samt klarcellig cancer oavsett stadium.
- Extern strålbehandling mot hela buken förlänger inte den totala överlevnaden och rekommenderas inte som primärbehandling. Palliativ strålbehandling kan ha en god symtomlindrande effekt vid lokaliserade recidiv av ovarialcancer.
- Se Nationellt vårdförlopp för ovarialcancer för detaljerad beskrivning av behandling.
Förebyggande åtgärder
- Profylaktisk salpingo-ooforektomi:
- Kan vara aktuellt för kvinnor som har den högsta risken för ärftlig cancer
- Medför prematur menopaus
- Provtagning av färsk tumörvävnad:
- Rekommenderas för analys av ärftlig eller förvärvad BRCA-mutation.
- Om påvisad BRCA-mutation bör remiss erbjudas till en cancergenetisk mottagning för rådgivning och blodprovstagning för fastställande av eventuell ärftlighet.
Komplikationer
- Vid diagnostidpunkten har en hög andel lokal inväxt eller fjärrmetastaser.
Prognos
- I Sverige är den registrerade relativa femårsöverlevnaden 44 % och tioårsöverlevnaden cirka 40 %
- Prognosen är starkt relaterad till stadium, men även histologi spelar en viktig roll.
Källor
- Nationellt vårdprogram äggstockscancer, RCC 2015
- Nationellt vårdprogram Icke-epiteliala äggstockstumörer Nationellt vårdprogram, RCC 2018
- Primärvårdsversion av standardiserat vårdförlopp för cancer äggstockscancer, RCC
- Doubeni CA, Doubeni ARB, Myers AE. Diagnosis and management of ovarian cancer. Am Fam Physician. 2016 Jun 1;93(11):937-944.
-
Första besluten om nationell högspecialiserad vård
Nu har Socialstyrelsen klubbat igenom vilken specialistvård som ska centraliseras i Sverige. Det handlar om viss vård vid endometrios och trofoblastsjukdom, samt en avancerad form av kejsarsnitt. Exakt var i landet vården kommer placeras är ännu inte bestämt.
-
Linn, 35, väljer sterilisering framför andra preventivmetoder
Depression, minskad sexlust, viktuppgång och trötthet är några av de symtom som Linn Björkstrand fått av preventivmedel hon testat sedan tonåren. Nu väntar hon på sterilisering, en åtgärd hon velat göra sedan sex år tillbaka. – Jag känner att jag experimenterat färdigt ...
-
Vilken preventivmetod passar för Petra?
Småbarnsmamman Petra har bokat tid på gynekologmottagningen för att diskutera olika preventivmetoder. Tidigare erfarenheter om p-piller är negativ humörpåverkan, vilket gör att hon vill testa någon annan metod. Vilka är dina råd till Petra?
-
Icke-hormonella preventivmetoder
Det är inte ovanligt att kvinnor upplever negativ humörpåverkan med depressiva symtom vid användning av kombinerad hormonell antikonception. Därför är det viktigt att beakta behovet av icke-hormonell antikonception.
-
Nattliga uppvaknanden - Har din patient nokturi?
Din patient är en pensionär som väger 90 kg och klagar på nattliga uppvaknanden, då han även tömmer blåsan. Hans dygnsdiures är 3,5 liter varav den nattliga urinproduktionen är 1,0 liter. Vad bör du främst fokusera din utredning på?
-
Turners syndrom
Tillstånd med komplett eller delvis frånvaro av den andra könskromosomen hos fenotypiska kvinnor.
-
Mastit
Mastit är en inflammation i brösten som drabbar omkring tio procent av alla ammande kvinnor. Obehandlad mastit kan leda till bröstböld.
-
Bäckensmärtor vid graviditet–foglossning
Cirka 20 procent av alla gravida kvinnor får bäckenmärtor och hälften så många har även problem lång tid efter förlossningen.