Vulvovaginal atrofi
Bakgrund
- Betydande minskning av östrogenproduktionen gör att slemhinnan i slidan blir tunnare och torrare.
Epidemiologi
- Vulvovaginal atrofi uppskattas drabba upp till 40 % efter klimakteriet.
Etiologi och patogenes
- Östrogenbrist leder till förtunning av det vaginala epitelet och förlust av glykogen. Därmed minskar antalet laktobaciller, vilket i sin tur leder till brist på mjölksyra som medför stigande pH i vagina och ändrad bakterieflora.
ICD-10
- N95.2 Atrofisk vaginit efter menopausen
Anamnes
- Ofta uppträder symtom några år efter klimakteriet.
- Sveda, irritation, klåda och torrhet i vagina.
- Ökade flytningar – färglösa, gula eller blodblandade.
- Smärtor under samlag.
- Smärta vid blåstömning, trängningar och eventuell inkontinens.
- Frekventa urinvägsinfektioner.
Enkätundersökning om patientlagen
Patientlagens syfte är att stärka och tydliggöra patientens ställning. I denna enkät vill vi få en bättre bild av hur ni arbetar med patientlagen på din arbetsplats.
Kliniska fynd
- Erytematös vulva, eventuellt med rivmärken.
- Trånga förhållanden.
- Tunn och glatt slemhinna som blöder lätt.
- Vid blödning bör man undersöka för malign sjukdom.
Utredning av vulvovaginalatrofi
- Diagnosen är klinisk.
Differentialdiagnoser
- Malignitet:
- Vulvacancer om lokaliserad rodnad eller ömhet i vulva
- Cervixcancer eller endometrieicancer om blödning ingår i symtombilden
- Lichen sclerosus
- Erosiv Lichen planus
- Allergiska reaktioner
- Candidavaginit
- Trikomonas vaginit
Behandling av vulvovaginal atrofi
- Återupprätta den sura miljön i vagina som vid fertil ålder.
- Företrädesvis lokalbehandling.
Öka din kunskap om migrän
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om migrän, en neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Trots den höga förekomsten antas migrän vara ett underdiagnostiserat tillstånd.
Läkemedelsbehandling
-
Estriol som vagitorier, kräm eller vaginalgel, alternativt estradiol som vaginaltablett eller vaginalinlägg (vaginalring):
- Estriolvagitorium 0,5 mg, alternativt kräm 1 mg/g eller vaginalgel 50 mikrog/g:
- Ett vagitorium/applikation dagligen i 2–4 veckor, därefter minskas dosen gradvis i takt med lindring av symtomen tills en underhållsdos, exempelvis 1 vagitorium/applikation 2 dagar i veckan, uppnås
-
Estradiol som vaginaltablett 10 mikrogram:
- En vaginaltablett dagligen i 2 veckor, därefter en vaginaltablett 2 dagar i veckan
-
Estradiol som vaginalinlägg (vaginalring) 7,5 mg/24 tim:
- Används kontinuerligt, byts var 3:e månad
- Estriolvagitorium 0,5 mg, alternativt kräm 1 mg/g eller vaginalgel 50 mikrog/g:
- Det tar ofta 4–6 veckor innan effekt har uppnåtts och upp till 9 månader innan vaginalvävnaden blir normal.
- De olika preparaten för lokalbehandling skiljer sig inte åt avseende effekt.
- Risk för endometriehyperplasi föreligger inte med denna lågdosbehandling.
- Hormonberoende bröstcancer som behandlas med aromatashämmare utgjorde tidigare kontraindikation till lokal östrogenbehandling, men detta har ändrats:
- I första hand rekommenderas Blissel® vid utebliven effekt av östrogenfria behandlingar till personer med aromatashämmare och symtom på vulvovaginal atrofi
- Medicineringen bör ske i samförstånd med patientens onkolog
- Lokal behandling med prasteron (DHEA) 6,5 mg vagitorium dagligen är också ett alternativ, men preparatet är nytt och föremål för utökad övervakning.
Förlopp
- Hos postmenopausala utan behandling är vulvovaginal atrofi vanligen progredierande.
Prognos
- God prognos med effektiv behandling.
Källor
- Szymański JK, Słabuszewska-Jóźwiak A, Jakiel G. Vaginal Aging-What We Know and What We Do Not Know. Int J Environ Res Public Health. 2021 May 6;18(9):4935. doi: 10.3390/ijerph18094935. PMID: 34066357
- Phillips NA, Bachmann GA. The genitourinary syndrome of menopause. Menopause. 2021 Feb 1;28(5):579-588. doi: 10.1097/GME.0000000000001728. PMID: 33534428
- Menopausal hormonbehandling (MHT). Endokrin-ARG - Bakgrundsdokument MHT, antagna 210121
-
ESMO 2022: Höjdpunkter om ovarialcancer
Långtidsdata visar på god effekt av PARP-I vid behandling av HRP+ ovarialcancer. De största nyheterna inom gynekologisk onkologi på årets ESMO var utan tvekan presentationen av överlevnadsdata från SOLO1/GOG-3004 samt PAOLA-1/Engot-ov25 som båda gav stöd åt underhållsbe...
-
Större tilltro till p-piller än mobilapplikation bland vårdpersonal
Under de senaste åren har kvinnor fått allt fler hormonfria preventivmetoder att välja mellan. Ändå ser sjukvårdspersonal kombinerade p-piller som en generellt sett säkrare metod än till exempel naturlig familjeplanering, det visar svarsresultaten av NetdoktorPro:s fort...
-
Hormonfria preventivmetoder – för vem?
Det råder en allmän skepsism mot att använda hormonbaserade preventivmedel. Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi och reproduktionsmedicin vid Karolinska Institutet, anser att det är bra att det idag finns alternativ till p-piller och att sjukvården bör informera om samtliga preventivmetoder. Samtidigt är det vissa saker man bör ha i åtanke på patientmötet.
-
Vilken preventivmetod passar för Petra?
Småbarnsmamman Petra har bokat tid på gynekologmottagningen för att diskutera olika preventivmetoder. Tidigare erfarenheter om p-piller är negativ humörpåverkan, vilket gör att hon vill testa någon annan metod. Vilka är dina råd till Petra?
-
Fick fel behandling – nu varnar hon andra med nokturi
Krävs medicinsk kunskap för att patienten ska få rätt hjälp för sin nokturi? Så var fallet för pensionären Titti, som tidigare arbetet som sjuksköterska. Nu berättar hon om sin upplevelse och överläkaren Aino Fianu Johansson ger sin syn på det hela.