Vulvovaginal atrofi
Bakgrund
- Betydande minskning av östrogenproduktionen gör att slemhinnan i slidan blir tunnare och torrare.
Epidemiologi
- Vulvovaginal atrofi uppskattas drabba upp till 40 % efter klimakteriet.
Etiologi och patogenes
- Östrogenbrist leder till förtunning av det vaginala epitelet och förlust av glykogen. Därmed minskar antalet laktobaciller, vilket i sin tur leder till brist på mjölksyra som medför stigande pH i vagina och ändrad bakterieflora.
ICD-10
- N95.2 Atrofisk vaginit efter menopausen
Anamnes
- Ofta uppträder symtom några år efter klimakteriet.
- Sveda, irritation, klåda och torrhet i vagina.
- Ökade flytningar – färglösa, gula eller blodblandade.
- Smärtor under samlag.
- Smärta vid blåstömning, trängningar och eventuell inkontinens.
- Frekventa urinvägsinfektioner.
Enkätundersökning om patientlagen
Patientlagens syfte är att stärka och tydliggöra patientens ställning. I denna enkät vill vi få en bättre bild av hur ni arbetar med patientlagen på din arbetsplats.
Kliniska fynd
- Erytematös vulva, eventuellt med rivmärken.
- Tunn och glatt slemhinna som blöder lätt.
- Vid blödning bör det undersökas för malign sjukdom.
Utredning av vulvovaginalatrofi
- Diagnosen är klinisk.
Differentialdiagnoser
- Malignitet:
- Vulvacancer om lokaliserad rodnad eller ömhet i vulva
- Cervixcancer eller endometrieicancer om blödning ingår i symtombilden
- Lichen sclerosus
- Erosiv Lichen planus
- Allergiska reaktioner
- Candidavaginit
- Trikomonas vaginit
- Bakteriell vaginos
Behandling av vulvovaginal atrofi
- Återupprätta den sura miljön i vagina som vid fertil ålder.
- Företrädesvis lokalbehandling.
Öka din kunskap om migrän
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om migrän, en neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Trots den höga förekomsten antas migrän vara ett underdiagnostiserat tillstånd.
Läkemedelsbehandling
-
Estriol som vagitorier, kräm eller vaginalgel, alternativt estradiol som vaginaltablett eller vaginalinlägg (vaginalring):
-
Estriol som vagitorium 0,5 mg, alternativt kräm 1 mg/g eller vaginalgel 50 mikrog/g:
- Ett vagitorium/applikation dagligen i 2–4 veckor, därefter minskas dosen gradvis i takt med lindring av symtomen tills en underhållsdos, exempelvis 1 vagitorium/applikation 2 dagar i veckan, uppnås
-
Estradiol som vaginaltablett 10 mikrogram:
- En vaginaltablett dagligen i 2 veckor, därefter en vaginaltablett 2 dagar i veckan
-
Estradiol som vaginalinlägg (vaginalring) 7,5 mg/24 tim:
- Används kontinuerligt, byts var 3:e månad
-
Estriol som vagitorium 0,5 mg, alternativt kräm 1 mg/g eller vaginalgel 50 mikrog/g:
- Det tar ofta 4–6 veckor innan effekt har uppnåtts och upp till 9 månader innan vaginalvävnaden blir normal.
- Effekten är dosberoende och estradiolpreparaten är potentare än estriolpreparaten.
- Risk för endometriehyperplasi föreligger inte med denna lågdosbehandling.
- Hormonberoende bröstcancer som behandlas med aromatashämmare utgjorde tidigare kontraindikation till lokal östrogenbehandling, men detta har ändrats:
- I första hand rekommenderas Blissel® vid utebliven effekt av östrogenfria behandlingar till personer som står på aromatashämmare och har symtom på vulvovaginal atrofi
- Medicineringen bör ske i samförstånd med patientens onkolog
- Lokal behandling med prasteron (DHEA) 6,5 mg vagitorium dagligen är också ett alternativ, men preparatet är nytt och föremål för utökad övervakning.
Förlopp
- Hos postmenopausala utan behandling är vulvovaginal atrofi vanligen progredierande.
Prognos
- God prognos med effektiv behandling.
Källor
- Szymański JK, Słabuszewska-Jóźwiak A, Jakiel G. Vaginal Aging-What We Know and What We Do Not Know. Int J Environ Res Public Health. 2021 May 6;18(9):4935. doi: 10.3390/ijerph18094935. PMID: 34066357
- Phillips NA, Bachmann GA. The genitourinary syndrome of menopause. Menopause. 2021 Feb 1;28(5):579-588. doi: 10.1097/GME.0000000000001728. PMID: 33534428
- Menopausal hormonbehandling (MHT). Endokrin-ARG - Bakgrundsdokument MHT, antagna 210121
-
Första besluten om nationell högspecialiserad vård
Nu har Socialstyrelsen klubbat igenom vilken specialistvård som ska centraliseras i Sverige. Det handlar om viss vård vid endometrios och trofoblastsjukdom, samt en avancerad form av kejsarsnitt. Exakt var i landet vården kommer placeras är ännu inte bestämt.
-
Linn, 35, väljer sterilisering framför andra preventivmetoder
Depression, minskad sexlust, viktuppgång och trötthet är några av de symtom som Linn Björkstrand fått av preventivmedel hon testat sedan tonåren. Nu väntar hon på sterilisering, en åtgärd hon velat göra sedan sex år tillbaka. – Jag känner att jag experimenterat färdigt ...
-
Vilken preventivmetod passar för Petra?
Småbarnsmamman Petra har bokat tid på gynekologmottagningen för att diskutera olika preventivmetoder. Tidigare erfarenheter om p-piller är negativ humörpåverkan, vilket gör att hon vill testa någon annan metod. Vilka är dina råd till Petra?
-
Icke-hormonella preventivmetoder
Det är inte ovanligt att kvinnor upplever negativ humörpåverkan med depressiva symtom vid användning av kombinerad hormonell antikonception. Därför är det viktigt att beakta behovet av icke-hormonell antikonception.
-
Nattliga uppvaknanden - Har din patient nokturi?
Din patient är en pensionär som väger 90 kg och klagar på nattliga uppvaknanden, då han även tömmer blåsan. Hans dygnsdiures är 3,5 liter varav den nattliga urinproduktionen är 1,0 liter. Vad bör du främst fokusera din utredning på?