CAR-T – ett genombrott inom cancervården
Näst efter sjukdom i cirkulationsorganen är cancer vanligaste orsaken till att svenskar under 80 år dör. Behovet av nya effektiva cancerterapier har därför länge varit stort. Nu ger en ny form av immunterapi hopp om att det efterlängtade genombrottet är här.

Mycket resurser har under senare år lagts på forskning kring immunterapi – ett området som numera hör till de allra hetaste inom medicinsk forskning och i sjukvården.
En sådan behandling som på senare tid fått mycket uppmärksamhet är CAR-T, vilken av många beskrivs som revolutionerande inom cancervården. CAR-T har inneburit en möjlighet att hjälpa svårt sjuka patienter där det tidigare inte funnits möjlighet att göra något.
Modifierar vita blodkroppar
Behandlingen går ut på att T-celler tas ut från patienten för att laboratoriskt förändras genetiskt. Målet är att de på cellytan ska uttrycka speciella strukturer, chimeric antigen receptors (CAR), vilka lär sig känna igen och förinta en viss typ av cancerceller. De modifierade cellerna förs tillbaka till patienten genom en infusion och bekämpar cancern.
När det gäller terapins godkännande har turerna varit många. I fjol fick de två läkemedel som används vid CAR-T, Yescarta och Kymriah, ett EU-godkännande. Men fram tills i maj var dock rekommendationerna från NT-rådet att avvakta i väntan på utvärdering.
Lovande resultat
Sedan drygt ett halvår tillbaka har behandlingarna – trots stor hälsoekonomisk osäkerhet, ändå visat så lovande resultat att det också motiverat klartecken för att användas. NT-rådet har godkänt Yescarta för behandling av vuxna patienter med DLCBCL, tredje linjen medan Kymriah endast är godkänt inom Pediatriken.
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
Bland de patienter som behandlats med CAR-T har fullständig respons och med det överlevnaden efter ett år hittills visat 43 procent. Jämförs detta med den 28 procentiga ettårsöverlevnad som föreligger vid standardbehandling, så visar metoden på ett minst sagt lovande resultat. Fas II studien som presenterade dessa siffror var också den som låg till grund för godkännandet av Yescarta. Ytterligare studier, presenterade vid bland annat American Society of Hematology (ASH) 2019 visar att för Yescarta gäller att 47 procent av patienterna levde efter tre år samt att complete response var 54 procent efter två år.
De slående resultaten har bidragit till att läkemedlen godkänns trots att en enda behandling kostar 3,5 miljoner kronor per patient.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen EHA (European Hematology Association)? Lämna din e-postadress här »
Karolinska Universitetssjukhuset först i Sverige
I oktober blev Karolinska Universitetssjukhuset först ut med att inleda processen för att behandla ett barn med leukemi.
– Det känns fantastiskt att vi efter ett långt arbete kan erbjuda detta. Behandlingen är en ny överlevnadsmöjlighet för svårt sjuka patienter, säger professor Stephan Mielke, medicinskt ledningsansvarig på Centrum för cellterapi och allogen stamcellstransplantation på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge till Dagens Medicin.
Sedan EU-godkännandet har flera sjukhus i Sverige inlett certifieringsprocesser för att kunna erbjuda de avancerade behandlingarna – både med avseende på logistik och hantering av biverkningar.
Öka din kunskap om migrän
Genom denna fortbildning kan du enkelt ta del av den senaste kunskapen om migrän, en neurovaskulär huvudvärk som drabbar omkring 15 procent av befolkningen. Trots den höga förekomsten antas migrän vara ett underdiagnostiserat tillstånd.
– Vi är alla entusiastiska att kunna erbjuda behandlingen. Samtidigt är det också viktigt att vara försiktiga och följa patienterna noggrant, inte minst vad gäller biverkningar, säger Stephan Mielke.
Även Skånes Universitetssjukhus i Lund samt Sahlgrenska Universitetssjukhus i Göteborg är nu certifierade för Yescarta.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ASH (American Society of Hematology)? Lämna din e-postadress här »
-
NetdoktorPro rapporterar från ASCO och EHA
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från årets ASCO- samt EHA-möte.
-
Onkologen Hans Hagberg sammanfattar EHA 2023 – med inriktning på lymfom
Hans Hagberg, läkare på onkologkliniken Akademiska sjukhuset, har följt European Haematology Association Congress, EHA, som pågick 8–15 juni 2023. Här kan du läsa hans rapport.
-
ASH 2022: Myelom - ett steg närmare normalisering av livslängden
Immunbaserad terapi börjar ingå i rutinbehandling för patienter med myelom. Det innebär att vi är ett steg närmare normalisering av livslängden för patienter med myelom, säger Hareth Nahi, lektor och överläkare i hematologi vid SÖS.
-
ASH 2022: Höjdpunkter kring lymfoida maligniteter
Fem viktiga rapporter vars resultat påverkar nuvarande klinisk handläggning. Det ligger i fokus i kongressrapporten från Hans Hagberg, docent och överläkare vid onkologikliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
-
EHA 2022: Höjdpunkterna från hematologimötet du inte vill missa
Under årets hematologiforskningsmöte, European Hematology Congress, EHA presenterades flera spännande medicinska framsteg – både kopplat till patientöverlevnad men också förbättring av livskvaliteten bland de som botas eller lever med sin sjukdom. Här återger docent och överläkare vid Akademiska sjukhuset, Hans Hagberg de viktigaste delarna från mötet i en kongressrapport.
-
Akut lymfatisk leukemi (ALL)
Cancersjukdom som utgår från snabbväxande, omogna lymfatiska celler. Ger symtom såsom trötthet och ospecifika allmänsymptom, frekventa infektioner, blödningstendens i hud och slemhinnor, nattsvettningar och värk i skelettet.
-
Utredning av trombocytos i primärvården – när ska man misstänka blodcancer?
Trombocytos är ett vanligt fynd i primärvården. Vanligast är att det beror på ett bakomliggande tillstånd (sekundär trombocytos). En viktig differentialdiagnos är essentiell trombocytos, en typ av blodcancer som beror på ohämmad produktion av trombocyter.
-
När ska man misstänka och utreda hemokromatos?
Primär hemokromatos är en autosomal recessiv ärftlig sjukdom där patologiskt ökad järnabsorption leder till ackumulering av järn. Organskador på grund av järninlagring kan uppträda i medelåldern. Framförallt lever, pankreas, hjärta, hud, leder och hypofys kan skadas.