EHA 2022: CAR-T och bispecifika antikroppar: ”En revolution för blodcancerbehandling”

– En otroligt spännande kongress med många intressanta forskningsnyheter och utveckling på det hematologiska området. Sammanfattande kan man säga att man pratar mer och mer om målinriktade behandlingar, säger Lise-lott Eriksson. 

Hon lyfter att betydligt mer data visar att man med fördel bör använda kombinationsbehandlingar som första linjens behandling inom flera olika diagnosområden. 

– Vi ser ett skifte i att använda målinriktade behandlingar tidigare i behandlingslinjen. Tidigare har man utgått från att ta det bästa sist, men nu ser vi ett skifte i att ta det bästa tidigare i behandlingslinjen. Det kommer mer data och mer studier som visar värdet på just det. Det här är något vi från förbundet drivit i många år och nu ser vi äntligen att ett skifte är på gång, säger Lise-lott Eriksson. 

Även de nya terapierna cellterapi, CAR-T och bispecifika antikroppar stod i fokus under kongressen och är aktuella inom flera diagnoser. 

Bispecifika antikroppar är antikroppar som binder ihop cancercellerna med kroppens egna immunceller och leder till avdödande av cancercellerna med hjälp av det egna immunförsvaret.

T-celler är kroppens egna immunceller som tagits ut ur patienten, gjorts om och modifierats i laboratoriet så att de ska känna igen och döda tumörceller. När de har blivit modifierade får patienten tillbaka dem och de kan då expandera i kroppen.

“Enorm potential för CAR-T och bispecifika antikroppar”

– Man ser vilken enorm potential CAR-T och bispecifika antikroppar har inom flera av blodcancersjukdomarna. Inte fullt så lovande inom KLL, vilket förvånade, säger Lise-lott Eriksson.

Förväntningarna på CAR-T-celler vid KLL var höga, något som NetdoktorPro rapporterat om från tidigare års kongresser. Men CAR-T-celler har visat sämre resultat vid KLL än vid många andra blodsjukdomar. Sannolikt eftersom T-cellerna vid KLL kan vara påverkade av sjukdomen. Man försöker nu förbättra resultaten med CAR-T genom att först ge BTK-hämmare som kan återställa T-cellsfunktionen. 

– Men om man ser på lymfom och myelom visar CAR-T otroligt lovande data. Inom myelom har man kunnat se respons på över 90 procent, vilket är enormt med tanke på att de patienter som inkluderats i studierna har genomgått många linjers behandling tidigare. Likaså inom lymfom området där det kan vara skillnad på liv och död för patienterna, säger Lise-Lott Eriksson. 

Hon är övertygad om att behandling med CAR-T och bispecifika antikroppar är framtidens behandlingar.  

– De här två tillsammans tror jag kommer innebära en revolution för blodcancerbehandling i framtiden.  

Utmaningen: införandet av nya läkemedel 

Lise-lott Eriksson ser ljust på framtiden vad gäller nya behandlingsalternativ för patienter med blodcancersjukdom, men lyfter flera utmaningar. 

– De nya behandlingarna måste komma patienterna till gagn. Idag tar införandet av nya läkemedel i vårt system alldeles för lång tid. Vi från Blodcancerförbundet menar att när en behandling väl blivit godkänd hos EMA (Europeiska läkemedelsmyndigheten, red. anm.) ska det inom tre månader finnas tillgängligt för svenska patienter. Den frågan är prioriterad från vårt perspektiv. Vill vi vara en ledande life-science nation, då ska vi vara först i ledet i allt. 

I filmen ovan berättar Lise-lott Eriksson mer om vilka nya behandlingar och andra nyheter inom blodcancerområdet som presenterades under EHA.