Nya behandlingsmöjligheter med bispecifika antikroppar
Tack vare nya forskningsframsteg har den progressionsfria överlevnaden vid multipelt myelom på kort tid ökat med flera år. Samtidigt kommer inte nya läkemedel till nytta för svenska cancerpatienter såsom de skulle behövas. Det berättar myelomspecialisten Hareth Nahi när NetdoktorPro pratar med honom i samband med ASH 2020.
Hallå där Hareth Nahi, specialist och lektor i hematologi vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset...
Varför är ASH en viktig kongress?
– Det är ju den största hematologi-kongressen i världen!
Vilken var det största nyheten för dig och varför?
– Nyheten om bispecifika antikroppar, BiTe, som öppnar upp för helt nya behandlingsmöjligheter. Metoden innebär lång progressionsfri överlevnad för terminalpatienter. Det handlar om minst ett par år men jag kan inte ge någon säker siffra än då studierna inte är klara.
Läs mer om detta i Hareth Nahis kongressrapport från ASH 2020 här >>
Är det något du saknade under årets möte?
– Personlig interaktion med kollegorna, informationsutbyte gällande nya behandlingar och egen erfarenhet när det gäller effekt och biverkningar vid behandling. I framtiden tror jag vi kommer se en kombination av digitalt och fysiskt möte.
Hur anser du att införandet av nya läkemedel vid blodcancer generellt ser ut i Sverige?
– Det går med snigelfart, jämfört med amerikanerna som är snabbast av alla. Risken med ett snabbt godkännande är ju att man tar förhastade beslut, men för en cancerpatient är det bråttom. Det är på liv eller död. Det går inte att jämföra införande av ett cancerläkemedel med till exempel ett blodtrycksmedel – där det redan finns många att välja bland. Man måste kunna skilja mellan banala folksjukdomar som inte är akut dödliga och en allvarlig cancersjukdom.
-
NetdoktorPro rapporterar från ASH
Här samlar vi kongressrapporter och intervjuer med experter som som deltar under den årliga hematologi-kongressen ASH.
-
Kongressrapport från ASH - hematologinyheter du inte får missa
Färska resultat från studier kring lymfoproliferativa sjukdomar, klonal hematopoes och patofysiologi, akut myeloisk leukemi och allogen stamcellstransplantation. Dessa sammanfattar professor Gunnar Juliusson i sin kongressrapport från ASH 2021 här.
-
En dynamisk period inom vården av AML-patienter
På kort tid har det skett stora framsteg inom både diagnostik- och terapisidan för akut myeloisk leukemi (AML). Om det berättar Gunnar Juliusson, professor och överläkare vid Hematologiska kliniken på Skånes universitetssjukhus, i en intervju.
-
Ökad överlevnad vid multipelt myelom – Hopp om ett botemedel
Under årets ASCO-möte presenterades flera spännande nyheter, som har stor betydelse för patienter med myelom. I den här kongressrapporten har hematologispecialisten Hareth Nahi valt att fokusera på multipelt myelom.
-
Multipelt Myelom
En form blodcancersjukdom där introduktion av nya läkemedel har lett till en trefaldig dubbling av prevalensen från 1980 till 2012.
-
Myelofibros
Man skiljer mellan primär och sekundä myelofibros. Den primära varianten är en egen entitet i förhållande till annan myeloproliferativ sjukdom, medan sekundär typ innebär benmärgsfibros till följd av en annan sjukdom.
-
Akut lymfatisk leukemi (ALL)
Cancersjukdom som utgår från snabbväxande, omogna lymfatiska celler. Ger symtom såsom trötthet och ospecifika allmänsymptom, frekventa infektioner, blödningstendens i hud och slemhinnor, nattsvettningar och värk i skelettet.
-
Kronisk myeloisk leukemi (KML)
KML innebär klonal proliferation på grund av malign transformation av stamcell med överproduktion av främst myeloiska blodceller. Tillståndet delas in i kronisk fas, accelererad fas och blastfas.