Nya behandlingsmöjligheter med bispecifika antikroppar
Tack vare nya forskningsframsteg har den progressionsfria överlevnaden vid multipelt myelom på kort tid ökat med flera år. Samtidigt kommer inte nya läkemedel till nytta för svenska cancerpatienter såsom de skulle behövas. Det berättar myelomspecialisten Hareth Nahi när NetdoktorPro pratar med honom i samband med ASH 2020.
Hallå där Hareth Nahi, specialist och lektor i hematologi vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset...
Varför är ASH en viktig kongress?
– Det är ju den största hematologi-kongressen i världen!
Vilken var det största nyheten för dig och varför?
– Nyheten om bispecifika antikroppar, BiTe, som öppnar upp för helt nya behandlingsmöjligheter. Metoden innebär lång progressionsfri överlevnad för terminalpatienter. Det handlar om minst ett par år men jag kan inte ge någon säker siffra än då studierna inte är klara.
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
Läs mer om detta i Hareth Nahis kongressrapport från ASH 2020 här >>
Är det något du saknade under årets möte?
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen EHA (European Hematology Association)? Lämna din e-postadress här »
– Personlig interaktion med kollegorna, informationsutbyte gällande nya behandlingar och egen erfarenhet när det gäller effekt och biverkningar vid behandling. I framtiden tror jag vi kommer se en kombination av digitalt och fysiskt möte.
Hur anser du att införandet av nya läkemedel vid blodcancer generellt ser ut i Sverige?
– Det går med snigelfart, jämfört med amerikanerna som är snabbast av alla. Risken med ett snabbt godkännande är ju att man tar förhastade beslut, men för en cancerpatient är det bråttom. Det är på liv eller död. Det går inte att jämföra införande av ett cancerläkemedel med till exempel ett blodtrycksmedel – där det redan finns många att välja bland. Man måste kunna skilja mellan banala folksjukdomar som inte är akut dödliga och en allvarlig cancersjukdom.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ASH (American Society of Hematology)? Lämna din e-postadress här »
-
NetdoktorPro rapporterar från ASCO och EHA
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från årets ASCO- samt EHA-möte.
-
Onkologen Hans Hagberg sammanfattar EHA 2023 – med inriktning på lymfom
Hans Hagberg, läkare på onkologkliniken Akademiska sjukhuset, har följt European Haematology Association Congress, EHA, som pågick 8–15 juni 2023. Här kan du läsa hans rapport.
-
ASH 2022: Myelom - ett steg närmare normalisering av livslängden
Immunbaserad terapi börjar ingå i rutinbehandling för patienter med myelom. Det innebär att vi är ett steg närmare normalisering av livslängden för patienter med myelom, säger Hareth Nahi, lektor och överläkare i hematologi vid SÖS.
-
ASH 2022: Höjdpunkter kring lymfoida maligniteter
Fem viktiga rapporter vars resultat påverkar nuvarande klinisk handläggning. Det ligger i fokus i kongressrapporten från Hans Hagberg, docent och överläkare vid onkologikliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
-
EHA 2022: Höjdpunkterna från hematologimötet du inte vill missa
Under årets hematologiforskningsmöte, European Hematology Congress, EHA presenterades flera spännande medicinska framsteg – både kopplat till patientöverlevnad men också förbättring av livskvaliteten bland de som botas eller lever med sin sjukdom. Här återger docent och överläkare vid Akademiska sjukhuset, Hans Hagberg de viktigaste delarna från mötet i en kongressrapport.
-
Järnbrist och järnbristanemi
-
Akut lymfatisk leukemi (ALL)
Cancersjukdom som utgår från snabbväxande, omogna lymfatiska celler. Ger symtom såsom trötthet och ospecifika allmänsymptom, frekventa infektioner, blödningstendens i hud och slemhinnor, nattsvettningar och värk i skelettet.
-
Non-Hodgkin lymfom
Non-Hodgkin lymfom delas in i över 30 olika underdiagnoser med huvudgrupperna B-cellslymfom och T-/NK-cellslymfom. I Sverige får årligen cirka 1 700 personer diagnosen.