Intervju

Åsa Nilsonne om det evolutionära perspektivet på sjukdomar och hälsa


Emese Gerentser, NetdoktorPro
Publicerad den: 2011-04-19
Författare: Emese Gerentser, NetdoktorPro

Annons

Varför är Adam mörkare än Eva? Hur kommer det sig att fjällräven är vit vintertid? Vad beror sjukdomar på? Åsa Nilsonne, psykiatriker och professor i psykologisk medicin, utmanar åhörarna att tänka ut de evolutionära förklaringarna – istället för att ge de sedvanliga läkarsvaren – under sitt föredrag på AT-stämman i Stockholm.

Att män i sin grundfärg generellt är mörkare i hyn än kvinnor, vilket är väl synligt i målningar föreställande Adam och Eva, skulle många läkare förklara med att testosteron stimulerar melanocyterna att producera mer melanin.
– Men varför är det så, frågar Åsa Nilsonne AT-läkarna. Det skulle lika bra kunna vara östrogen som hade den effekten, eller noradrenalin, eller inget alls.


Annons
Annons

Den evolutionära förklaringen är att melanin skyddar mot UV-strålning och därmed melanom, samt binder toxiner i huden, det sistnämnda en relativt ny kunskap. Detta skydd har varit en fördel för det manliga släktet. Men melanin har också förmågan att försämra upptaget av D-vitamin, steroidhormonet som kvinnor har ett större behov av än män, kanske beroende på graviditeter.
– Mängden melanin blir alltså en kompromiss, säger Åsa Nilsonne.

Alleler och genpooler
Den evolutionära förklaringen tar hänsyn till funktion, och då duger inte svaret att fjällräven är vit därför att follikeln inte producerar melanin vintertid.
– I vinterlandskapet är en vit räv en framgångsrik räv, säger Åsa Nilsonne och visar åhörarna en vintrig bild med en knappt urskiljbar fjällräv vandrande i snön.

Det finns många och olika formuleringar om vad evolutionsteorin går ut på. De kan innefatta allt från alleler och genpooler till naturlig selektion, arter och miljöanpassning.
– En förklaring som jag särskilt tycker om är ”den process som sorterar fram de individer som ska bli förfäder i varje generation”.

Annons
Annons

De egenskaper vi inte behöver förlorar vi. Åsa Nilsonne berättar om drontfåglarna som ursprungligen var duvor som hamnade på småöarna runt Madagaskar. På dessa öar existerade inga faror och fågeln blev med tiden större och tyngre. Den tappade förmågan att flyga men också förmågan att känna rädsla och identifiera fiender förlorades på vägen. Dronten blev därmed ett lätt byte för portugisiska sjömän, och dog ut på 1600-talet.

Not so intelligent design
Vad beror då sjukdom på? Är det Guds vilja? Yttre faktorer? Eller är det ett taffligt ingenjörsarbete som ligger bakom?
– Man kan ju undra vad det är för en dålig ingenjör som sett till att den mat vi stoppar i munnen så enkelt kan hamna i luftstrupen och därmed kväva oss. Här är insekterna betydligt mer väldesignade. Eller att vår retina kan lossna, det kan inte bläckfiskarnas exempelvis. Så till dem som menar att människor är resultatet av ”intelligent design” skulle jag vilja säga att vi är ”not so intelligent design”!

Sex sorters sårbarheter
Åsa Nilsonne tar upp sex sorters sårbarheter hos mänskligheten, bland annat sårbarheten att vi har en ny miljö, men en gammal kropp. Är exempelvis den epidemi av depressioner som vi ser idag ett resultat av allt stillasittande, vilket inte är ämnat för en kropp som varit i rörelse i åtskilliga generationer?

Åsa Nilsonne rekommenderar AT-läkarna att uppmana sina patienter som är deprimerade att prova att börja motionera – det kan dock krävas en hel del övertygelsearbete eftersom det ofta är depressionen som talar i en deprimerad patient.
– Jag är 62 år och vad jag lärt mig som psykiatriker är att vi behöver sova, äta – inte för mycket och inte för lite och av nyttiga råvaror – och röra på oss för att må bra. Det är nästan pinsamt att det är så enkelt, men vi människor mår så mycket bättre om vi följer dessa tre råd.

 

Kommentarer

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons