Redaktionella artiklar

Sedan 90-talet ökar andelen unga med psykisk ohälsa i Sverige. Ökningen ses inte hos barn utan hos femtonåringar och uppåt och gäller båda könen. Fenomenet med trenden att svenska elvaåringar är relativt nöjda med livet, trettonåringar lite mindre nöjda och femtonåringar inte så nöjda är ”svensktillverkat”, menar barnläkare Sven Bremberg när han föreläste under Psykiatridagen i regi av Dagens Medicin.
– Detta är inte ett mönster internationellt sätt. Det verkar finnas något speciellt i den svenska situationen som missgynnar ungdomar.

De svenska elvaåringarna i enkäten, som är gjord i 34 länder på det norra jordklotet, hamnar på en sjätteplats när det gäller att uppskatta hur nöjda de är med livet. Trettonåringarna hamnar på fjortonde plats medan femtonåringarna återfinns på den nedre halvan; plats 21. Unga i Nederländerna är mest nöjda med livet, det gäller såväl elva-, tretton- som femtonåringar.

Sven Bremberg, barnläkare och docent

Andelen svenska femtonåringar som ”känner sig nere” mer än en gång i veckan var 1990 17–18 procent hos flickor och 6–7 procent hos pojkar. Femton år senare var denna siffra 37 procent hos flickor och 15 procent hos pojkar.

Testade hypoteser
Sjukhusvård för ångesttillstånd och depression bland svenska kvinnor 20–24 år har under åren 1990 till 2007 ökat från runt 30 (depression) och 80 (ångesttillstånd) till 200 respektive 225 per 100 000 kvinnor.
– För att ta reda på vad försämringen av psykisk hälsa bland unga kan bero på undersökte vi om relationen barn och föräldrar hade förändrats, men såg inga tecken på detta, säger Sven Bremberg, som också är docent i socialmedicin och expert med ansvar för barn och ungdomars hälsa vid Statens Folkhälsoinstitutet.

Man tittade även på om ungdomarna kände sig pressade av skolarbete, och om detta kunde vara orsaken till den sviktande psykiska hälsan. Men enbart 2–3 procent av svenska elva- till trettonåringar kände sig pressade av skolarbetet, enligt HBSC (Health Behaviour in School-aged Children), åren 1997–98. Bara Ryssland har lägre siffror av de 27 länderna i denna studie, att jämföra med USA:s 16–25 procent.
– Och i Finland, där ungdomarna upplever skolan som pressande, ser man ingen ökning av depressiva symtom. Så inte heller denna hypotes stämde.

Trolig huvudförklaring
Men så fann man en trolig huvudförklaring.
– På 90-talet hände något i hela OECD; på tio år skedde nästan en fördubbling av andelen med avslutad högskoleutbildning.

I Sverige kunde man samtidigt se en ökning av andelen inaktiva samt arbetslösa.
– Sedan mitten av 90-talet har det inte längre varit möjligt att gå ut i arbetslivet vid 15 års ålder. Så ungdomar gick från att vara sysselsatta till att studera eller vara arbetslösa. Det finns en stark korrelation mellan andelen som ej förvärvsarbetar och ökningen av symtom (pojkar 15–24 år inom EU). Inget annat land har haft en lika tydlig nedgång av andelen förvärvsarbetanden och en lika stor ökning av andel med psykiska symtom.

Föga hedrande första plats
Sven Bremberg menar att det har varit svårt för ungdomar med omställningen och nya krav; att alla ska läsa vidare och därmed måste klara av skolan, men att inte alltid göra det. Faktum är att 30 procent slutar gymnasiet utan godkända betyg.
– Sverige hamnar på en föga hedrande första placering inom EU vad gäller den relativa arbetslösheten i åldern 16–24 år, jämfört med åldern 25–74 år. Det verkar finnas något i den svenska arbetsmarknadssituationen som missgynnar ungdomar.

Klara skolan – en skyddsfaktor
Det finns också ett samband mellan påfrestningar och psykiska symtom; ju mindre påfrestningar som barn, desto mer symtom som äldre.
– Att utsättas för motgångar och tränas i svårigheter under uppväxten, kanske är nödvändigt för att klara av påfrestningar i vuxen ålder? Man kan jämföra det med en maratonlöpare, som inte hade klarat av att springa maraton om det inte hade gjort lite ont innan.

Och att klara skolan, är den främsta skyddsfaktorn. För den fjärdedelen som har lägst betyg i årskurs nio är riskökningen för självmordsförsök sexfaldigad. 

Nyheter inom STI, sexually transmitted diseases

Annika Johnsson, överläkare hudkliniken vid Skånes universitetssjukhus, sammanfattar den senaste tidens händelser inom STI-området (klamydia, gonorré, genital herpes och HPV).

» Läs mer

Bättre livskvalitet med nytt läkemedel mot KOL

KOL, som på 90-talet var den sjätte vanligaste dödsorsaken i världen innehar nu fjärde plats, och kommer att vara tredje vanligast år 2020 om utvecklingen fortsätter i samma takt. Men, för första gången på 30 år, har nu läkemedel med en helt ny verkningsmekanism börjat användas vid KOL.

» Läs mer

"Det har varit alltför tyst från vårdens sida"

– 1980 fanns 120 000 vårdplatser i Sverige. Idag är antalet 25 000. Patienter som skulle behöva läggas in, tvingas vi skicka hem i taxi med en morfintablett. Det är en farlig situation när vårdpersonalen arbetar enligt en industrialiserad löpande band-princip, säger Arvin Yarollahi, ST-läkare i ortopedi och initiativtagare till manifestationerna.

» Läs mer

Nu kan sjukvården hitta SBU:s tjänster via NetdoktorPro

Med ”Upplysningstjänsten” och möjligheten att ”Tipsa om möjliga vetenskapliga kunskapsluckor” vill SBU ge underlag för bättre beslut i vården, och därigenom säkra att patienter får den bästa möjliga och resurseffektiva sjukvården.

» Läs mer

Vill du inspirera patienter till en sundare livsstil?

En sund livsstil förlänger liv, förhindrar sjukdom och kan ha positiva effekter på redan existerande symtom. Men vad är egentligen sunt? Och vad är sant? Läs intervjun med Jan Petersson, projektledare för Sundkurs, avdelningen för uppdragsutbildning, Karolinska institutet.

» Läs mer

ST-läkare Emil Vilbergsson är NetdoktorPros 1000:e medlem!

Emil Vilbergsson, medicine doktor och ST-läkare, är NetdoktorPro:s 1000:e medlem! Läkarutbildning och AT gjorde Emil Vilbergsson i hemlandet Island. Då Island inte erbjuder möjligheten att specialisera sig till annat än allmänmedicinare valde Emil Vilbergsson att komma till Sverige, och specialiserar sig nu inom ÖNH vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

» Läs mer

Folkhälsokampanj om KOL

Nu startar Netdoktor AB, i samarbete med Pfizer AB och Boehringer Ingelheim, en folkhälsokampanj för den kraftigt underdiagnostiserade lungsjukdomen KOL. Syftet med kampanjen är att fler människor ska få hjälp i tid med rökstopp och behandling. Sjukvårdspersonal har här en viktig roll, inte minst i att hjälpa till att identifiera sjukdomen i tid.

» Läs mer

En av tre får felaktig behandling med acetylkolinesterashämmare

Kan tillskott av B-vitaminer minska risken att utveckla demens? Ett par nyare studier tyder på detta.
– Som läkare bör man alltid ta B12-, folsyra- och homocysteinprover hos äldre som har kognitiva besvär, och om patienten ligger på gränsen av referensvärdet vara frikostig med B-vitamintillskott, säger Johan Lökk, professor och överläkare vid Geriatriska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset.

» Läs mer

Att kommunicera som ledare – Kvinnornas ledarskapsdag 2011

”Att kommunicera som ledare” var temat för Kvinnornas ledarskapsdag 2011. Dagens Medicin hade för dagen bjudit in sex föreläsare, en blandad skara med titlar så som HR-direktören på Karolinska universitetssjukhuset, en skådespelare, vd:n för Apoteket AB och en professor i medie- och kommunikationsvetenskap. Dagens avslutades med korandet av Årets kvinnliga ledare inom vården.

» Läs mer

Förtroendet för läkarkåren har minskat hos var tredje läkarstudent

Enligt NetdoktorPros enkätundersökning, som besvarats av 128 läkarstuderande, har 51 procent aldrig ångrat sitt utbildningsval och 24 procent har en eller två föräldrar som är läkare. 42 procent anser att det faktum att över hälften av Sveriges nylegitimerade läkare har tagit sin examen i utlandet påverkar kvaliteten i sjukvården negativt. En av tre som besvarat enkäten vill avskaffa AT.

» Läs mer

Läkare oförberedda för ledarrollen

Oavsett var man hamnar och oavsett om man vill det eller ej så kommer man som läkare, och därmed medicinskt ansvarig, aldrig ifrån ledarskapet.
– Ledarrollen är inte något som läkare är ordentligt förberedda för. Ändå förväntas vi vara chefer och ledare efter fem och ett halvt års grundutbildning, där ledarskapsbiten ofta behandlats mycket styvmoderligt. Det är djupt orättvist, säger Anders Lundberg, ordförande i Medicine studerandes förbund, MSF.

» Till artikeln

Åsa Nilsonne om evolutionärt perspektiv på sjukdomar och hälsa

Varför är Adam mörkare än Eva? Hur kommer det sig att fjällräven är vit vintertid? Vad beror sjukdomar på? Åsa Nilsonne, psykiatriker och professor i psykologisk medicin, utmanar åhörarna att tänka ut de evolutionära förklaringarna – istället för att ge de sedvanliga läkarsvaren – under sitt föredrag på AT-stämman i Stockholm.

» Till artikeln

NetdoktorPro på AT-stämman

Ännu en fullbokad AT-stämma, med 550 deltagande AT-läkare från hela Sverige, har passerat. NetdoktorPro var på plats och rapporterar från Åsa Nilsonnes föredrag, pratar med hjärtsviktsföreläsaren och NetdoktorPro-experten Lars Lund, och gör en intervju med AT-läkare Helge Petersson som vann NetdoktorPros Ipad.

» Till artikeln

MR och artroskopi – ifrågasatta metoder vid artros

MR ska inte användas för att diagnostisera knäartros och artroskopi ska inte utföras som behandling vid denna diagnos. Det var budskapet när ortopediprofessor Leif Dahlberg föreläste vid Dagens Medicins temadag ”Nya strategier för det onda skelettet”. Han får stöd i Socialstyrelsens preliminära version av Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar.

» Till artikeln

Glutenintoleranta får vänta 10 år på diagnos

Två tredjedelar av glutenintoleranta går oupptäckta och drabbade får vänta i genomsnitt tio år från första symtom och läkarbesök, till diagnos.
– De odiagnostiserade mår ofta dåligt och konsumerar en massa hälso- och sjukvård – helt i onödan. Här kan primärvårdsläkare göra stor skillnad, säger Anneli Ivarsson, docent och barnläkare.

» Till artikeln

NetdoktorPro på Medicinska riksstämman

Intresset för NetdoktorPro var stort under Medicinska Riksstämman i Göteborg i början av december, vilket visade sig inte minst genom fullt hus i montern från starten onsdag morgon till fredagseftermiddagens avslutning.

» Läs om NetdoktorPro på Medicinska riksstämman

Tre av fyra läkare har skrivit ut läkemedel för att undgå konflikt

Över 75 procent av läkare har någon gång skrivit ut läkemedel utan att det var nödvändigt, för att undgå konflikt med en patient. Detta och mycket mer framkom enligt en onlineundersökning med 151 allmänläkare och 1 030 privatpersoner som YouGov och Netdoktor genomförde 23–26 november 2010.

» Se resultatet av undersökningen

"Kommunikationen läkare emellan måste bli bättre"

– Hade jag enbart lyssnat till läkarna på rehabiliteringskliniken i Sverige hade jag varit sjukpensionär och ett paket idag. Det säger kardiolog och docent Magnus Edner, som 2006 drabbades av en akut aortadissektion med neurologiska komplikationer.

» Läs hela artikeln

NetdoktorPro nominerad till IT i vården priset

NetdoktorPro – medicinskt verktyg för läkare, är ett av 32 nominerade bidrag till årets IT i vården pris.Namnet "IT i vården priset – för e-hälsa som ökar patientnyttan" är nytt för i år. Sedan starten 1998 har priset hetat "Sjukvårdens IT-pris", och genom namnbytet vill man sätta ett tydligare fokus på patienten.

» Läs mer om priset och nomineringen

Patienten på nätet – upplyst eller bannlyst?

Om denna fråga föreläste Mats Halldin, läkare och medicinsk chef på Netdoktor, på Dagens Medicins frukostmöte den 29 september. Klicka på länken och lyssna till en 11 minuters sammanfattning av detta högaktuella ämne.

» Till Netdoktor Play