Intervju

Resultat av NetdoktorPros enkätundersökning bland läkarstuderande


Emese Gerentser, NetdoktorPro
Publicerad den: 2011-05-05
Författare: Emese Gerentser, NetdoktorPro

Annons

Förtroendet för läkarkåren har minskat hos var tredje läkarstudent

Enligt NetdoktorPros färska enkätundersökning, som besvarats av 128 läkarstuderande, har 51 procent aldrig ångrat sitt utbildningsval och 24 procent har en eller två föräldrar som är läkare. 42 procent anser att det faktum att över hälften av Sveriges nylegitimerade läkare har tagit sin examen i utlandet påverkar kvaliteten i sjukvården negativt. En av tre som besvarat enkäten vill avskaffa AT.

Det är några av fakta från enkätundersökningen, som utfördes i april 2011 via mejlutskick till läkarstudenter som läser termin 7–11 vid Sahlgrenska akademien och Karolinska institutet.

Annons
Annons

Mer detaljerad information och resultat av samtliga enkätfrågor:

  • 33 procent anser att Sverige bör följa strömningarna i övriga Europa och avskaffa AT. 49 procent anser däremot att AT inte bör avskaffas och 18 procent har ingen åsikt i frågan. Läs kommentar från Skånes universitetssjukhus AT-studierektor i notisen ”En av tre läkarstuderande vill avskaffa AT”, längre ned.
  • Arbetsförhållanden (50 procent), tätt följt av intresset (43 procent), kommer att vara mest avgörande för läkarstudenternas val av specialitet. Enbart 1 procent har angett status och likaså 1 procent möjligheten att starta eget.
  • 42 procent är av åsikten att det faktum att drygt hälften av Sveriges nylegitimerade läkare har tagit sin läkarexamen i utlandet påverkar kvaliteten i sjukvården negativt. 52 procent menar att det inte har någon betydelse och 6 procent ser det som positivt för kvaliteten i svensk sjukvård. Läs kommentar från Anders Lundberg, ordförande i Medicine studerandes förbund, MSF, i notisen ”Inget som tyder på att utlandsexaminerade läkare skulle resultera i sämre vård”, längre ned.
  • 6 procent av läkarstudenterna har ofta ångrat sitt utbildningsval. Över hälften (51 procent) har aldrig gjort det och 43 procent har ångrat utbildningsvalet sällan eller någon enstaka gång.
  • Arbetsbelastningen är det som oroar studenterna mest i deras framtida roll som läkare – 44 procent har svarat detta. 18 procent har angett ansvaret och 15 procent akuta situationer. 7 procent har inga farhågor alls. ("Läkare oförberedda för ledarrollen", klicka på länken för att komma till artikeln.)
  • När det gäller förtroendet för läkarkåren idag jämfört med före utbildningsstarten anger 35 procent att detta har minskat. Förtroendet har däremot ökat för 26 procent och för resterande 39 procent är det oförändrat.
  • 34 procent anser att förslaget att patienter ska äga sin egen journal är dåligt, 22 procent att det är bra och resterande har ingen åsikt i frågan.
  • 24 procent har en eller två föräldrar som är läkare. Hos 10 procent är det pappa som är läkare, hos 5 procent är det mamma och hos 9 procent är båda föräldrarna läkare.

Fakta om respondenterna
Av respondenterna är 46 procent 25–29 år. 27 procent är under 25 år, 19 procent ligger i spannet mellan 30 och 39, 8 procent är mellan 40 och 50 år och 2 procent är över 50. Fördelningen mellan de olika terminerna 7–11 ligger mellan 13 (termin 8) och 27 procent (termin 11). 97 procent är födda i Sverige och fördelningen mellan könen är jämn med en liten övervikt åt kvinnorna (58 procent).

Länk till rapporten

Annons
Annons

 


En av tre läkarstuderande vill avskaffa AT

Enligt NetdoktorPros enkätundersökning som besvarats av 128 läkarstuderande (termin 7–11) anser 33 procent att AT bör avskaffas. 49 procent anser att AT inte bör avskaffas och 18 procent vet ej.

– Vilka framsynta studenter. Utan att veta, skulle jag gissa att fördelningen såg ut så. Det är sådana strömningar som går inom EU idag. Det ser ut som att svenska statsmakten kommer att se över AT och så som AT är utformad idag april 2011, tror jag inte att den kommer att vara om några år. AT kommer att förändras och det bör den också göra, säger Peter Svensson som är AT-studierektor på Skånes universitetssjukhus, när NetdoktorPro ringer upp honom.

AT, som på 70- och 80-talet stod för ”assistenttjänstgöring”, har varit bra för läkarstudenterna, att få den här övergången mellan studierna och arbetslivet och möjligheten att prova på de olika specialiteterna, menar Peter Svensson.
– Men sjukvården idag är annorlunda jämfört med hur den såg ut för ett par tre decennier sedan, och att man ser över AT och gör någon typ av förändring är naturligt. Förmodligen kommer AT i framtiden att hänga ihop med grundutbildningen på något sätt, spår Peter Svensson.

 


Inget som tyder på att utlandsexaminerade läkare skulle resultera i sämre vård

Enligt NetdoktorPros enkätundersökning som besvarats av 128 läkarstuderande (termin 7–11) anser 42 procent att det faktum att drygt hälften av Sveriges legitimerade läkare har tagit sin examen i utlandet, påverkar kvaliteten i sjukvården negativt.

– 42 procent är en förvånande siffra. Enligt vår kännedom finns inga siffror som antyder att en hög andel utlandsexaminerade läkare skulle resultera i sämre vård, säger Anders Lundberg som läser termin åtta på Karolinska institutet och är ordförande i Medicine studerandes förbund, MSF.

I svensk sjukvård som kollektiv syns heller ingen större oro över att kvaliteten av någon anledning skulle försämras genom att många läkare tagit sin examen i ett annat land, menar Anders Lundberg.
– Det skulle vara språkförbistringar i så fall, men man ska samtidigt komma ihåg att många läkare som kommer till Sverige för att arbeta är svenskar som studerat och tar sin läkarexamen utomlands.

De nordiska läkarutbildningarna har rent generellt fler kliniska inslag medan de i exempelvis Östeuropa är mer teoretiska.

– Vad som är bäst råder det delade meningar om, men jag har aldrig hört några varningssignaler om att skillnaderna i utbildningsupplägg skulle upplevas som ett allvarligt problem.

Kommentarer

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons