Registreringen av hjärtinfarktpatienter över 80 år behöver bli bättre
Allt fler håller sig friska långt upp i åren och det är viktigt att en så stor andel som möjligt av de som insjuknar i hjärtinfarkt registreras i det nationella kvalitetsregistret för hjärtinfarktvård, RIKS-HIA. Andelen av patienter som registrerats i RIKS-HIA ligger lägre än för de under 80 år. För att samma jämlika och goda vård ska ges till äldre finns ett behov av att sjukhusen blir bättre på att registrera denna patientgrupp.
Dessutom ser man att patientgruppen i stor utsträckning behandlas annorlunda än de som är yngre. I många fall är det självfallet motiverat med tanke på exempelvis samsjuklighet, men generellt sett får patienterna över 80 en mindre aktiv behandling och skillnaderna över landet är stora. Exempelvis skiljer det sig kraftigt mellan regionerna när det gäller hur stor andel av NSTEMI-patienter över 80 år som genomgår kranskärlsröntgen – från cirka 35 (Värmland) till över 90 procent (Blekinge och Uppsala). En stor anledning till dessa skillnader, förutom samsjuklighet, är säkert att det ofta saknas stora randomiserade studier för de äldre.
Viktigt ta hänsyn till biologisk ålder
Skörhet har stor relevans för patientens prognos. Studier har visat att icke-sköra patienter över 80 år har en bättre prognos än sköra patienter som är yngre än 80 år.
SWEDEHEART registrerar skörhet hos hjärtinfarktpatienter och kan konstatera att mer än 40 procent av de som är 80 år och äldre inte är sköra (1–3 på skalan Clinical Frailty Scale). Även hos denna grupp finns det en stor variation gällande andel som genomgått kranskärlsröntgen vid NSTEMI. Skörhet, som ett uttryck för biologisk ålder, ska aldrig utgöra ensamt beslutsunderlag men är en viktig del i helhetsbedömningen. Det är angeläget att sjukvården lär sig mer om hur man behandlar äldre infarktpatienter på ett optimalt sätt.
Behandling av järnbrist hos hjärtsviktspatienter får hög prioritet i uppdaterade ESC-riktlinjer
Hos patienter med akut och kronisk hjärtsvikt är järnbrist, med eller utan anemi, vanligt. Så pass vanligt att man räknar med att hälften av hjärtsviktspopulationen har järnbrist. Det menar Michael Fu, professor och överläkare i kardiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, som välkomnar de uppdaterade riktlinjerna från ESC.
- Årsrapport 2022, Swedeheart (som sammanställer information från fem olika kvalitetsregister) - https://www.ucr.uu.se/swedeheart/dokument-sh/arsrapporter-sh
Källor
-
NetdoktorPro rapporterar från ESC
Här samlar vi vår kongressbevakning från den europeiska kardiologföreningen (ESC) årliga möte. Ta del av de senaste nyheterna inom kardiologi.
-
ESC 2023: Här är senaste nyheterna inom kardiologi
Bruna Gigante, överläkare i kardiologi vid Danderyds sjukhus och docent i kardiovaskulär epidemiologi vid Karolinska Institutet sammanfattar.
-
Grönt ljus för mavakamten för behandling av HCM hos vuxna
Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s rådgivande kommitté, CHMP ger nu grönt ljus för Camzyos (mavakampten) som behandling av symtomatisk obstruktiv hypertrofisk kardiomyopati (HCM) hos vuxna patienter.
-
Underbehandling av hypertoni – trots stora vinster vid behandling
Trots påtagliga behandlingsvinster och få biverkningar vid blodtrycksbehandling är hypertoni ett underbehandlat tillstånd. Här får du en kort guide på hur du effektivt behandlar dina blodtryckspatienter.
-
SGLT-2 hämmare i centrum vid europeisk diabeteskongress
Highlights från EASD 2022 i Stockholm, ett synnerligen lyckat hydridmöte som innehöll en mycket bred palett med intressanta sessioner så som till exempel heta metaanalyser inom kost och typ 2 diabetes. Vidare DELIVER trial som befäster betydelsen av SGLT-2 hämmare inom hjärtsvikt, reviderade riktlinjer för typ 2 diabetes i samarbete med ADA, Charcotfoten och betablockargel mot fotsår, helt automatisk insulinpumpar, samt dessutom en uppdatering kring UKPDS efter 44 år!
-
Angina pectoris och obstruktiv kranskärlssjukdom
Vid obstruktiv kranskärlssjukdom beror symtom och tecken på aterosklerotiska processer i kärlen. Vid angina pectoris handlar det om bröstsmärtor/obehag som uppstår efter/under fysisk ansträngning och/eller emotionell stress.
-
Akut hjärtinfarkt
-
Främmande kropp i nedre luftvägarna, andningsstopp