Ligger ventrombos bakom svullnaden i Astrids vänsterben?
Pensionären Astrid, 77 år, söker till akutmottagningen efter att sedan tre dygn märkt att vänster ben svullnade upp. Det stramar när hon går och hon har fått lite feber och hosta samt har ont på höger sida av bröstkorgen vid djupandning. Följ patientfallet och få den senaste kunskapen om ventrombos.
Venös tromboembolism (VTE), blodpropp i kroppens djupa vensystem, uppkommer då den normala koagulationsprocessen inte begränsas normalt. Något som beror på förändringar i blodets levringsförmåga, flöde eller närmaste omgivning. Mellan en och fyra procent av befolkningen drabbas någon gång i livet av djup ventrombos (DVT), som är den vanligaste formen av VTE. Det är några faktorer du ska vara särskilt uppmärksam på vid misstänkt ventrombos, likaså vid behandlingen.
Genom att följa patientfallet om Astrid får du en genomgång av både utredning, diagnos, behandling och uppföljning av ventrombos.
Gå till patientfallet om ventrombos, framtaget tillsammans med professor Peter J Svensson, specialist i internmedicin, hematologi samt blödnings- och koagulationssjukdomar vid Skånes universitetssjukhus.
Fler patientfall
NetdoktorPro erbjuder även patientfall inom en rad andra tillstånd – de senaste om skelettmetastaser, follikulärt lymfom och missbruk vid hepatit C. Här hittar du samtliga patientfall och fler är på väg.
-
Hjärtinfarkt
Termen hjärtinfarkt skall användas när det finns belägg för myokardiell nekros orsakad av myokardiell ischemi. I Sverige uppgår antalet hjärtinfarkter till cirka 50 000 per år. Incidensen av hjärtinfarkt har dock under de senaste decennierna sjunkit för varje år.
-
Svenskar är aktiva soffpotatisar – behöver röra sig mer
Vi svenskar är aktiva soffpotatisar. Vi sitter stilla under långa perioder och är endast aktiva få timmar om dagen. För att minska risken för sjukdom och död behöver vi röra oss betydligt mycket mer, enligt forskarna Maria Borlander och Ing-Mari Dohrn.
-
Långa avstånd hämmar patienter från att delta i hjärtrehabilitering
Under Kardiovaskulära vårmötet 2019 i Göteborg konstaterades att sjukvården misslyckats totalt med att få patienter att delta i den här typen av träning arrangerat av sjukvården.
-
Patienter måste engagera sig för att hjärtvården ska bli patientcentrerad
Hur ska vården bli mer patientcentrerad? Under Kardiovaskulära vårmötet 2019 argumenterade Inger Ros, ordförande i Riksförbundet HjärtLung. för att sjukvården ska sluta se patienten som patient, och i stället se hela människan. Inger Ros kallar det för en “personcentre...
-
"Kunskapen om förmaksflimmer har ökat avsevärt"
Allt fler uppmärksammar tecken på sjukdom tidigare och vidtar åtgärder direkt, det visar resultaten från NetdoktorPro:s fortbildning om ventrombos.
-
Sekundärprevention vid stabil kranskärlssjukdom
Vid akut kranskärlssjukdom är det dominerande symtomet vanligen central ihållande bröstsmärta. Smärtdurationen är vanligen 5-15 minuter och smärtan släpper vid vila eller av nitroglycerin. De flesta riskfaktorer för kranskärlssjukdom är livsstilsrelaterade, bland annat ...
-
Flera framsteg inom hjärt- och kärlsjukvården
De senaste rönen inom kardiologi presenterades under kongressen European Society of Cardiology, ESC. I år lyftes flera framsteg, bland annat inom hjärtsvikt och förmaksflimmer. Läs en kongressrapport skriven av vår expert Lars H. Lund, överläkare i kardiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset.
-
Hypertoni
Hypertoni är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom och delas in i mild, måttlig och svår hypertoni. Omkring 25 procent av den vuxna befolkningen i Sverige uppskattas ha hypertoni.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu