Ligger ventrombos bakom svullnaden i Astrids vänsterben?
Pensionären Astrid, 77 år, söker till akutmottagningen efter att sedan tre dygn märkt att vänster ben svullnade upp. Det stramar när hon går och hon har fått lite feber och hosta samt har ont på höger sida av bröstkorgen vid djupandning. Följ patientfallet och få den senaste kunskapen om ventrombos.
Venös tromboembolism (VTE), blodpropp i kroppens djupa vensystem, uppkommer då den normala koagulationsprocessen inte begränsas normalt. Något som beror på förändringar i blodets levringsförmåga, flöde eller närmaste omgivning. Mellan en och fyra procent av befolkningen drabbas någon gång i livet av djup ventrombos (DVT), som är den vanligaste formen av VTE. Det är några faktorer du ska vara särskilt uppmärksam på vid misstänkt ventrombos, likaså vid behandlingen.
Genom att följa patientfallet om Astrid får du en genomgång av både utredning, diagnos, behandling och uppföljning av ventrombos.
Gå till patientfallet om ventrombos, framtaget tillsammans med professor Peter J Svensson, specialist i internmedicin, hematologi samt blödnings- och koagulationssjukdomar vid Skånes universitetssjukhus.
FORTBILDNING: Genom att följa ett patientfall får du den senaste kunskapen om sekundärprevention vid stabil kranskärlssjukdom »
Fler patientfall
NetdoktorPro erbjuder även patientfall inom en rad andra tillstånd – de senaste om skelettmetastaser, follikulärt lymfom och missbruk vid hepatit C. Här hittar du samtliga patientfall och fler är på väg.
-
Fortbilda dig inom kardiologi
Nu kan du testa din kunskap inom kardiologi genom NetdoktorPro:s interaktiva fortbildningar. Följ patientfall om förmaksflimmer och sekundärprevention vid stabil kranskärlssjukdom.
-
ESC 2021: Fokus på individen i nya riktlinjer om prevention
Den viktigaste förändringen i riktlinjerna för prevention är en betydligt större betoning på individualisering av behandling samt patientens delaktighet i besluten. Det anser Margret Leosdottir, överläkare vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö.
-
Nyheter från ESC 2021 – den preventiva kardiologens perspektiv
Ta del av en kongressrapport där Margret Leosdottir, överläkare vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö, sammanfattar de viktigaste studierna och de största nyheterna kring sekundärprevention och riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom.
-
Många får sin flimmerdiagnos av en tillfällighet
Därför är det viktigt att undersöka personer i riskgrupp, som ännu inte drabbats. Detta lyfts i Flimmerrapporten 2021, men även i de nya ESC-riktlinjerna.
-
Stötta hjärtsjuka med livsstilsförändringar
Nu efterfrågas tydligare riktlinjer och mer forskning om hur vården bäst kan stötta patienter med olika förutsättningar.
-
Akut arteriell insufficiens i extremiteterna
Plötslig minskning av arteriell cirkulation i en extremitet som medför risk för ischemiska skador. En väldefinierad avgränsning med hudblekning och nedsatt temperatur mot intilliggande friska hudområden och den friska extremiteten är vanligt förekommande.
-
Bara en av fem hjärtinfarktpatienter rehabtränar
Rehabträning minskar avsevärt risken för att drabbas av en andra hjärtinfarkt. Enligt en ny svensk studie deltar endast 20 procent av patienterna i ett sådant program.
-
Ventrikeltakykardi, kammartakykardi
Prevalensen av kammartakykard eller ventrikeltakykardi (VT) ökar med stigande ålder på grund av ökad förekomst av aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom i koronarartärer. Icke-ihållande VT är vanligt hos såväl friska som vid strukturell hjärtsjukdom.