Patienter måste engagera sig för att hjärtvården ska bli patientcentrerad

Patientcentrerad vård bör heta personcentrerad vård, det menade Riksförbundet HjärtLungs ordförande under Kardiovaskulära vårmötets seminarium Preventionsriktlinjer - Kunskapslucka i det dagliga arbetet. Skillnaden mellan “patient” och “person” kan bli avgörande i hur sjukvården ser på patienten, och hur patienten ser på sitt eget ansvar, menar Inger Ros.

– Patient är du den stunden du är inne i vården, men så fort du går ut genom dörren så är du en person som ska leva med sin kroniska sjukdom. Därför behöver man se hela personen och inte bara patienten. Det är också ett budskap till dem som ska jobba med sina kroniska sjukdomar, för att de ska förstå allvaret och ta ansvar över att se till att de mår bättre, säger Inger Ros.

Läs även: Geografiskt avstånd största orsaken till att patienter inte deltar i hjärtrehabilitering

Oavsett om man använder formuleringen personcentrerad eller patientcentrerad vård är den stora frågan hur strategin ska bli verklighet. Framförallt menar Inger att det behövs bättre digitala lösningar och stöd för att nå en modell som kan appliceras i alla berörda vårdenheter. Hjärtförbundet vill att patienterna ska bli en del av ett interprofessionellt team där patienten sätts i centrum och får vara delaktig i sin egen vård.

– HjärtLung-förbundet har tillsammans med sjukvårdsinstanser arbetat fram hjärt-guiden, en hälsoplan och patientutbildningar. Individer kan med de här hjälpmedlen känna sig mer i centrum och ta till sig mer information för att bättre kunna leva med sina sjukdomar. Vi tror att patienten kan vara medskapare och det kan gagna hela sjukvården och samhället i stort.

Inger Ros hävdar att vården behöver bättre digitala förutsättningar för att samordna den personcentrerade vården. Hjärtförbundet har tillsammans med professionen och olika vårdinstanser arbetat fram patientutbildningar och hjärt-guiden. Det sistnämnda är en personlig hälsoplan som underlättar möten med sjukvården då patienten slipper upprepa information, utan all information finnas genom hjälpmedlet tillgänglig för alla parter. Än så länge har 29 sjukhus varit med och tagit fram hjälpmedlet.

– Jag förväntar mig inte att vården ensamma ska göra allt, det behövs en nationell infrastruktur, säger Inger Roos.

Inger Ros deltog under seminariet Preventionsriktlinjer - Kunskapslucka i det dagliga arbetet, under Kardiovaskulära vårmötet den 11 april 2019.