Ytlig tromboflebit, ytlig ventrombos
NetdoktorPro rapporterar från ESC
Följ vår kongressbevakning från europeiska kardiologföreningens (ESC) årliga möte. Ta del av bland annat kongressrapporter, referat och intervjuer med kollegor som deltagit.
Bakgrund
- Trombotisering av en ytlig ven med samtidig lokal kärlväggsinflammation (flebit):
- Kallas också för ytlig ventrombos
Epidemiologi
- Relativt vanlig åkomma.
- Incidens:
- Incidensen är högre än incidensen av DVT som är cirka 1 per 1000 fall
- Ålder:
- Riskfaktorer för trombos ökar med åldern vilket gör att förekomsten av ytlig tromboflebit ökar med åldern
- Kön:
- Kvinnor utgör 50–70 % av alla fall
Etiologi och patogenes
- Varicer:
- Mycket vanlig orsak till ytlig tromboflebit
- Skada på venens endotel predisponerar för tillståndet:
- Till exempel efter intravenösa kanyler, injektioner, akuta eller kroniska infektioner, vid kirurgi
- Stas predisponerar för tillståndet:
- Till exempel postoperativt och post partum, immobilisering, hjärtsvikt, stroke och trauman
- Hyperkoagulabilitetstillstånd:
- Medfödda och förvärvade tillstånd
- Kan i vissa fall vara det första symtomet vid cancersjukdom
- Recidiverande eller migrerande fall:
- Kan vara associerade med malign sjukdom och då handlar det nästan alltid om långt gången cancersjukdom
ICD-10
- I80 Flebit (inflammation i ven) och tromboflebit (inflammation och blodpropp i ven)
- O22.2 Ytlig tromboflebit under graviditet
- O87.0 Ytlig tromboflebit under barnsängstiden
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ESC (European Society of Cardiology)? Lämna din e-postadress här »
Anamnes
- Patienten söker ofta till vården efter att ha noterat ömhet, värme, erytem och lokal svullnad utefter en ven.
- Predisponerande faktorer (Se Etiologi)
- Mer omfattande bensvullnad, -rodnad eller dyspné talar för symtomgivande DVT respektive LE. Tillståndet kan vara en delsymtom av DVT.
Kliniska fynd
- Lokalisation:
- Ytlig tromboflebit är i 90 % av fallen lokaliserad till underextremiterna
- Vid tromboflebit i knävecket eller i närhet av den (≤5 cm) finns risk för att det djupare kärlsystemet är involverad med ökad risk för DVT
- Kan också finnas i armen
- Lokala fynd:
- En tromboserad ytlig ven kan palperas som en linjär, hård, öm sträng med lokala inflammationstecken
- Det andra benet kan också ha drabbats och undersökning av båda ben rekommenderas
- En ytlig tromboflebit kan ge lätt feber.
Utredning av ytlig tromboflebit
- Oftast är de kliniska fynden så karakteristiska att det inte behövs några ytterligare undersökningar.
- Ultraljud rekommenderas vanligen vid proximala eller utbredda tromboflebiter i Sverige, men internationella källor rekommenderar att alla med symtomatisk ytlig tromboflebit bör göra ultraljud för att bedöma om DVT föreligger.
Differentialdiagnoser
- Erysipelas, flegmone
- Lymfangit
- Djup ventrombos
- Erythema nodosum
Behandling av ytlig tromboflebit
- Distala tromboflebiter (distalt om knäet):
- Tillståndet kräver vanligen ingen specifik behandling bortsett från åtgärder för att minska obehag
- Behandling med antikoagulantia vid hög risk för samtidig DVT
- Proximala tromboflebiter (proximalt om knäet):
- Behandling med fondaparinux eller lågmolekylärt heparin
Egenbehandling
- Högläge av det benet som är påverkat.
- Elastisk binda eller strumpa under 1–2 veckor vid tydligt ödem kan vara minska symtomen och rekommenderas hos alla som tolererar den behandlingen.
- Eventuellt varma omslag.
Läkemedelsbehandling
- Lokal antiinflammatorisk salva:
- Kan minska besvären, men verkar inte förebygga progress till DVT
- Exempelvis ketoprofen gnids in i påverkad hud två–tre gånger dagligen
- Ett alternativ är peroral NSAID, med liknande effektivitet
- Utvärtes medel med heparin:
- Oklart evidensläge men kan minska symtom
- Finns kvar i svenska rekommendationer, men saknas i flera internationella översikter/behandlingsrekommendationer
- Antikoagulation:
- Hos personer med högre risk för samtidig DVT-förekomst rekommenderas antikoagulantia
- Riskfaktorer består av:
- Proximal tromboflebit
- Utbredda tromboser (≥5 cm)
- Anatomisk närhet (≤5 cm) till det djupa vensystemet (ljumske, knäveck)
- Tidigare DVT
- Trombofili
- Malignitet
- Östrogenbehandling
- Vid osäkerhet rekommenderas kontakt med hematolog för ställningstagande till behandling
- Läkemedel:
- Fondaparinux dosering; 2,5 mg 1x1 i 45 dagar
- Lågmolekulärt heparin, till exempel dalteparin eller tinzaparin, i 2–6 veckor. Dosen kan halveras efter 10 dagar
- NOAK, rivaroxaban 10 mg 1x1 har i en studie visat sig vara minst lika bra som fondaparinux (45 dagar)
Annan behandling
- Vid mer kroniska besvär bör kirurgisk intervention övervägas.
Komplikationer
- Komplikationer är ovanliga.
- Hyperpigmentering
- Septisk flebit:
- Bild med feber och sjukdomskänsla
- Djup ventrombos
- Lungemboli
Prognos
- Prognosen är god, men beror på eventuell underliggande sjukdom.
Uppföljning
- Förnyad klinisk bedömning rekommenderas efter några veckor. Ibland behöver behandlingen förlängas.
- Vid tecken på progression rekommenderas ultraljud för att bedöma förekomsten av DVT.
Källor
- Evans NS, Ratchford EV. Superficial vein thrombosis. Vasc Med. 2018;23(2):187–189.
- Scovell SD, Ergul EA, Conrad MF. Medical management of acute superficial vein thrombosis of the saphenous vein. J Vasc Surg Venous Lymphat Disord. 2018;6(1):109–117.
- Di Nisio M, Wichers IM, Middeldorp S. Treatment for superficial thrombophlebitis of the leg. Cochrane Database Syst Rev. 2018;2:CD004982.
- Nasr H, Scriven JM. Superficial thrombophlebitis (superficial venous thrombosis). BMJ. 2015;350:h2039.
FORTBILDNING: Förmaksflimmer – följ ett patientfall i sex delar >>
-
NetdoktorPro rapporterar från ESC
Här samlar vi vår kongressbevakning från den europeiska kardiologföreningen (ESC) årliga möte. Ta del av de senaste nyheterna inom kardiologi.
-
Hjärtsvikt
Hjärtsvikt är ett syndrom som definieras som: otillräcklig hjärtminutvolym (cardiac output, CO) för att möta kroppens behov (framåtsvikt) eller tillräcklig hjärtminutvolym, men endast tack vare kompensatoriskt förhöjda fyllnadstryck (bakåtsvikt).
-
ESC 2021: Fokus på individen i nya riktlinjer om prevention
Den viktigaste förändringen i riktlinjerna för prevention är en betydligt större betoning på individualisering av behandling samt patientens delaktighet i besluten. Det anser Margret Leosdottir, överläkare vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö.
-
ESC 2021: Hjärtsviktsstudie får stor uppmärksamhet
En ny studie visar att SGLT2-hämmaren empagliflozin även förbättrar prognosen för patienter med hjärtsvikt och bevarad vänsterkammarfunktion. En patientgrupp där det tidigare har saknats framgångsrik behandling.
-
Många får sin flimmerdiagnos av en tillfällighet
Därför är det viktigt att undersöka personer i riskgrupp, som ännu inte drabbats. Detta lyfts i Flimmerrapporten 2021, men även i de nya ESC-riktlinjerna.
-
Okej för hemmamätning av förmaksflimmer – två produkter godkända
Regionernas medicintekniska produktråd har sagt ja till två olika produkter för hemmamätning av hjärtats aktivitet. Man hoppas nu att fler flimmerpatienter ska upptäckas och få behandling i tid.
-
Viktiga förändringar kring hur kronisk hjärtsvikt ska behandlas
De senaste europeiska riktlinjerna för läkemedelsbehandling vid hjärtsvikt med nedsatt ejektionsfraktion innehåller viktiga förändringar.
-
Perikardit