700 fler dödsfall under sommarens värmebölja
Årets höga sommarvärme ledde till fler antal dödsfall än under en normal sommarvecka. Temperaturerna som länge höll sig över 30 grader ledde också till stora ökningar av vissa bakterieinfektioner.
En vanlig sommarvecka sker mellan 1.500 och 2.000 dödsfall. Men i årets ovanligt varma sommar ökade antalet dödsfall markant med hela 700 stycken, det visar Folkhälsomyndighetens datasammanställning. Hur stor andel av överdödligheten som direkt beror på värmen går inte att avgöra, dock beror de ökade dödsfallen inte på en slump, det menar Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.
– Dödligheten varierar mellan år och veckor, därför har vi en modell för att se om den ligger utanför slumpmässig variation. Det är viktigt att kunna peka på när överdödligheten inte beror på slumpen och så var det under sommaren, säger Anders Tegnell i ett pressmeddelande.
Läs även: I patientmötet: Hälsoeffekter kopplade till värmeböljan
Ökning av bakterieinfektioner
Den heta sommaren ledde också till en ökning av vissa bakterieinfektioner. Anders Tegnell tror att ökningen av vibrioinfektion kan bero på det varma badvattnet som människor kommit i kontakt med. Det rapporterades också in betydligt fler ehec-fall än vanligt.
– Sommarens ehec-utbrott var unikt då det handlade om ett stort antal fall och flera av dem kunde kopplas till smitta vid badplatser. Grundorsaken till utbrottet var ett gemensamt livsmedel som inte kunde identifieras, men smittspridningen på badplatserna har skett mellan individer, säger Anders Tegnell.
Ingen ökning skedde däremot av campylobacter, yersinia eller salmonella kopplad till sommarens värmebölja.
- Folkhälsomyndigheten - https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2018/december/okad-dodlighet-under-sommarens-varmebolja/
Källor
-
Fortbildningar inom infektion
I NetdoktorPro:s interaktiva fortbildningar inom infektion får du bland annat möjlighet att följa ett patientfall om hepatit C. Eller varför inte uppdatera dig kring infektion orsakad av pneumokocker och insatser för att förebygga allvarlig sjukdom.
-
Så bör du som läkare resonera vid frågor om testosteronbrist
Vad räknas som testosteronbrist och vilka ska behandlas? Här pågår det ett intensivt kunskapssökande runt om i världen just nu, menar Mats Holmberg, androlog och endokrinolog vid Karolinska Universitetssjukhuset.
-
Stötta hjärtsjuka med livsstilsförändringar
Nu efterfrågas tydligare riktlinjer och mer forskning om hur vården bäst kan stötta patienter med olika förutsättningar.
-
Pneumokocksjukdom - bli expert på att identifiera högriskpatienter
Tillsammans med Jonas Ahl, överläkare i infektionssjukdomar, har NetdoktorPro tagit fram olika patientfall som kan vara till hjälp i den kliniska vardagen.
-
Vanliga patientfrågor om förmaksflimmer
Kan du besvara de vanligaste frågorna om flimmer? Anders Englund, docent i kardiologi med specialisering inom elektrofysiologi, förbereder dig inför mötet med patienten.
-
Din patient har kronisk urtikaria – remitterar du till dermatolog?
Nässelutslag påverkar den drabbades livskvalitet liksom förmågan att prestera på arbetet eller i skolan. Många av dessa patienter går obehandlade trots att det idag finns bra hjälp att få. Hur handlägger du din patient med kronisk urtikaria?
-
ESC: Hjärt-kärlnyheter med diabetesfokus
Fler än någonsin besökte årets ESC-kongress. En av dem är Lars Rydén, senior professor i kardiologi vid Karolinska institutet. För NetdoktorPro berättar han om de stora snackisarna under mötet.
-
Ny framgång för diabetesläkemedel vid hjärtsvikt
NetdoktorPro frågar Jarl Hellman, överläkare vid Endokrinsektionen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, vad han tar med sig från årets ADA-kongress.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu