Sömnproblem, så kallat insomni, är en subjektiv upplevelse av dålig sömn och omfattar problem med att somna, upprätthålla sömnen och/eller upplevelsen av att inte vara utvilad efter sömn. Insomni som pågår kortare än fyra veckor kallas akut insomni och räknas som situationsbetingad.

Varför en person drabbas av kronisk insomni, det vill säga med en varaktighet på mer än tre månader, finns det däremot inget enkelt svar på. Men det finns flera samband, till exempel mellan dålig sömn och åldrande. Närmare hälften av alla över 65 år beräknas ha sömnbesvär.

– Det är inte så överraskande. Sjukdomar som är vanligare hos äldre kan bidra till dålig sömn, till exempel kronisk smärta, högt blodtryck och sömnapné, säger Christian Benedict, docent i neurovetenskap och sömnforskare vid Uppsala universitet, och fortsätter:

– Samtidigt visar siffror från SCB att sömnproblem har ökat bland yngre vuxna (16-54 år), från 10 procent på 80-talet till 30 procent under 2004. Och nya undersökningar visar på samma sak.

LÄS MER: Medicinsk översikt om sömn

Sömnhets bland unga

Idag delas insomni in i en primär och sekundär variant. Den senare är dominerande och orsakas av någon somatisk eller psykiatrisk sjukdom eller av andra orsaker i omgivningen, medan primär insomni har någon annan orsak. Nu diskuteras det dock att överge beteckningarna primär och sekundär insomni och istället använda termen komorbida tillstånd, till exempel sömn och depression.

En sömnutredning går ut på att ta reda på vad som är huvudproblematiken och sedan anpassa rehabiliteringsplanen efter patienten. Att insomni har blivit vanligare bland yngre har antagligen med livsstilsfaktorer att göra, menar Christian Benedict.

– En anledning är den digital revolutionen men även andra livsstilsfaktorer såsom mindre dagsljus, att vi äter huvudmålet sent och tränar för sent.

Dessutom har det skapats en hel del hets kring sovandet, vilket kan leda till att kvalitén försämras.

– Idag talas det mycket om sömn, det finns appar som ska mäta sömnen och tidningarna överöser oss med “skrämselfakta”, vilket kan upplevas som stressande. Speciellt för dem som redan har sömnproblem, säger Christian Benedict.

PATIENTFALL: Hur hjälper du Anna med hennes sömnbesvär?

“Avdramatisera sömnproblem” – Men ta det på allvar

En vuxen individ rekommenderas sex till nio timmar sömn per natt. Samtidigt spelar sömnens – men också vilans – kvalitet en viktig roll. Enligt Christian Benedict är många dåliga på att ta vara på vilan under natten.

– Det handlar om att avdramatisera sömnproblem. På dagen kallar vi vilan för mindfulness men under natten är det sömnbesvär. Det gäller att komma ihåg att vila också ger återhämtning, säger han.

För de som har svårt för att komma ner i varv kan det vara läge att se över dygnsrytmen. Egenvård utifrån sömnhygienska råd är den behandling som i första hand ska användas vid insomni. Förutom att hitta en regelbunden dygnsrytm kan det vara att se över temperaturen i sovrummet, undvika kaffe, alkohol och tobak samt hård fysisk träning de sista tre timmarna innan sänggåendet.

Kvarstår sömnproblemen trots dessa åtgärder rekommenderas kognitiv beteendeterapi (KBT). Läkemedelsbehandling är endast ett alternativ vid kortvariga besvär, menar Christian Benedict.

– Sömnläkemedel kan vara bra på kort sikt men på lång sikt måste man hitta en annan lösning, såsom KBT. Att skriva ut läkemedel istället för KBT är dålig strategi.

Han understryker även att uppföljning är viktig för prognosen.

Hur upplever du primärvårdens kunskap om sömn och insomni?

– Primärvårdsläkare är bra utbildade men sömn utgör endast en liten del av utbildningen, vilket är väldigt överraskande då vi sover så mycket och sömnstörning är så vanligt och komplext, säger Christian Benedict.

Gör läkarutbildning om sömn

Med utbildningen VadvetduomSömn.se vill NetdoktorPro öka kunskapen om sömn hos läkarkåren samt annan sjukvårdspersonal. Utbildningen, som följer ett patientfall, är framtagen i samarbete med Jerker Hetta, professor i psykiatri vid Karolinska Institutet.