Smärta är en komplex upplevelse som tar sig uttryck i både beteenden och känslor. I dag är smärta en del av vardagen för många svenskar. I snitt drabbas var femte person av långvarig smärta någon gång i livet, menar Rikard Wicksell som är medicine doktor och psykolog vid sektionen för beteendemedicinsk smärtbehandling, Smärtcentrum, vid Karolinska universitetssjukhuset.

– Det finns flera typer av smärta som professionen fortfarande inte förstår sig på. Överlag krävs bättre kunskap
inom området och framför allt om långvarig smärta, säger han.

Patientgruppen är vanligt förekommande inom sjukvården. Dessvärre bemöts den alltför ofta på ett okunnigt och
respektlöst sätt, påpekar Rikard Wicksell. 

 – Det händer att smärtpatienten styrs rätt ner i diket av dagens sjukvård. Jag tror att många läkare skriver ut recept i desperation, trots misstanke om att läkemedlet inte kommer ha någon tydlig effekt. Man är helt enkelt frustrerad för att inget lindrar patientens smärta.

Situationen kan förvärras

Resultatet blir att många patienter med långvarig smärta står på tung medicinering under väldigt lång tid.

– Jag har inget emot läkemedel, det vill jag poängtera. Jag är väldigt positiv till farmakologisk behandling - men bara sådan som fungerar. Det är avgörande att noggrant utvärdera effekten och faktiskt avsluta medicineringen om effekten är obetydlig säger Rikard Wicksell. 

Han betonar även att läkarna måste bli tydligare i kommunikationen och berätta för patienten om denne drabbas av en långvarig smärta som inte går att ta bort, och som läkaren inte förstår fullt ut.

– Det är viktigt för att motverka en lönlös jakt på förklaringar och bot. Men det kräver att läkaren tar sig tid, och har ett visst mod.

I dag är långvarig smärta ett stort problem för hälso- och sjukvården, men situationen kan förvärras ytterligare i framtiden. För även om smärtformen dominerar i den äldre generationen drabbas också många barn och ungdomar av långvarig smärta. Risken finns att deras besvär följer med upp i vuxen ålder.

– Därför måste vi försöka hitta vägar att hjälpa dessa barn. Dels behövs en noggrann analys, och när smärtan är påverkbar, en adekvat behandling. I de fall där smärtan är svårbehandlad och skapar begränsningar måste vi också arbeta för att hjälpa dem klara av vardagen, som att gå i skolan och umgås med kamrater. Det är avgörande för att förhindra en negativ utveckling där smärtan bidrar till undvikandebeteenden, sömnproblem och depression.

Smärta kan vara kopplat till undvikande

Rikard Wicksell och hans kollegor på Smärtenheten arbetar med en särskild behandlingsmodell som heter ACT, acceptance and commitment therapy. Det är en vetenskapligt utvärderad psykoterapeutisk metod som har sitt ursprung i kognitiv beteendeterapi. Men modellen fokuserar inte på att avlägsna smärta, till skillnad från andra behandlingsformer. 

– ACT är inte tänkt att appliceras på smärtsymtom som effektivt kan behandlas på andra sätt, utan handlar om att träna patienten i att effektivt hantera smärta som inte är farlig men tenderar att skapa stora påfrestningar och begränsningar.

Målet med metoden är att patienten ska leva ett rikt och meningsfullt liv, trots närvaro av smärtsymtomen. Det sker genom att synliggöra och förändra patientens beteendemönster.

– I dag finns forskning som visar att en hög grad av undvikandebeteenden är kopplat till psykologiska problem, samt försämrad funktionsförmåga och livskvalitet. Grundtanken med modellen är att långvarig smärta främst skapar begränsningar när det leder till undvikande beteenden. Arbetssättet i ACT går ut på att patienten accepterar, och kontinuerligt exponeras för det man vanligtvis flyr ifrån, och att man därigenom minskar undvikandet och ökar funktionsförmågan.

Mellan åren 1998 och 2012 har cirka 160 vetenskapliga artiklar publicerats om ACT och smärta. Hittills har flera hundra svenska patienter testat behandlingsmodellen och sex behandlingsutvärderingar visar att responsen är god, menar Rikard Wicksell. Han har även skrivit en bok i ämnet som släpptes för ett år sedan. Den är skriven som en självhjälpsbok för patienter, men vänder sig även till kliniker och fungerar som en manual.

– I dag vet vi att sjukvården inte alltid kan ta bort smärtan. Men vår förhoppning är att patienten ändå ska kunna dikterar villkoren för sitt liv.

Tror du att många läkare skriver ut läkemedel - trots misstanke om att behandlingen inte kommer ha effekt? Kommentera gärna direkt under artikeln.