Intervju | Allmänmedicin

Nya läkarutbildningen väcker debatt

Läkarprogrammet står inför den största förnyelsen sedan 1969. Men en utbildning som engagerar många görs inte om utan vidare. Stefan Lindgren, chef för den utredning som nu pågår, har valt att justera några av de preliminära förslagen.


Publicerad den: 2012-11-05
Författare: Wibb, NetdoktorPro

Annons

– Det viktigaste skälet till att läkarutbildningen görs om är att det inte gjorts någon statlig översyn på den sedan 60-talet och att hälso- och sjukvården har förändrats oerhört mycket sedan dess. Vi behöver utbilda läkare som bättre motsvarar de förväntningar och krav som finns, säger Stefan Lindgren, som vid sidan av sitt uppdrag som chef för utredningen arbetar som professor i medicin vid universitetet i Lund och är president (eller ordförande som vi ofta säger på svenska) i internationella World Federation for Medical Education.

Annons
Annons

Andra anledningar bakom översynen av läkarutbildningen är att den inte uppfyller de EU-direktiv som säger att utbildningen ska vara minst sex år lång och ha universitetet som huvudman. Riksrevisionen har dessutom påpekat att ansvaret för den svenska läkarutbildningen är oklart, och Högskoleverket menar att det finns problem med kvalitetssäkringen av allmäntjänstgöringen.

– Svenska läkarstudenter måste få en internationellt gångbar utbildning som dessutom inte missgynnar dem i relation till läkare med legitimation från andra EU-länder. Därmed inte sagt att utbildningen ska se likadan ut som i andra länder, vi ligger mycket längre fram än på många andra håll i världen och kvalitetsaspekten är det viktigaste, säger Stefan Lindgren.

 Bland de huvuddrag ur utredningen som presenterades under våren 2012 fanns att läkarutbildningen ska förlängas med en termin och att allmäntjänstgöringen ska tas bort och istället integreras i de tolv terminer som utbildningen ska omfatta. Det skulle innebära att läkarstudenterna får sin legitimation i samband med examen. Förslaget att ta bort allmäntjänstgöringen har väckt stor debatt, bland annat har AT-studierektorer och -handledare gått samman och i Läkartidningen kritiserat utredarna för att förslaget är ogenomtänkt. Men chansen att AT kommer att kunna finnas kvar i sin befintliga form är i princip obefintlig.

Annons
Annons

– Vi kan inte ha ett system som innehåller oklarheter. Allmäntjänstgöringen är inte tillräckligt reglerad, inte heller juridiskt hållbar. Hela ansvaret bör odelat läggas på universiteten för att garantera att den som genomgår utbildningen har den kompetens som krävs för att Socialstyrelsen ska kunna fatta beslut om legitimation. Det är ett väldigt steg framåt, säger Stefan Lindgren, som under året besökt universitet runt om i landet för att diskutera förslagen med studenter och andra berörda.

På frågan om hur utredarna ska säkerställa kvaliteten på en läkarutbildning som är sex år lång istället för totalt sju, svarar Stefan Lindgren att de planerar att införa fortlöpande examinationer under hela utbildningen.

– Vi lägger stor vikt vid att beskriva hur man utvecklar och värderar professionell kompetens. De fortlöpande examinationerna ska stödja studentens utveckling och samtidigt ge ett säkert underlag för att kunna förvissa sig om att studenterna uppfyller kraven för legitimation. Lägstanivån ska vara odiskutabel. Idag finns många exempel där studenter och AT-läkare hoppar omkring korta perioder på olika verksamheter. Vi vill prioritera en verksamhetsförlagd utbildning som håller ihop i längre perioder, där studenterna ska få delta i verksamheten snarare än titta på.

Ett annat förslag som väckt kritik är att utöka andelen vetenskapliga arbeten i läkarutbildningen, från dagens 30 högskolepoäng till totalt 45 högskolepoäng. Många menar att fler vetenskapliga arbeten bör erbjudas på frivillig basis och inte ingå som ett obligatoriskt moment.

– Det förslaget har vi släppt. Jag har valt att arbeta med en väldigt öppen process i den här utredningen för att tidigt få synpunkter på förslagen, inte minst från medicinska fakulteter. Vi har hela tiden en dialog kring vad som är ändamålsenligt och det här förslaget kommer att formas kontinuerligt allt eftersom. Det nuvarande vetenskapliga arbetet finns kvar i förslaget, men vi kommer att lämna till respektive högskola att bestämma om studenterna ska göra ytterligare ett arbete eller inte, säger Stefan Lindgren.

I januari 2013 ska utredarna lämna sin slutliga rapport om det nya läkarprogrammet till regeringen.

Kommentarer

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons