Överbeläggningar beror på dålig logistik
Fler invånare och allt färre vårdplatser. Så har utvecklingen sett ut i Sverige under en längre tid. Överbeläggningar i vården med bristande patientsäkerhet och dålig arbetsmiljö har det senaste året varit ett hett debattämne, men de senaste rapporterna visar att problemen inte enbart beror på bristande resurser.
På Medicinska riksstämman 2011 presenterade Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, det gemensamma arbetet som gjorts under året med att kartlägga och utreda överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter.
– Synen hos beslutsfattarna är ändrad, överbeläggningar är ett stort problem. Vi är väldigt glada över att vi nu har en samsyn, sade Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm som tillsammans med ansvarig utredare på SKL,
Margaretha Berglund Rödén, höll i en debatt på Medicinska riksstämman.
Den kartläggning som Socialstyrelsen och SKL gjort under våren visade att åtta av tio svenska sjukhus hade dagliga överbeläggningar. Men inte enbart på grund av att vårdplatserna var för få, enligt Margaretha Berglund Rödén.
– Det finns ingen korrelation mellan överbeläggningar och antalet invånare per vårdplats, sa hon.
Som exempel nämnde hon Gävleborgs landsting, som idag har fler antal invånare per vårdplats än andra landsting utan att ha fler antal överbeläggningar.
Interaktivt webbinarium om psoriasis
I ett interaktivt webbinarium om psoriasis tar den tyske och internationellt kände läkaren och professorn Ulrich Mrowietz med dig genom en fallstudie, som du som deltagare är med och skapar. Moderator är Mona Ståhle, professor, överläkare i dermatologi och venereologi.
– De har däremot plockat bort sina vårdplatskoordinatorer, så att patienterna hamnar på rätt plats från början och slipper flyttas runt. Man har man även sett till att vårdplaneringen görs i patientens hem istället för på sjukhuset. Det är viktigt att skapa trygg vård närmare hemmet, så att patienten vågar stanna hemma. På så sätt kan vi också minska överbeläggningarna, sa hon.
Samtidigt underströk hon betydelsen av att inte vara motvillig till att ta emot de patienter som söker hjälp, för att i slutändan få en mer effektiv vård.
– Vi ska sluta mota bort patienterna och sluta diskutera om det är din eller min patient. Tar vi emot dem med en gång går det snabbare och vi kan minska överbeläggningarna.
Enligt undersökningar är den optimala beläggningsgraden omkring 90 procent. När beläggningsgraden överstiger det ”börjar det bli kaos”, enligt Margaretha Berglund Rödén. Når beläggningen 93 eller 94 procent ökar antalet oönskade händelser radikalt.
Under ett symposium med samma tema på Medicinska riksstämman presenterade såväl landsting som myndigheter sin syn på problemet. Logistikforskaren Håkan Aronsson, Linköpings universitet, pekade på att dålig planering är en viktig orsak.
– Överbeläggningar beror på en dålig strategi för att hantera det varierande flödet av patienter. De obalanser vi skapar själva kan elimineras, sa han.
Enkät om RS-virus
Just nu genomför vi en enkät för primärvårdsläkare gällande RS-virus. Vi vore tacksamma om du ville genomföra enkäten, det tar bara några minuter och dina svar är anonyma.
Sven Oredsson, medicinsk rådgivare i Region Skåne, såg dock inte att enbart bättre logistik räcker för att lösa problemen. En utredning av vårdplatsfrågan i Skåne visade att 250 nya vårdplatser kommer att behövas de kommande fem åren.
– Det motsvarar ett mindre sjukhus. Att enbart öka vårdplatserna löser inte problemet, men inte heller enbart effektivisering, sa han.
Margareta Berglund Rödén från SKL var övertygad om att den modell för jämförelser och utvärdering av överbeläggningar och utlokaliseringar som Socialstyrelsen nu tar fram kommer att få effekt.
– Om vi mäter och jämför oss tror jag att vi om tio år kommer kunna se tillbaka på detta som den tid då vi hade problem med överbeläggningar.
-
Fortbildningar inom infektion
I NetdoktorPro:s fortbildningar inom infektion får du bland annat möjlighet att följa ett patientfall om hepatit C. Eller varför inte uppdatera dig kring infektion orsakad av pneumokocker och insatser för att förebygga allvarlig sjukdom.
-
Övre luftvägsinfektion (ÖLI)
En mycket vanlig och oftast virusorsakad infektion som också benämns vanlig förkylning. Symtomen typiskt spridda från flera organ i övre luftvägar som exempelvis halsont, lockkänsla för öronen, rinnsnuva, irritation och svullnadskänsla i näsan.
-
Influensa och vaccination – för dig som arbetar inom sjukvården
Influensasäsongen 2021–2022: Vilka ska prioriteras vaccination? Vad är högdosvaccin? Hur kan influensavaccin kombineras med andra vaccin? Här får du reda på allt du behöver veta inför patientmötet.
-
Artros
Artros är vår vanligaste ledsjukdom och är enligt WHO bland de elva sjukdomar som orsakar störst global sjukdomsbörda. Vid artros föreligger smärta, funktionsnedsättning och strukturella ledförändringar.
-
Din patient har kronisk urtikaria – remitterar du till dermatolog?
Nässelutslag påverkar den drabbades livskvalitet liksom förmågan att prestera på arbetet eller i skolan. Många av dessa patienter går obehandlade trots att det idag finns bra hjälp att få. Hur handlägger du din patient med kronisk urtikaria?
-
11 viktiga nyheter i kloka listan 2023
Inför nya året har kloka listan uppdaterats med nyheter inom flera viktiga terapiområden. Bland annat gäller det behandling vid tromboflebit, profylax vid insättande av uratsänkande behandling och nytt alternativ vid smärta hos äldre.
-
Sömnlöshet, insomni
De flesta sömnstörningar börjar i samband med psykisk påfrestning, somatisk sjukdom eller någon annan yttre påfrestning. Hos vuxna ses en prevalens på 12-20 procent i olika studier, och runt 30-48 procent hos äldre.
-
Språket mellan läkare och patient ofta för otydligt enligt forskare
Forskare vid universitetet i Cambridge lyfter nu frågan kring hur läkare egentligen kommunicera med sina patienter. Många kliniker anses tala på ett både mossigt och nedvärderande sätt och uppmanas nu att fräscha upp språket.