Prevention efter hjärtinfarkt – primärvårdens roll
Att få patienter att leva hälsosamt och ta sina läkemedel är en av de största utmaningarna med att behandla såväl akut som kroniskt koronart syndrom. Nu efterfrågas tydligare riktlinjer och mer forskning om hur vården bäst kan stötta patienter med olika förutsättningar.
Ny forskning stärker bevisen för att regelbunden träning kan minska risken för en andra hjärtinfarkt. Samtidigt är det för få som rehabtränar efter att de drabbats av sin första infarkt. Resultaten från en ny svensk studie visar att endast 20 procent av hjärtinfarktpatienter deltar i träningsprogram. Hur ska sjukvården stötta patienterna på bästa sätt?
LÄS ÄVEN: Bara en av fem hjärtinfarktpatienter deltar i rekommenderade träningsprogram
Tidigare studier har visat att motivationshöjande metoder är viktigt för att patienter på lång sikt ska lyckas vidmakthålla sina förändrade levnadsvanor.
– Det är viktigt att jobba med motivationshöjande metoder och patientutbildning. Det är en större utmaning för professionen än att lära sig vilka mediciner som ska ges i vilket tillstånd, säger Margrét Leósdóttir, överläkare på Hjärtmottagningen vid Skånes Universitetssjukhus.
Få patienterna att själva ta större ansvar
Ofta krävs det flera åtgärder för att leva hälsosamt och då är det viktigt att jobba med tydligt uppsatta mål. Ett mål är särskilt viktigt.
Interaktivt webbinarium om psoriasis
I ett interaktivt webbinarium om psoriasis tar den tyske och internationellt kände läkaren och professorn Ulrich Mrowietz med dig genom en fallstudie, som du som deltagare är med och skapar. Moderator är Mona Ståhle, professor, överläkare i dermatologi och venereologi.
– Ett viktigt mål är att få patienterna att själva ta större ansvar för sin hälsa och sitt välbefinnande, säger Margret Leósdóttir.
Det är där motivationstekniker kommer in i bilden. Något läkare behöver träna på, på samma sätt som att lära sig vilka tabletter som ska skrivas ut vid olika tillstånd.
Läs en artikel om att träna din motivationsteknik här >>
Vidare behövs mer forskning om hur vården bäst kan stötta patienter med olika förutsättningar, menar Margret Leósdóttir.
Nya ESC-riktlinjer
Förebyggande vård är något som det forskas allt mer kring. En förutsättning för att hålla sig ajour är att vara uppdaterad kring nya studier och riktlinjer, vilket är en utmaning sett ur flera aspekter.
Enkät om RS-virus
Just nu genomför vi en enkät för primärvårdsläkare gällande RS-virus. Vi vore tacksamma om du ville genomföra enkäten, det tar bara några minuter och dina svar är anonyma.
I september 2020 gav Europeiska kardiologföreningen (European Society of Cardiology, ESC) ut nya riktlinjer gällande akut koronart syndrom utan ST-höjning. Ett stort fokus i de nya ESC-riktlinjerna är just en mer individualiserad behandlingsstrategi och ett flertal uppdateringar och förändringar har gjorts.
I Läkartidningen (3/2021) skriver Helge Brandberg, doktorand, specialistläkare i internmedicin/ST-läkare i kardiologi och Tomas Jernberg, professor, överläkare; båda hjärtkliniken, Danderyds sjukhus; Karolinska institutet, att riktlinjerna är värdefulla, men inte problemfria. De ifrågasätter riktlinjerna på flera punkter, dels vad gäller vissa behandlingsrekommendationer och dels att ESC-riktlinjerna inte tar hänsyn till kostnadseffektivitet.
Hjärtsjukvård i världsklass
Det är av stor vikt att riktlinjerna anpassas efter svenska förhållanden. Artikelförfattarna lyfter att Sverige länge har haft en hjärtsjukvård i världsklass, där vi i flertalet jämförelser visat oss bättre än andra länder. Detta tack vare ett välfungerande arbete med Socialstyrelsens nationella riktlinjer och kvalitetsregister som säkerställt att riktlinjerna följts.
“Att uppdatera riktlinjerna är ett arbete som nu har satts på paus, vilket riktlinjerna från den europeiska kardiologföreningen betonar vikten av att detta arbete snarast återupptas.”
-
Fortbildningar inom infektion
I NetdoktorPro:s fortbildningar inom infektion får du bland annat möjlighet att följa ett patientfall om hepatit C. Eller varför inte uppdatera dig kring infektion orsakad av pneumokocker och insatser för att förebygga allvarlig sjukdom.
-
Övre luftvägsinfektion (ÖLI)
En mycket vanlig och oftast virusorsakad infektion som också benämns vanlig förkylning. Symtomen typiskt spridda från flera organ i övre luftvägar som exempelvis halsont, lockkänsla för öronen, rinnsnuva, irritation och svullnadskänsla i näsan.
-
Influensa och vaccination – för dig som arbetar inom sjukvården
Influensasäsongen 2021–2022: Vilka ska prioriteras vaccination? Vad är högdosvaccin? Hur kan influensavaccin kombineras med andra vaccin? Här får du reda på allt du behöver veta inför patientmötet.
-
Artros
Artros är vår vanligaste ledsjukdom och är enligt WHO bland de elva sjukdomar som orsakar störst global sjukdomsbörda. Vid artros föreligger smärta, funktionsnedsättning och strukturella ledförändringar.
-
Din patient har kronisk urtikaria – remitterar du till dermatolog?
Nässelutslag påverkar den drabbades livskvalitet liksom förmågan att prestera på arbetet eller i skolan. Många av dessa patienter går obehandlade trots att det idag finns bra hjälp att få. Hur handlägger du din patient med kronisk urtikaria?
-
11 viktiga nyheter i kloka listan 2023
Inför nya året har kloka listan uppdaterats med nyheter inom flera viktiga terapiområden. Bland annat gäller det behandling vid tromboflebit, profylax vid insättande av uratsänkande behandling och nytt alternativ vid smärta hos äldre.
-
Sömnlöshet, insomni
De flesta sömnstörningar börjar i samband med psykisk påfrestning, somatisk sjukdom eller någon annan yttre påfrestning. Hos vuxna ses en prevalens på 12-20 procent i olika studier, och runt 30-48 procent hos äldre.
-
Språket mellan läkare och patient ofta för otydligt enligt forskare
Forskare vid universitetet i Cambridge lyfter nu frågan kring hur läkare egentligen kommunicera med sina patienter. Många kliniker anses tala på ett både mossigt och nedvärderande sätt och uppmanas nu att fräscha upp språket.