Bättre motivationsteknik kan rädda fler hjärtsjuka
Att få patienter att ta sina läkemedel och leva hälsosamt är en av de största utmaningarna med att behandla kranskärlssjuka patienter i primärvården.
– Det är lätt att skriva ett recept, men hur ska du övertyga patienten att ta medicinen livet ut? Där ligger utmaningarna, säger Margrét Leósdóttir, överläkare i hjärt- och lungmedicin vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö.

För att förebygga akuta händelser och försämring bland kranskärlssjuka patienter är förändrade levnadsvanor och fortsatt medicinering de viktigaste åtgärderna. Samtidigt är det en av de svåraste utmaningarna för primärvården.
– Har man inga symptom är det lätt att tänka att man inte behöver tabletterna. Men man känner inte av högt kolesterol, och inte av högt blodtryck eller blodsocker förens det blivit rätt så höga värden. Därför är risken större att patienter slutar ta den här typen av förebyggande mediciner, jämfört med mediciner som har en mer kännbar effekt på patientens mående, säger Margrét Leósdóttir.
“Läkare bör leva som man lär”
Tidigare studier har visat att motivationshöjande metoder är viktigt för att patienter på lång sikt ska lyckas vidmakthålla sina förändrade levnadsvanor och ta sina tabletter.
– Det är viktigt att jobba med motivationshöjande metoder och patientutbildning. Det är en större utmaning för professionen än att lära sig vilka mediciner som ska ges i vilket tillstånd, säger Margrét Leósdóttir och fortsätter:
– Vi har en viktig roll där att påminna patienterna att man måste fortsätta ta sina läkemedel för att fortsätta få den goda effekten. Samma gäller levnadsvanorna.
NetdoktorPro rapporterar från ESC
Följ vår kongressbevakning från europeiska kardiologföreningens (ESC) årliga möte. Ta del av bland annat kongressrapporter, referat och intervjuer med kollegor som deltagit.
Hon menar att det är viktigt att läkare och annan sjukvårdspersonal stöttar och hjälper patienter att äta hälsosamt och motionera.
– Man ska också leva som man lär. Det är betydelsefullt att själv försöka leva hälsosamt, då blir man mer trovärdig i patienternas ögon, säger hon. Man skulle ju inte köpa en produkt av en säljare, som själv inte vill ha produkten, eller hur?
Fortbildning: Sekundärprevention vid stabil kranskärlssjukdom
Förebygg riskfaktorerna
Att leva hälsosamt kan innebära flera åtgärder. Det är viktigt att ha ett helhetsgrepp och titta över patientens alla riskfaktorer, samtidigt behöver man ofta prioritera.
Fabrys sjukdom – mångsidig och svårdiagnostiserad
Fabrys sjukdom är en ärftlig lysosomal inlagringssjukdom orsakad av en mutation i GLA-genen. Mutationen leder till en brist på eller total avsaknad av enzymet alfagalaktosidas A som normalt bryter ner glykosfingolipider. Vid Fabrys sjukdom lagras istället globotriaocylceramid (Gb3) in i framförallt hjärta, njurar och blodkärl i hjärnan.
– Är det en rökare ska man lägga stor vikt vid att få personen att sluta röka. Är det motionsvanorna som behöver förbättras så får man fokusera på det i första hand. Ett viktigt mål är att få patienterna att själva ta större ansvar för sin hälsa och sitt välbefinnande.
Följ patientfallet: Kerstin, 68, med tidigare hjärtinfarkt har fått höga blodfetter – vad gör du?
Träna din motivationsteknik
När Margret Leósdóttir studerade till läkare var det under utbildningen väldigt lite fokus på hur man ska få patienterna att följa instruktioner om läkemedel och hälsovanor.
– Motivationsteknik är någonting som man behöver träna på, lika mycket som att man behöver lära sig vilka tabletter som ska skrivas ut vid olika tillstånd. Där kan vi bli bättre, säger hon.
Hur tränar man på motivationsteknik?
–Man kan lära sig särskilda metoder, såsom motiverande samtalsteknik och kognitiv beteendeterapi. Har man inte rätta redskap i samtalet blir det svårare att hjälpa patienterna, avslutar hon.
Viktigaste åtgärder för kranskärlssjuka patienter är:
- att sluta röka
- att motionera och träna mera
- att äta hälsosamt
Tips på hur man kan motivera patienten
- Motivationsarbete tar tid. Därför ska man se till att man har gott om tid vid patientmötet och planerar in uppföljning av det som bestäms. Har man inte själv tid eller kunskap kan eventuellt annan vårdpersonal på enheten föra det motiverande samtalet, till exempelvis sjuksköterskor, fysioterapeuter, dietister eller psykologer.
- Var uppdaterad kring riktlinjer och rekommendationer. Socialstyrelsen har specifika riktlinjer som bara gäller levnadsvanor.
- Sätt dig in i patientens situation och undvik pekpinnar
-
NetdoktorPro rapporterar från ESC
Här samlar vi vår kongressbevakning från den europeiska kardiologföreningen (ESC) årliga möte. Ta del av de senaste nyheterna inom kardiologi.
-
ESC 2023: Här är senaste nyheterna inom kardiologi
Bruna Gigante, överläkare i kardiologi vid Danderyds sjukhus och docent i kardiovaskulär epidemiologi vid Karolinska Institutet sammanfattar.
-
Grönt ljus för mavakamten för behandling av HCM hos vuxna
Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s rådgivande kommitté, CHMP ger nu grönt ljus för Camzyos (mavakampten) som behandling av symtomatisk obstruktiv hypertrofisk kardiomyopati (HCM) hos vuxna patienter.
-
Underbehandling av hypertoni – trots stora vinster vid behandling
Trots påtagliga behandlingsvinster och få biverkningar vid blodtrycksbehandling är hypertoni ett underbehandlat tillstånd. Här får du en kort guide på hur du effektivt behandlar dina blodtryckspatienter.
-
Så skiljer sig lymfödem från andra typer av ödem
Ödem är ett symtom som förekommer vid en rad olika tillstånd. Lymfödem är en egen diagnos som beror på ansamling av lymfvätska i vävnader. Långvarigt lymfödem kan ge upphov till komplikationer varför tidig behandling är mycket viktig.
-
Chock
-
Angina pectoris och obstruktiv kranskärlssjukdom
Vid obstruktiv kranskärlssjukdom beror symtom och tecken på aterosklerotiska processer i kärlen. Vid angina pectoris handlar det om bröstsmärtor/obehag som uppstår efter/under fysisk ansträngning och/eller emotionell stress.
-
Främmande kropp i nedre luftvägarna, andningsstopp