Bara en av fem hjärtinfarktpatienter deltar i rekommenderade träningsprogram

Flertalet av de 25 000 hjärtinfarkter som inträffar årligen skulle kunna förhindras genom livsstilsförändringar. Även de som redan är sjuka kan göra stora hälsovinster genom förändrade levnadsvanor. Att sluta röka, motionera regelbundet och äta hälsosamt efter en akut hjärtinfarkt kan redan efter sex månader minska risken för nya hjärt-kärlhändelser med 74 procent, jämfört med att inte vidta dessa åtgärder.

Samtidigt är andelen som deltar i träningsprogram för hjärtinfarktpatienter endast 20 procent och har inte ökat sedan år 2017. Det visar en ny svensk studie, som bygger på siffror från kvalitetsregistret Swedeheart.

“Träningens skyddande effekt är lika hög som medicinering”

I den aktuella studien ingick 19 136 hjärtinfarktpatienter som registrerats i Swedeheart under åren 2011 till 2013. Samtliga hade undersökts ett år efter infarkten. I studien jämfördes hälsovärden hos patienterna som deltagit i organiserad rehabträning med patienterna som inte deltagit. Resultatet visade att både kvinnor och män som deltagit i träningsprogram förbättrade sina hjärtriskprofiler jämfört med dem som inte tränade. De slutade röka i högre grad, var mer fysiskt aktiva och fick bättre viktkontroll.

– Vår studie stärker bevisen för att regelbunden träning kan minska risken för en andra hjärtinfarkt. Tidigare studier har visat att träningens skyddande effekt är lika hög som medicinering. Men tyvärr är det för få som rehabtränar efter att de drabbats av sin första infarkt. Nu behövs mer forskning om hur vården bäst kan stötta patienter med olika förutsättningar, för att fler ska kunna träna effektivt och säkert med stöd av hälso- och sjukvården, säger Margrét Leósdóttir, överläkare på Hjärtmottagningen vid Skånes Universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande från Hjärt-Lungfonden.

Största delen av uppföljningen sker i primärvården

Det råder en osäkerhet kring hur patienter som drabbats av hjärtinfarkt bör behandlas inom primärvården. Det visar svaren från NetdoktorPro:s fortbildning om Sekundärprevention vid stabil kranskärlsjukdom, som numera kallas kroniskt koronart syndrom.

Fortbildningen är framtagen tillsammans med överläkare Margrét Leósdóttir och vänder sig till läkare, främst allmänläkare. Så här långt har 525 läkare påbörjat fortbildningen. Med hjälp av ett fiktivt patientfall får deltagarna konkreta exempel att utgå ifrån där relevanta frågeställningar på primärvårdsnivå belyses.

– Den största delen av uppföljningen sker i primärvården, därför är det väldigt viktigt att primärvårdsläkare är insatta i vad som behöver göras, säger Margrét Leósdóttir, till NetdoktorPro.

Gör som dina kollegor och gå fortbildningskursen om sekundärprevention vid stabil kranskärlsjukdom. Kursen tar inte mer än 15 minuter att genomföra och alla svar är anonyma.