Prevention vid kroniskt koronart syndrom - primärvårdens roll
Artikel | Kardiologi

Prevention efter hjärtinfarkt – primärvårdens roll

Att få patienter att leva hälsosamt och ta sina läkemedel är en av de största utmaningarna med att behandla såväl akut som kroniskt koronart syndrom. Nu efterfrågas tydligare riktlinjer och mer forskning om hur vården bäst kan stötta patienter med olika förutsättningar.


Carro webb ljusare
Publicerad den: 2021-02-11
Författare: Caroline Holmqvist, Redaktör, Netdoktor, NetdoktorPro

Annons

Ny forskning stärker bevisen för att regelbunden träning kan minska risken för en andra hjärtinfarkt. Samtidigt är det för få som rehabtränar efter att de drabbats av sin första infarkt. Resultaten från en ny svensk studie visar att endast 20 procent av hjärtinfarktpatienter deltar i träningsprogram. Hur ska sjukvården stötta patienterna på bästa sätt?

LÄS ÄVEN: Bara en av fem hjärtinfarktpatienter deltar i rekommenderade träningsprogram

Tidigare studier har visat att motivationshöjande metoder är viktigt för att patienter på lång sikt ska lyckas vidmakthålla sina förändrade levnadsvanor.

Annons
Annons

– Det är viktigt att jobba med motivationshöjande metoder och patientutbildning. Det är en större utmaning för professionen än att lära sig vilka mediciner som ska ges i vilket tillstånd, säger Margrét Leósdóttir, överläkare på Hjärtmottagningen vid Skånes Universitetssjukhus.

Få patienterna att själva ta större ansvar

Ofta krävs det flera åtgärder för att leva hälsosamt och då är det viktigt att jobba med tydligt uppsatta mål. Ett mål är särskilt viktigt.

– Ett viktigt mål är att få patienterna att själva ta större ansvar för sin hälsa och sitt välbefinnande, säger Margret Leósdóttir.

Annons
Annons

Det är där motivationstekniker kommer in i bilden. Något läkare behöver träna på, på samma sätt som att lära sig vilka tabletter som ska skrivas ut vid olika tillstånd.

Läs en artikel om att träna din motivationsteknik här >>

Vidare behövs mer forskning om hur vården bäst kan stötta patienter med olika förutsättningar, menar Margret Leósdóttir.

Nya ESC-riktlinjer

Förebyggande vård är något som det forskas allt mer kring. En förutsättning för att hålla sig ajour är att vara uppdaterad kring nya studier och riktlinjer, vilket är en utmaning sett ur flera aspekter.

I september 2020 gav Europeiska kardiologföreningen (European Society of Cardiology, ESC) ut nya riktlinjer gällande akut koronart syndrom utan ST-höjning. Ett stort fokus i de nya ESC-riktlinjerna är just en mer individualiserad behandlingsstrategi och ett flertal uppdateringar och förändringar har gjorts.

I Läkartidningen (3/2021) skriver Helge Brandberg, doktorand, specialistläkare i internmedicin/ST-läkare i kardiologi och Tomas Jernberg, professor, överläkare; båda hjärtkliniken, Danderyds sjukhus; Karolinska institutet, att riktlinjerna är värdefulla, men inte problemfria. De ifrågasätter riktlinjerna på flera punkter, dels vad gäller vissa behandlingsrekommendationer och dels att ESC-riktlinjerna inte tar hänsyn till kostnadseffektivitet.

Hjärtsjukvård i världsklass

Det är av stor vikt att riktlinjerna anpassas efter svenska förhållanden. Artikelförfattarna lyfter att Sverige länge har haft en hjärtsjukvård i världsklass, där vi i flertalet jämförelser visat oss bättre än andra länder. Detta tack vare ett välfungerande arbete med Socialstyrelsens nationella riktlinjer och kvalitetsregister som säkerställt att riktlinjerna följts.

“Att uppdatera riktlinjerna är ett arbete som nu har satts på paus, vilket riktlinjerna från den europeiska kardiologföreningen betonar vikten av att detta arbete snarast återupptas.”

Kommentarer

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons
Annons