Tar pålästa patienter mer tid?

Medicinsk information har blivit mer tillgänglig för allmänheten och medvetenheten hos patienterna har ökat. Något som är framför allt positivt, enligt de läkare NetdoktorPro talat med. Men osaklig information kan förvärra vårdens tidsbrist. 


Publicerad den: 2012-04-02
Författare: Wibb, NetdoktorPro

Annons

ARTIKELSERIE: Läkarens nya utmaningar - del 1


Nu startar NetdoktorPro:s artikelserie ”Läkarens nya utmaningar”, där vi belyser några tydliga trender som påverkar relationen mellan läkare och patient. I denna artikel tar vi upp problematiken kring – och fördelarna med – att patienter blir allt mer pålästa.


Annons
Annons

Länge var läkarens främsta uppgift att enväldigt bestämma vad som var patientens bästa. Idag är läkarens roll klart mer rådgivande där patientens självbestämmande är essentiellt. Det menar Mats Wahlqvist, som forskat på läkar-patientrelationen vid Sahlgrenska akademin.

Samtidigt som patienten fått en större roll inom vården, har information om hälsa och medicin blivit tillgänglig för allmänheten via olika sajter på nätet. Vad har detta för effekt på patientens möte med sin läkare?

Ulla Lindqvist, reumatolog vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, säger sig ha märkt en stor förändring av mötet med patienterna under de drygt trettio år hon arbetat som läkare.

Annons
Annons

– O, ja. Dels beror det på datoriseringen och internet, där man kan få fram oerhört mycket information, och dels beror det på att patientorganisationerna vuxit sig stora. Organisationerna har så att säga ”kompetensutvecklat” sina medlemmar och är en viktig orsak till att patienterna är mycket mer medvetna idag.

Påläst patient - en tillgång

En sådan patientorganisation är Reumatikerförbundet som har arbetat med att öka sina medlemmars medvetenhet. Förbundsordförande Anne Carlsson menar att det handlar om en balansgång.

– Det gäller att hitta läget där den pålästa patienten blir en tillgång och inte ett hinder. Vi som organisation har en viktig roll att berätta för våra medlemmar att de ska ha mer kunskap om sin sjukdom för att förstå, inte för att tala om för doktorn vad som gäller. Vi patienter kan berätta hur vi mår, men läkaren avgör vilken medicinsk behandling jag ska få. Om jag förstår konsekvenserna av att ta eller inte ta ett läkemedel blir samtalet väldigt effektivt och kort.

Precis som Anne Carlsson menar Ulla Lindqvist att medvetenheten många gånger haft en positiv inverkan på vården. Ibland har patientens sökande på nätet till exempel lett till att hon och patienten snabbare hittat lösningen på det medicinska problemet tillsammans. Samtidigt ser Ulla Lindqvist att medvetenheten kan ha en negativ inverkan på hur väl patienten följer medicinska råd.

– Patienterna är observanta på alla slags biverkningar av den behandling de rekommenderas. Effekten av ett preparat beror numera framför allt på hur mycket det står om preparatet på nätet, eftersom det är svårt att få patienterna att ta en optimal dos om de känner sig tveksamma. De kanske också i slutändan väljer ett annat läkemedel, som inte ger en lika bra effekt men som inte är lika omskrivet när det gäller biverkningar, och det är en klar nackdel för patienterna.

En annan negativ aspekt av att patienterna är pålästa tycker hon är att patientbesöken tar längre tid.

– Jag måste jobba så mycket mer med att diskutera terapivinst för patienten idag. Jag vill inte ha tillbaka det auktoritära systemet, men ibland kan det vara ganska bra att läkaren ”vet bäst”.

Påverkar vården positivt

Kenneth Pehrsson, docent och överläkare i kardiologi på Karolinska Universitetssjukhuset, vill inte heller ha tillbaka den auktoritära läkarrollen. Att patienterna är mer pålästa tycker han har lett till en ökad öppenhet mellan läkare och patient.

– När jag började arbeta som läkare på sjuttiotalet kunde en alltför stor respekt för läkaren försvåra relationen.

Han har inte heller upplevt att patienterna ifrågasätter läkarnas råd mer idag än tidigare.

– Det förekommer, men är mycket ovanligt. När det händer, har det gått fel i mötet mellan patienten och läkaren. Det är väldigt viktigt att läkaren är lyhörd för vad patienten säger. Tror patienten till exempel att ett problem beror på ett läkemedel, har patienten oftast rätt.

Samtidigt tror Kenneth Pehrsson att patientens sökande efter medicinsk information kan bli självdestruktivt.

– Sökandet är kopplat till ångest och oro, och patienternas värsta farhågor kan felaktigt uppfattas som bekräftade. 

Andra läkare som NetdoktorPro talat med instämmer med Kenneth Pehrsson och Ulla Lindqvist om att den ökade medvetenheten hos patienten påverkar vården positivt. Många understryker att det är bra att bli ifrågasatt som läkare, men uttrycker också en oro för att patienten värderar osaklig information på internet alltför högt. Ett annat problem som påpekas är att tiden inte alltid räcker till för att reda ut alla frågor under läkarbesöket.

– Många gånger drunknar läkarens kompetens och de konkreta frågorna om diagnos och behandling i psykologiska faktorer och diskussioner, säger Ulla Lindqvist.

Som en lösning på problemet föreslår hon att läkarbesöket delas upp, så att läkaren står för den medicinska bedömningen och den pedagogiska biten tas om hand av annan sjukvårdspersonal. Något som redan prövas inom till exempel Landstinget Gävleborgs reumatologivård.

Oavsett om patienten är påläst eller inte, är det alltid viktigt att bemöta patientens nyfikenhet med respekt och att aktivt underlätta för patienten att berätta om sina för förväntningar, föreställningar och farhågor, betonar forskaren och läkaren Mats Wahlqvist.

– Det är många gånger en svår konst att få en patient eller orolig anhörig att verkligen förstå det medicinska problemet. En patient som läst ett stycke på internet om sin åkomma kan verka påläst, men som läkare är det viktigt att inte utgå från att personen därmed är medicinskt kunnig.

Har du några tips här?

– Om patienten får bra utrymme i konsultationens inledningsskede kan man sen tillsammans stämma av och avgränsa vilka problem som patienten tycker är viktiga. Ibland kan det vara bra att anhöriga följer med och bidrar till patientens berättelse, och då ges en möjlighet att komplettera och även ta del av konsultationen. Att patienten får tillgång till något läsbart kan också hjälpa, men då framför allt i ett senare skede, efter läkarbesöket. 


Har du upplevt möten med mer pålästa patienter? Kommentera gärna direkt under artikeln.

I del två skriver vi om hur du som läkare bör förhålla dig till att bli filmad eller inspelad av dina patienter.

Vad vill du veta mer om? Har du idéer på uppslag för oss i redaktionen att gräva mer i? Skiv ditt förslag här


Kommentarer

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

  • Avatar Tidigare användare 2012-04-11 12:19 (5 år sen)

    Är inne på mitt 50-onde verksamhetsår inom 5 specialiteter. Hade som mest 7000 !! årsbesök. Lärde sedan datorn kom mycket av mina patienter speciellt vad gällde terapi. Sicca syndrom för att ge ett bra exempel. Visst ökade trycket på laboratorieundersökningar och där var jag tvungen att stå emot. Ännu mera nu när jag arbetar utan landstingavtal och patienterna betalar laboratoieundersökningarna själv. Blir fort ett par tusen vid krångliga infektionsutredningar. Twar- och borrelia- serologi t.ex.Ett tips som jag ville lämna i anslutningen till artikeln om den informerade patienten är: Diktera allt NÄR PATIENTEN HÖR PÅ. Har tre syften. Patienten kan rätta till fel i anamnesen ,och får samtidigt information. Inget blir glömt som det lätt blir vid diktat i efterhand.Så undviks dubbelarbete och patienten har full kontroll .Detta fordrar god dikterings-disciplin och stort mått av mod hos läkaren. Den enda gång det skär sig är när jag i intyget anger grad av arbetsförmåga. Här nyttjar jag min auktoritet. I övrigt har patienten som regel rätt. Det är en god utgångspunkt för patient-läkarrelationen. Sedan får den modifieras under övervägandet i slutet av diktatet. Det arbetssättet har jag praktiserat sedan 1986. Behövs max 20 minuter per konsultation. Tänk att det motsvarar en halv undervisningstimme i skolan. Långt eller hur?Det krävs en effektiv sekreterare med utskriften klar inom 30 minuter. Här behövs organisation, team och inga skrivcentraler. Operationsberättelser är det enda patienten inte kan avlyssna. HEN är som regel sederad.Med vänlig hälsningHåkan BorgÖNH specialist Nyköping


Annons
Annons