Arbetskläder, skyddskläder och personlig skyddsutrustning – Det här bör du ha koll på
Som sjukvårdspersonal är det viktigt att känna till vad som skiljer arbetskläder, skyddskläder och skyddsutrustning åt. Därför har Socialstyrelsen tagit fram information om skillnader på utrustning och i vilka situationer de ska användas.
Arbetskläder ska:
- användas av sjukvårdspersonal vid fysisk kontakt med patienter.
- ha korta ärmar.
- bytas dagligen, eller så snart som möjligt om de blir smutsiga.
- gå att tvätta i 60 grader.
Skyddskläder ska:
- användas utanpå arbetskläderna när det finns risk för att arbetskläderna kan smutsas ner genom direktkontakt med en patient, dennes kroppsvätskor eller annat biologiskt material (till exempel hud och hudfragment).
- skydda arbetskläder och därmed hindra smittspridning mellan patienter.
- bestå av plastförkläde, skyddsrock eller motsvarande. Vid vård- och omsorgsmoment som innebär risk för att händerna kommer i kontakt med kroppsvätskor ska även skyddshandskar användas.
Medicinsk översikt: Covid-19 (SARS-CoV-2), sars och mers
Personlig skyddsutrustning ska:
- arbetstagare ha på sig för sin egen säkerhet. Det finns olika typer av skyddsutrustning.
- vid skydd mot smitta till exempelvis bestå av skyddsglasögon, visir, skyddsrock och andningsskydd.
- utgå från den bedömda risken i aktuell vård- och omsorgssituation.
- Socialstyrelsen - https://www.socialstyrelsen.se/aktuellt/skillnaden-mellan-arbetsklader-skyddsklader-och-personlig-skyddsutrustning/
Källor
-
27-åriga Andreas söker vård för AS
På din husläkarmottagning möter du 27-åriga Andreas, vars far har ankyloserande spondylit. Andreas, som haft ont i ryggen tidigare, har hört talas om att genen HLA-B27 är en riskfaktor för AS och önskar "testa sig för denna". Vad säger du till honom?
-
Stressyndrom
Att vara ”stressad” är en naturlig psykologisk och biologisk reaktion på hot och yttre påfrestningar. Men stress kan leda till sjukdom, kroppslig såväl som psykisk.
-
Har Bengt förmaksflimmer?
Din patient beskriver sitt allmäntillstånd som bra förutom att han de senaste fyra månaderna har upplevt konditionsnedsättning och ökad andfåddhet. Undersökningen pekar på förmaksflimmer. Hur hjälper du Bengt på bästa sätt?
-
En “vanlig” diabetespatient?
Du är husläkare till Gunnar med diagnostiserad diabetes. I ett patientfall får du följa hans vårdresa. Har du den kunskap som krävs för att hjälpa honom? Om inte får du den här.
-
Fast primärvårdsläkare prioriterat - men hur ska det gå till?
ALMEDALEN: Mycket verkar tala för att man i framtiden kommer införa fast läkarekontakt i primärvården. Frågan är dock hur man ska göra det så smärtfritt som möjligt för alla parter. Det var ett ämne som diskuterades under Svenska Distriktsläkarföreningens seminarium i A...
-
Långvarig smärta hos äldre
Långvarig smärta är kanske den vanligaste folksjukdomen och olika beräkningar visar att mellan 10 och 20 procent av befolkningen är drabbad. Hos de äldre är problemet ännu större.
-
Netdoktor i Almedalen: Med patienten i fokus
Hälso- och sjukvårdsdebatten kännetecknas alltför ofta av diskussioner där man pratar om patienten, men sällan med patienten. Genom tre seminarier och en avslutande debatt under Almedalsveckan ska Netdoktor och Bonnier Healthcare helt sätta fokus på patienterna.
-
Därför får allt fler unga problem med sömnen
En av tre svenskar drabbas i perioder av sömnproblem. Därför är det förvånande att läkare inte får mer utbildning om sömn, menar Christian Benedict, sömnforskare vid Uppsala universitet. Här berättar han om den senaste forskningen och vad du som läkare kan tänka på i mö...
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu