Allt fler patienter med cystisk fibros drabbas av diabetes
Diabetes är ett växande problem hos patienter med cystisk fibros. ”Det blir bara vanligare och vanligare. I framtiden kan diabetes vara den viktigaste co-morbiditeten efter lungskada”, säger överläkaren Jarl Hellman.
NetdoktorPro rapporterar från ADA och EASD
Följ vår kongressbevakning från ADA (American Diabetes Association) och EASD (European Association for the Study of Diabetes). Ta del av bland annat kongressrapporter, referat och intervjuer med kollegor som deltagit.
NetdoktorPro rapporterar från ADA och EASD
Följ vår kongressbevakning från ADA (American Diabetes Association) och EASD (European Association for the Study of Diabetes). Ta del av bland annat kongressrapporter, referat och intervjuer med kollegor som deltagit.
Varje år föds närmare 20 barn med cystisk fibros och sjukdomen orsakas av olika mutationer i genen CFTR, cystic fibrosis transmembrane regulator. Proteinet återfinns på cellmembranets yta hos exempelvis submukösa körtlar i slemhinnan där den bland annat agerar som kloridkanal. De olika mutationerna i CFTR leder till att körtlarna sekreterar ett slem som är för visköst. Det påverkar främst lungorna eftersom bakterier enklare kan etableras i andningsvägarna och orsaka svårläkta infektioner i lungvävnaden.
Men cystisk fibros påverkar även andra organ, däribland mag- och tarmkanalen samt bukspottkörteln. En del patienter med cystisk fibros utvecklar en särskild form av diabetes som kallas CFRD, cystic fibrosis related diabetes.
Diabetesformen får lite uppmärksamhet
Närmare 20 procent av unga med cystisk fibros utvecklar CFRD, som är en kombination utav diabetes typ 1 och typ 2.
– Bland vuxna med cystisk fibros har närmare hälften av patienterna den här diabetesformen. Det är alltså ett stort problem vi har att göra med här, säger Jarl Hellman som är överläkare vid sektionen för endokrioniologi och diabetologi, Akademiska sjukhuset.
Hos dessa patienter ses en tydlig fibrosutveckling av bukspottkörteln. Vanligtvis är närmare hälften av betacellerna reducerade vilket leder till brist på insulin. Dock är den inte lika absolut som vid diabetes typ 1, en CF-patient producerar i stället mindre insulin succesivt. Det kan däremot förekomma varierande nivåer av insulinresistens beroende på graden av inflammation i bukspottkörteln.
Trots att en stor del av CF-patienterna är drabbade av diabetes har få vetenskapliga studier utförts inom området.
– Inte heller Socialstyrelsen tog upp CFRD när de nyligen reviderade sina riktlinjer om diabetes. Detta trots att diabetesformen försämrar lungprognosen och överlevnaden hos patienter med cystisk fibros, säger Jarl Hellman.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från diabeteskongresserna ADA och EASD? Lämna din e-postadress här »
-
NetdoktorPro rapporterar från årets största diabetesmöten
Här samlar vi vår kongressbevakning från ADA och EASD. Ta del av kongressrapporter och intervjuer med deltagare.
-
Diabetesfoten – hur förebygga fotsår och få dessa att läka
En av de mest hotande diabeteskomplikationerna är fotsår och amputation. För att förhindra uppkomsten av fotsår är det av yttersta vikt att regelbundet följa dessa patienter med noggranna fotinspektioner.
-
Höjdpunkter från EASD 2021
En virtuell men högst levande diabeteskonferens med veckoinsulin, ”twinkretinbehandling”, långtidsdata med semiautomatisk pump, precisionsmedicin samt ett nytt läkemedel vid diabetesnefropati särskilt i fokus.
-
Typ 2-diabetes mellitus
Ungefär fem procent av Sveriges befolkning har en känd diabetes och ungefär 90 procent av dem har typ 2-diabetes. Många av dessa löper en ökad risk att dö i förtid till följd av komplikationer till sin diabetes.
-
Så bör du som läkare resonera vid frågor om testosteronbrist
Vad räknas som testosteronbrist och vilka ska behandlas? Här pågår det ett intensivt kunskapssökande runt om i världen just nu, menar Mats Holmberg, androlog och endokrinolog vid Karolinska Universitetssjukhuset.
-
Så kan komplikationsrisken vid typ 2-diabetes förutses
En studie gjord vid Lunds Universitet visar tydliga epigenetiska skillnader mellan olika grupper av patienter med typ 2-diabetes. Skillnader som även kan kopplas till risker att utveckla vanliga komplikationer. Resultaten ger ytterligare stöd för mer individanpassad behandling av sjukdomen, menar forskarna.
-
Många erbjuds inte nödvändig diabetesvård
Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska alla patienter med typ 2-diabetes erbjudas grupputbildning, för att på bästa sätt kunna klara av sin egenvård. Samtidigt visar en patientundersökning från Netdoktor att åtta av tio inte har erbjudits detta.
-
Den viktiga relationen med diabetespatienten
Idealet för diabetesvård är att patienterna ska vara så väl behandlade och ha så goda värden att de inte löper någon allvarlig risk för följdsjukdomar. Samtidigt vilar redan ett stort ansvar på sjukvårdpersonal och frågan är hur diabetesvården ska bli mer jämlik.