Intervju | Diabetes

Läkare: fler diabetiker borde behandlas med insulin

Typ 2-diabetiker ska inte behandlas på samma sätt som individer med typ 1-diabetes eftersom insulinbehovet skiljer sig mellan patientgrupperna. Många av dagens läkare använder inte insulinanaloger eftersom det är mer tidskrävande än tablettbehandling, menar specialistläkaren Jonas Tovi. ”Jag önskar att fler läkare tog sig tid att behandla med insulin”, säger han.


Publicerad den: 2016-04-05
Författare: Maria Gustavsson, Redaktör, NetdoktorPro

Annons

I Sverige uppskattas antalet individer med typ 1 diabetes till cirka 50 000. Antalet personer som lider av typ 2-diabetes skrider uppåt 400 000 och många av dem löper en ökad risk att dö i förtid till följd av komplikationer från sin diabetes. I syfte att ge stöd samt förebygga sjukdomen har Socialstyrelsen tagit fram nationella riktlinjer för diabetes hos vuxna, vilka nyligen har reviderats.

Förebyggande rekommendationer vid diabetes

− Det innebär till exempel att erbjuda diabetespatienterna strukturerade program för att sluta röka, öka den fysiska aktiviteten och lägga om kosten. Faktorer som leder till viktreducering ger en effektiv inverkan på högt blodglukos, högt blodtryck liksom höga blodfetter, säger Erik Åhlin, projektledare för riktlinjerna på Socialstyrelsen.

Annons
Annons

− I de fall där komplikationer redan är synliga är det av stor vikt att sätta in effektiv blodtrycksbehandling, blodfettsbehandling samt ofta följa upp dessa patienter.

För att uppnå bästa möjliga glukoskontroll uppmanas även hälso- och sjukvården till att ge patienterna intensiv blodglukossänkande behandling vid typ 1-diabetes samt nyupptäckt typ 2-diabetes utan känd hjärt-kärlsjukdom.

Utbildning i egenvård för diabetespatienter

Vid egenmätning av blodsocker har det förekommit en viss osäkerhet kring rekommendationerna vilket har lett till en förändring i riktlinjerna. Bland annat att vården ska göra informationen lättillgänglig för alla diabetiker och teststickorna ska bli billigare.

Annons
Annons

− Rekommendationerna har nu ändrats och blivit mer tillåtande och tydligt skrivna. Det vanligaste sättet att följa glukosnivån är teststickor som kan vara ett alternativ även för de patienter som inte går på insulinbehandling.

Personer med diabetes är till stor del själva ansvariga för sin behandling och patientutbildning i egenvård fyller därför ett stort syfte. Riktlinjerna har följaktligen förtydligats även på den punkten och alla patienter ska bli erbjudna gruppbaserad patientutbildning. 

Riktlinjernas effekt

För att utvärdera huruvida rekommendationerna har följts och fungerat tar Socialstyrelsen fram indikatorer för de områden som är mest centrala.

− Vi utvärderar följsamheten och vilken effekt riktlinjerna har haft, bland annat för att spegla regionala och socioekonomiska skillnader. Årligen görs även en översyn för att se om det har skett förändringar på området som medför att justeringar i rekommendationerna behöver göras, säger Erik Åhlin och fortsätter:

− Framtida revideringar är behovsstyrda och vi bedömer inom vilka områden det är mest troligt att större förändringar förväntas ske när vi planerar vår omvärldsbevakning.

Förutom att ge stöd för målgruppen förväntas riktlinjerna nyttjas vid resursfördelning och organisering av vården.

− De kan även ligga till grund för mer detaljerade vårdprogram. Till exempel används de som underlag för att ta fram behandlingsstrategier som läkare använder sig av vid individuell patientvård.

Kort om riktlinjerna för diabetes:

De primära riktlinjerna för diabetes lanserades 1999 och genomgick en justering 2010 och nu senast 2015. Riktlinjerna innehåller rekommendationer om riktad screening, prevention och levnadsvanor, glukoskontroll, hjärt-kärlsjukdom, omvårdnad, diabeteskomplikationer samt diabetes kopplat till graviditet.

Kommentarer

Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons