Socialstyrelsen prioriterar förebyggande diabetesvård
Komplikationer från diabetes kan fördröjas eller i bästa fall förhindras helt genom att angripa de riskfaktorer som har starkast samband med förändringar i blodkärlen. Därför har Socialstyrelsen lagt stor vikt vid preventiva rekommendationer när de omarbetade sina riktlinjer för diabetesvården.
I Sverige uppskattas antalet individer med typ 1 diabetes till cirka 50 000. Antalet personer som lider av typ 2-diabetes skrider uppåt 400 000 och många av dem löper en ökad risk att dö i förtid till följd av komplikationer från sin diabetes. I syfte att ge stöd, samt förebygga sjukdomen, har Socialstyrelsen tagit fram nationella riktlinjer för diabetes hos vuxna, vilka nyligen har reviderats.
Förebyggande rekommendationer vid diabetes
− Riktlinjerna innebär till exempel att erbjuda patienter med diabetes strukturerade program för att sluta röka, öka den fysiska aktiviteten och lägga om kosten. Faktorer som leder till viktreducering ger en effektiv inverkan på högt blodglukos, högt blodtryck liksom höga blodfetter, säger Erik Åhlin, projektledare för riktlinjerna på Socialstyrelsen.
− I de fall där komplikationer redan är synliga är det av stor vikt att sätta in effektiv blodtrycksbehandling, blodfettsbehandling samt ofta följa upp dessa patienter.
För att uppnå bästa möjliga glukoskontroll uppmanas även hälso- och sjukvården till att ge patienterna intensiv blodglukossänkande behandling vid typ 1-diabetes samt nyupptäckt typ 2-diabetes utan känd hjärt-kärlsjukdom.
Utbildning i egenvård för diabetespatienter
Vid egenmätning av blodsocker har det förekommit en viss osäkerhet kring rekommendationerna vilket har lett till en förändring i riktlinjerna. Bland annat att vården ska göra informationen lättillgänglig för alla diabetiker och teststickorna ska bli billigare.
Enkätundersökning om typ 2-diabetes
Vi på NetdoktorPro genomför just nu en “kunskapsenkät” för primärvårdsläkare gällande typ-2 diabetes och dess samsjuklighet. Vi vore tacksamma om du vill genomföra enkäten, det tar bara några minuter och dina svar är anonyma.
− Rekommendationerna har nu ändrats och blivit mer tillåtande och tydligt skrivna. Det vanligaste sättet att följa glukosnivån är teststickor som kan vara ett alternativ även för de patienter som inte går på insulinbehandling.
Personer med diabetes är till stor del själva ansvariga för sin behandling och patientutbildning i egenvård fyller därför ett stort syfte. Riktlinjerna har följaktligen förtydligats även på den punkten och alla patienter ska bli erbjudna gruppbaserad patientutbildning.
Riktlinjernas effekt i diabetesvården
För att utvärdera huruvida rekommendationerna har följts och fungerat i praktiken tar Socialstyrelsen fram indikatorer för de områden som är mest centrala.
− Vi utvärderar följsamheten och vilken effekt riktlinjerna har haft, bland annat för att spegla regionala och socioekonomiska skillnader. Årligen görs även en översyn för att se om det har skett förändringar på området som medför att justeringar i rekommendationerna behöver göras, säger Erik Åhlin och fortsätter:
− Framtida revideringar är behovsstyrda och vi bedömer inom vilka områden det är mest troligt att större förändringar förväntas ske när vi planerar vår omvärldsbevakning.
NetdoktorPro rapporterar från ADA och EASD
Följ vår kongressbevakning från ADA (American Diabetes Association) och EASD (European Association for the Study of Diabetes). Ta del av bland annat kongressrapporter, referat och intervjuer med kollegor som deltagit.
Förutom att ge stöd för målgruppen förväntas riktlinjerna nyttjas vid resursfördelning och organisering av vården.
− De kan även ligga till grund för mer detaljerade vårdprogram. Till exempel används de som underlag för att ta fram behandlingsstrategier som läkare använder sig av vid individuell patientvård.
Kort om riktlinjerna för diabetes:
De primära riktlinjerna för diabetes lanserades 1999 och genomgick en justering 2010 och nu senast 2015. Riktlinjerna innehåller rekommendationer om riktad screening, prevention och levnadsvanor, glukoskontroll, hjärt-kärlsjukdom, omvårdnad, diabeteskomplikationer samt diabetes kopplat till graviditet.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från diabeteskongresserna ADA och EASD? Lämna din e-postadress här »
-
Höjdpunkter från ADA 2023
Under ADA 2023 presenterades resultat om bland annat användning av en semiautomatisk insulinpump under graviditet, strategier för att förbättra efterlevnaden av evidensbaserade riktlinjer vid typ 2-diabetes, insulinpennor och värdet av timing och behandlingsmetoder som ...
-
Diabetes mellitus typ 1
Blodglukosstegring på grund av bristande egenproduktion av insulin. Någon helt entydig klar definition för avgränsning av tillståndet mot andra diabetestyper finns inte men låg c-peptid och förekomst av ö-cellsantikroppar stärker diagnosen.
-
Typ 2-diabetes – så svarar subgrupper av patienter på samma behandling
Precisionsmedicin var ett stort tema under EASD-kongressen i år. Något som professor Mikael Rydén tycker är “solklart” och borde vara en självklarhet i mötet med diabetespatienter.
-
Höjdpunkter från EASD 2021
En virtuell men högst levande diabeteskonferens med veckoinsulin, ”twinkretinbehandling”, långtidsdata med semiautomatisk pump, precisionsmedicin samt ett nytt läkemedel vid diabetesnefropati särskilt i fokus.
-
Höjdpunkter från ADA 2021
En virtuell diabeteskonferens kryddad med många fina ingredienser där inkretiner och en ny ”twinkretin” dominerade. Så inleder Jarl Hellman, överläkare vid Endokrinsektionen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, sin kongressrapport om upplevelsen från ADA. Läs hela rapporten här.
-
NetdoktorPro rapporterar från årets största diabetesmöten
Här samlar vi vår kongressbevakning från ADA och EASD. Ta del av kongressrapporter och intervjuer med deltagare.
-
Så kan komplikationsrisken vid typ 2-diabetes förutses
En studie gjord vid Lunds Universitet visar tydliga epigenetiska skillnader mellan olika grupper av patienter med typ 2-diabetes. Skillnader som även kan kopplas till risker att utveckla vanliga komplikationer. Resultaten ger ytterligare stöd för mer individanpassad behandling av sjukdomen, menar forskarna.
-
Så bör du som läkare resonera vid frågor om testosteronbrist
Vad räknas som testosteronbrist och vilka ska behandlas? Här pågår det ett intensivt kunskapssökande runt om i världen just nu, menar Mats Holmberg, androlog och endokrinolog vid Karolinska Universitetssjukhuset.