Diabetesforskarna samlas i Stockholm
Hallå där Bo Ahrén, överläkare och professor vid Lunds universitet, som är lokal ordförande för EASD i Stockholm. En internationell diabeteskongress som pågår mellan den 14 och 18 september.
Vad är EASD för kongress?
– EASD är den årliga kongressen för den europeiska föreningen för diabetesforskning, som är den största sammanslutningen av diabetesforskare i världen. Kongressen äger rum varje år i september och det brukar vara cirka 18 000 deltagare. Vi räknar med detta stora antal även i år.
Hur känns det att vara lokal ordförande för mötet?
– Det är både spännande och ansvarsfullt. Mycket
av det praktiska sköts av EASD-kontoret och några särskilda företag, men lokalkommittén har stor del
i planeringen av mötet.
Är det första gången EASD arrangeras här?
– Det här är tredje gången som EASD arrangeras i Stockholm. De tidigare gångerna var 1995 och 2010. Förberedelserna har gått mycket bra och vi är beredda på kongressen.
På EASD-mötet 1990 presenterade du egen forskning om tarmhormonet GLP-1 som blev något av ett genombrott. Vad har hänt sedan dess?
– Ja den presentationen var den första som föreslog att GLP-1 kunde användas vid behandlingen av typ 2 diabetes. Den publicerades 1992 och innebar startskottet för den utveckling som sedan skett och som resulterat i att vi i dag har många läkemedel som bygger på denna princip. Vi räknar med att 10-15 procent av alla personer med typ 2 diabetes världen över behandlas med dessa läkemedel.
Är det någon särskild föreläsning du ser fram emot?
– Det är främst de stora läkemedelsstudierna rörande långtidseffekter, särskilt av säkerheten, som kommer att presenteras på torsdagen och fredagen. Jag ska inte ha någon egen föreläsning under kongressen, men är ordförande vid några av sessionerna. Däremot är min forskargrupp representerad med flera presentationer.
Hur hett är inkretinbehandlingar i dagsläget?
– Inkretiner är i dag en vanlig behandling vid diabetes och det sker hela tiden en fortsatt utveckling mot nya inkretiner, exempelvis sådana som kan tas en gång i veckan. Det kommer också en hel del nya forskningsstudier rörande effekter och mekanismer av inkretinbehandlingar, vilket kommer bli intressant att ta del av.
Ska du besöka EASD-kongressen i Stockholm? Kommentera gärna direkt under artikeln.
Foto: Lunds universitet
-
Diabetes mellitus typ 1
För 90 år sedan var typ 1-diabetes en ovanlig sjukdom i Sverige och i världen, men har ökat gradvis de senaste decennierna. I Sverige uppskattas antalet individer med typ 1-diabetes till cirka 50 000.
-
Var tionde covid-19-patient med diabetes dör
Den första studien av covid-19-patienter med diabetes visar att tio procent dör inom sju dagar efter sjukhusinläggning. Två tredjedelar av de som läggs in är män.
-
Nya diabetesläkemedel – för vem?
De nya framgångsrika diabetesläkemedlen SGLT2-hämmare och GLP1-analoger vägs mot traditionella behandlingsmetoder. Hur ska man resonera som behandlande läkare? Uppfattningen kan skilja sig åt vilket är ett bekymmer när diabetologer och kardiologer möter samma patienter.
-
Diabetesläkemedlet som ökar överlevnad vid hjärtsvikt
Att diabetesläkemedel av typen SGLT2-hämmare haft positiv effekt vid hjärtsvikt har sedan länge varit känt. Det är dock först på senare tid som mer övertygande studier publicerats och som bland annat kunnat bevisa att färre kardiovaskulära dödsfall förekommit.
-
En “vanlig” diabetespatient?
Du är husläkare till Gunnar med diagnostiserad diabetes. I ett patientfall får du följa hans vårdresa. Har du den kunskap som krävs för att hjälpa honom? Om inte får du den här.
-
Svensk diabetesvård - långt ifrån att vara personcentrerad
ALMEDALEN: Typ 2-diabetes är en av våra vanligaste folksjukdomar. I dag beräknas närmare en halv miljon svenskar ha sjukdomen. Många har typ 2-diabetes utan att veta om det och ytterligare ett okänt antal personer har ett förstadium till sjukdomen.
-
Jakten på en jämlik diabetesvård
Det handlar om att bemöta alla patienter, oavsett etnicitet, socioekonomisk bakgrund, kön, ålder och geografisk hemhörighet, lika. Trots att diabetes är vår tids största folksjukdom kännetecknas svensk diabetesvård av ojämlikhet.
-
Så ska Stockholm förbättra vården för diabetiker
Trots att diabetes är en av vår tids största folksjukdomar är diabetesvården extremt ojämlik. Något som är extra tydligt i Stockholm, visar statistik från Nationella diabetesregistret för 2017. Nu svarar Stockholmspolitikerna på hur de ser på diabetesvården idag och vad de vill göra för att förbättra den.
Kommentarer
Du måste logga in för att kunna skriva kommentarer. Logga in.
Inga har kommenterat på denna sida ännu