Vitamin B12-brist
Brist på vitamin B12 kan vara såväl klinisk som subklinisk och kan leda till olika sjukdomar, såsom megaloblastisk anemi och olika neuropsykiatriska symtom.
Definition
- Det saknas en vedertagen definition av tillståndet.
- Brist på vitamin B12 kan vara såväl klinisk (med symtom) som subklinisk (utan symtom):
- Bristen kan leda till olika sjukdomar, såsom megaloblastisk anemi och olika neuropsykiatriska symtom
Bakgrund och epidemiologi
- Klinisk vitamin B12-brist är ovanlig, medan subklinisk sjukdom är mycket vanligare.
- Förekomsten av vitamin B12-bristen ökar med åldern.
Etiologi och patogenes
- Vitamin B12 är nödvändigt och centralt för DNA-syntes i alla kroppens celler.
- Vitamin B12 absorberas i terminala ileum, bundet till intrinsic factor (IF) som produceras i parietalceller i magsäcken.
- Brist på vitamin B12 kan orsakas av otillräckligt intag, dåligt upptag av vitamin B12 (malabsorption), kemisk inaktivering, ärftliga störningar i transport eller metabolism av vitamin B12.
- Orsaker: autoimmun orsak (perniciös anemi), atrofisk gastrit eller aklorhydri, läkemedel som protonspumphämmare (PPI) och/eller H2-receptorblockerare (>12 månader) och metformin (>4 månader), dietär orsak (ovanligt vid normal kost), alkoholöverkonsumtion, brist på IF vid gastrektomi, sjukdom i ileum (Crohns sjukdom, celiaki), tarminfektion (Giardia lamblia), Whipples sjukdom, resektion av tunntarmen, genetisk orsak (transkobalamin II-brist).
ICD-10
- D51 Anemi på grund av vitamin B12-brist
Anamnes och kliniska fynd
- Bör misstänkas vid:
- Oförklarlig (makrocytär)anemi
- Oförklarliga neuropsykiatriska symtom och/eller demenstillstånd, särskilt hos äldre
- Neuropatier
- Gastrointestinala manifestationer: tungsår, anorexi, diarré utan annan god förklaring
- Symtom/tecken:
- Tecken på anemi: blekhet, svaghet, trötthet, dyspné vid ansträngning
- Atrofisk glossit (slät, röd tunga) och angulär cheilit vid perniciös anemi
- Minskad aptit
- Psykiska förändringar
- Symmetriska parestesier – kan vara ett tecken till neurologisk skada
- Ostadig gång
- Kognitiv svikt, eventuellt demens
- Status:
- Neurologiska bortfall:
- Nedsatt vibrationssinne, nedsatt proprioception (felaktig bedömning av rörelser i perifera leder)
- Parestesier
- Svaga reflexer
- Ataxi, ostadig gång och positiv Romberg är sena symtom på baksträngsmyelopati
- Neurologiska bortfall:
Flera riskfaktorer avgör hypotermi vid operation
Lär dig mer om perioperativ hypotermi genom NetdoktorPros webbaserade utbildning.
Diagnostik och undersökning
- Normalvärden för vitamin B12 ligger kring 150–650 pmol/L:
- Värden under 100 pmol/L ger en mycket hög sannolikhet för vitamin B12-brist
- Värden mellan 100–250 pmol/L tolkas som en gråzon där vidare utredning rekommenderas
- Värden över 250 pmol/L gör vitamin B12-brist osannolik
- Utredning vid värden i gråzonen:
- Normalt MMA (metylmalonat) utesluter vitamin B12-brist
- MMA-värden över 0,75 µmol/L gör vitamin B12 mycket sannolik. Det finns ingen konsensus kring lätt ökade värden av MMA-värden (mellan 0,34/0,37–0,72/0,75 µmol/L). Såväl uppföljning av värdet med behandling, utan behandling som direkt behandling rekommenderas
- Njursvikt kan ge högre MMA-värden utan att vitamin B12-brist föreligger
- Homocystein (Hcy) kan användas som screeningsmetod för att utesluta såväl folat- som vitamin B12-brist.
- Etiologisk utredning rekommenderas hos alla där annan orsak än nutritionsorsakad vitamin B12-brist misstänks, särskilt hos yngre personer, där gastroskopi är förstahandsval. Hos patienter som inte kan eller vill genomgå gastroskopi kan anti-TG (celiaki?), pepsinogen och gastrin (atrofisk gastrit?) bestämmas.
- Hos äldre patienter med begränsad livslängd kan man avstå från vidare etiologisk utredning.
Differentialdiagnoser
- Folatbrist
- Myelodysplastiskt syndrom.
- Hypotyreos.
- Perifer neuropati.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen EHA (European Hematology Association)? Lämna din e-postadress här »
Allmänt
- Hos patienter med otillräckligt intag rekommenderas peroral behandling.
- Patienter med icke-reversibla orsaker (atrofisk gastrit läker aldrig ut) behöver livslång behandling med vitamin B12, antingen peroralt eller intramuskulärt.
Egenbehandling
- Otillräckligt intag (till exempel hos veganer/vegetarianer):
- Multivitaminer eller koständringar (till exempel ökat intag av berikade produkter)
Läkemedelsbehandling
- Peroral behandling:
- I normaltillståndet kan 1–2 mg cyanokobalamin rekommenderas
- Intensivbehandling med 1 mg 2 tabletter 2 gånger dagligen i en månad kan övervägas hos patienter med neurologiska symtom eller vitamin B12 <100 pmol/L (alternativt intramuskulärt, se nedan)
- Underhållsdos 1 mg dagligen
- Intramuskulär behandling:
- Intramuskulär behandling med cyanokobalamin eller hydroxokobalamin kan övervägas initialt, hos patienter som har förhållanden som gör att de inte tar upp vitamin B12 eller vid uteblivet behandlingssvar
- Intensivbehandling består av till exempel hydroxokobalamin 1 mg intramuskulärt 3 dagar i veckan i 2–3 veckor
- Underhållsdos 1 mg med 1–3 månaders intervall
- Behandling med vitamin B12 gör att det sker en ökning av erytropoesen vilket leder till ökad förbrukning av järn och folat. Behandling av folat- och järnbrist rekommenderas vid brist.
Förlopp
- Progredierande utan behandling.
Prognos
- God vid given behandling, innan irreversibla neurologiska skador har uppkommit.
Komplikationer
- Perniciös anemi, neuropsykiatriska symtom, kognitiv svikt, demens. Polyneurit, ataxi. Ökad risk för ventrikelcancer vid atrofisk gastrit.
Uppföljning
- Hb, retikulocyter, järnstatus och folat efter 1–2 veckor.
- Årligen Hcy, Hb, järnstatus.
Källor
- Langan RC, Goodbred AW. Vitamin B12 deficiency: recognition and management. Am Fam Physician 2017; 96(6): 384-389.
- Green R, Allen LH, Bjørke-Monsen AL, et al. Vitamin B12 deficiency. Nat Rev Dis Primers 2017; 3: 17040.
- Livsmedelsverket. Vitamin B12. 2018 (hämtad 2019-02-28).
- Shipton MJ, Thachil J. Vitamin B12 deficiency – A 21st century perspective. Clin Med (Lond) 2015; 15: 145 – 50.
- Green R. Vitamin B12 deficiency from the perspective of a practicing hematologist. Blood 2017; 129(19): 2603-11.
Vill du bli först med att ta del av NetdoktorPro:s nyhetsrapportering från kongressen ASH (American Society of Hematology)? Lämna din e-postadress här »
-
NetdoktorPro rapporterar från ASCO och EHA
Här samlar vi kongressrapporter, intervjuer och de största nyheterna från årets ASCO- samt EHA-möte.
-
Onkologen Hans Hagberg sammanfattar EHA 2023 – med inriktning på lymfom
Hans Hagberg, läkare på onkologkliniken Akademiska sjukhuset, har följt European Haematology Association Congress, EHA, som pågick 8–15 juni 2023. Här kan du läsa hans rapport.
-
ASH 2022: Myelom - ett steg närmare normalisering av livslängden
Immunbaserad terapi börjar ingå i rutinbehandling för patienter med myelom. Det innebär att vi är ett steg närmare normalisering av livslängden för patienter med myelom, säger Hareth Nahi, lektor och överläkare i hematologi vid SÖS.
-
ASH 2022: Höjdpunkter kring lymfoida maligniteter
Fem viktiga rapporter vars resultat påverkar nuvarande klinisk handläggning. Det ligger i fokus i kongressrapporten från Hans Hagberg, docent och överläkare vid onkologikliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
-
EHA 2022: Höjdpunkterna från hematologimötet du inte vill missa
Under årets hematologiforskningsmöte, European Hematology Congress, EHA presenterades flera spännande medicinska framsteg – både kopplat till patientöverlevnad men också förbättring av livskvaliteten bland de som botas eller lever med sin sjukdom. Här återger docent och överläkare vid Akademiska sjukhuset, Hans Hagberg de viktigaste delarna från mötet i en kongressrapport.
-
Järnbrist och järnbristanemi
-
Akut lymfatisk leukemi (ALL)
Cancersjukdom som utgår från snabbväxande, omogna lymfatiska celler. Ger symtom såsom trötthet och ospecifika allmänsymptom, frekventa infektioner, blödningstendens i hud och slemhinnor, nattsvettningar och värk i skelettet.
-
Non-Hodgkin lymfom
Non-Hodgkin lymfom delas in i över 30 olika underdiagnoser med huvudgrupperna B-cellslymfom och T-/NK-cellslymfom. I Sverige får årligen cirka 1 700 personer diagnosen.