Medicinska verktyg Hematologi
| Titel | Uppdaterad av |
|---|---|
| Nationellt vårdprogram för Myeloproliferativa sjukdomar |
-
Hemofili A och B
Hemofili (blödarsjuka typ A och B) orsakas av brist på koagulationsfaktorn i blodet (faktor VIII och faktor IX). Dessa medfödda sjukdomar förekommer hos cirka 900 män i Sverige och kan ge komplicerade blödningar vid till exempel trauman och kirurgiska ingrepp.
-
Follikulära lymfom
Follikulära lymfom är inte botbara, det vill säga kroniska. Förloppet varierar mycket mellan individer och det går att leva länge även efter upprepade återfall. Det sker en snabb utveckling av nya läkemedel som på sikt kommer att förbättra överlevnaden ytterligare.
-
Primär myelofibros (PMF)
Kombinationen splenomegali, anemi, konstitutionella symtom som viktnedgång, nattliga svettningar, feberperioder kan vara en patient med myelofibros.
-
Kunskapsluckor om kronisk blodcancer fylls
Många som tidigare var hopplösa blodcancerfall går idag att behandla och patienterna får leva ett längre och friare liv. Nu arrangerar Blodcancerförbundet en turné, där bland annat hematologen Kourosh Lotfi föreläser.
-
Essentiell trombocytemi (ET)
Essentiell trombocytemi (ET) är en av de tre mer vanliga myeloproliferativa neoplasierna (MPN) där polycytemia vera (PV) och primär myelofibros (PMF) ingår. Misstanke om ET uppstår när man finner för höga trombocytvärden vid blodprovstagning.
-
Blodcancersjuka dör i väntan på behandling
Tack vare framgångsrika behandlingar med nya läkemedel överlever allt fler blod- och blodcancersjuka i Europa. Samtidigt har införandet av dessa behandlingar varit trögt i Sverige. Detta diskuteras under en debatt i Almedalen.
-
Fokus på symtomlindrande behandling vid polycetemia vera
I det tredje avsnittet av miniserien om polycetemia vera berättar specialistläkarna Peter Johansson och Lina Wide om behandling vid blodcancersjukdomen.
-
Ställa diagnosen polycytemia vera
I det andra avsnittet av miniserien om polycytemia vera berättar specialistläkarna Peter Johansson och Lina Wide om diagnos och symtom kring det kroniska tillståndet.
Astrid är en aktiv pensionär på 77 år. Hon har en kostbehandlad diabetes samt en lindrig hypertoni. Nu söker hon akutmottagningen efter att sedan tre dygn märkt att vänster ben svullnat upp. Det stramar när hon går, och hon har fått lite feber och hosta samt har ont på höger sida av bröstkorgen vid djupandning. Smärtan i bröstet strålar även ut mot ryggen och ner mot ryggslutet. Har Astrid ventrombos?